Rapporter från Avdelningen för försäkringsmedicin

Vi publicerar många av våra resultat på svenska.
Nedan finner du våra rapporter, listade för respektive projekt de gjorts inom.

Du kan läsa mer om våra olika forskningsprojekt under respektive forskargrupp

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA 2015:4).

Hur har föreskrifterna tillämpats och har sjukskrivningarna påverkats sedan de implementerades? 

I denna rapport presenteras resultat från två delprojekt relaterade till utvärdering eller underlag för utvärdering av införandet av föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö i Sverige. Projektet har gjorts på uppdrag av Arbetsmiljöverket. 

Här kan du läsa rapporten

Suicidalt beteende bland ensamkommande asylsökande

Läs mer här.

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

I ett forskningsprojekt om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän har flera delstudier genomförts angående deras sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning och framtida arbetsmarknadssituation.

Rapport om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012 och en längre sammanfattning av resultaten om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012

Rapport om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012-2018 och en längre sammanfattning av resultaten om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän 2012-2018

Rapport om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän under covid-19-pandeminoch en längre sammanfattning av resultaten om sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän under covid-19-pandemin 

Rapport om sjukfrånvaro bland tjänstemän inom handeln – en femårsuppföljning

En sammafattning av rapporten Sjukfrånvaro bland tjänstemän inom handeln

 

Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning av patienter

Vi har gjort och gör flera projekt om hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning av patienter. Här kan du läsa mer.

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet

Socialstyrelsen har tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd som används i Sverige från och med år 2007. Det fanns ett stort och uttalat behov av ett sådant beslutsstöd och läkare använder det i stor utsträckning och har nytta av det, t.ex. i kontakterna med patienter. I ett projekt har vi tagit fram två olika rapporter, som underlag för Socialstyrelsen i deras arbete med att utvärdera det försäkringsmedicinska beslutsstödet.

I denna rapport presenteras faktisk sjukfrånvarolängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet.

Prediktion av sjukfrånvaro

Vi gör flera studier för att analysera prediktion för (fortsatt) sjukfrånvaro. Nedan finner du fyra rapporter från det arbetet.

Prediktion av fortsatt sjukfrånvaro bland personer sjukskrivna i depressiv episod respektive i artros

Prediktion av risk för sjukskrivning respektive av långtidssjukskrivning bland sjukskrivna personer

Bilaga 5 Prediktionsmodeller för sjukskrivningsduration

Delrapport Stöd för rätt sjukskrivning 2017

Sjukskrivnas upplevelse av bemötande

Vi har gjort flera projekt om hur sjukskrivna upplever att de blir bemötta av Försäkringskassan och av hälso- och sjukvården. Nedan finns länkar till våra två första rapporter på svenska om detta, samt till en projektbeskrivning

Långtidssjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassans handläggare, med fokus på professionellt bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Projektbeskrivning

Genus och sjukfrånvaro

Det finns stora könsskillnader i sjukfrånvaro. Vi driver ett flertal olika projekt om möjliga orsaker till detta och om risk för sjukersättning (tidigare förtidspension) och förtida död bland sjukskrivna kvinnor och män.

Här finns rapporter på svenska från två av projekten:

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Barnafödande och sjukfrånvaro

Aktivitetsersättning och risk för suicidalt beteende

År 2013 publicerades rapporten Unga vuxna med aktivitetsersättning - risk för suicidförsök och suicid. I den konstaterar vi att unga vuxna med aktivitetsersättning löper förhöjd risk för självmordsbeteende.

Läs rapporten här

Läs mer om rapporten här

Sjukfrånvaro inom polisen

Vi har gjort flera studier om sjukfrånvaro inom polisen. Resultat har bland annat presenterats i tre rapporter.

