Maxim Kan

Frågeställning Trots en utbyggnad av förebyggande insatser i Sverige de senaste 10 åren för personer som injicerar droger, såsom