Sjukfrånvaro bland kvinnor och män inom Polismyndigheten i Stockholm. Rapport 2010

Sjukfrånvaro och arbete inom Polisen - Rapport 2009

Sjukfrånvaro bland kvinnor och män anställda inom polisen 2006

Mer information om projektet finns här

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder

År 2013 publicerades rapporten Sjukfrånvaro efter 65 års ålder. Den visar bl.a. att andelen som förvärvsarbetar och därmed är berättigade till sjukpenning efter 65 har ökat markant i Sverige. Sjukfrånvaron bland dessa har genomgående varit låg och sjunkande.

Du kan läsa rapporten här

Mer information hittar du här

Systematiska litteraturöversikter

Här finns mer information om de systematiska litteraturöversikter vi har gjort

SIMSAM-INFRA

SIMSAM INFRA (Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social and Medical Sciences) är ett projekt finansierad av Vetenskapsrådet och har till uppgift att informera om forskningens möjligheter att använda befolkningsbaserade register, om den verksamhet som drivs av forskargrupperna inom nätverket SIMSAM, samt att underlätta för forskare att få tillgång till register.

Registerforskning - Etiken bakom juridiken

I denna rapport har Joanna Stjernschantz Forsberg på uppdrag av projektet gjort en inventering av de etiska principer som ligger bakom de viktigaste svenska bestämmelserna.

Vi har även publicerat en rapport som belyser nyttan av svenska register för epidemiologisk och samhällsvetenskaplig forskning. Ett antal belysande forskningsresultat framtagna genom registerforskning presenteras. Rapporten är framtagen inom forskarnätverket SIMSAM (Swedish Initiative for research om Microdata in the Social and Medical sciences) och kan beställas i pappersversion från sektionen eller laddas ner nedan.

Svenska register - en unik resurs för hälsa och välfärd

This report is also available in English

Kontaktperson: Magnus Stenbeck, projektledare

Barn som anhöriga till personer med neurologisk sjukdom

I denna rapport redovisas resultat från en utvärdering av ett interventionsprojekt som syftade till att uppmärksamma och stödja barn till föräldrar med allvarlig neurologisk sjukdom.

Barn till allvarligt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen ohälsa. Av detta skäl är det en laglig rättighet för barn i Sverige att få stöd som anhöriga. Internationella studier och en tidigare kartläggning på Neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset visade på behov av rutiner, ett systematiskt arbetssätt och metoder att erbjuda stöd. Den visade också att stödet som erbjuds ska vara familjeinriktat och att metoder behövde provas ut.

Resultaten pekar på de svårigheter som är förknippade med implementering av en ny rutin samt av ett barn- och familjeperspektiv i den somatiska vuxenvården. De visar också på möjliga strategier i det fortsatta arbetet.

Ladda ner rapporten Barn som anhöriga här

En artikel i Socialmedicinsk tidskrift beskriver också projektet.

PHIRE (Public Health Innovation and Research in Europe)

Ett flertal rapporter har publicerats inom detta projekt. Här är några av dem:

Voss M, Alexanderson K. Public Health Innovation and Research in Europe (PHIRE).Report from the PHIRE work package 4. European Public Health Association (EUPHA) 2013.

Voss M, Alexanderson K. PHIRE – Public Health Innovation and Research in Europe. Innovations Report. Poland.European Public Health Association (EUPHA), 2011.

McCarthy M, Alexanderson A, Conceição C, Barnhoorn F, Grimaud O, Katreniakova Z, Narkauskaité L, Saliba A, Sammut M, Devillé W, Voss M, Zeegers D. PHIRE - Public Health Innovation and Research in Europe.Summary report. European Public Health Associations (EUPHA). 2013.

Länk till PHIREs hemsida.

Läkare och stress

Vi har gjort ett par studier om stress bland läkare vid ett universitetssjukhus. I det projektet har vi publicerat två artiklar på engelska och de två nedanstående rapporterna på svenska.

Konstruktiva strategier för att hantera stress bland disputerade specialistläkare vid ett universitetssjukhus. Rapport 2005

Stressande faktorer bland disputerade specialistläkare anställda på ett universitetssjukhus. Rapport 2005

Annika Evolahti
2024-04-18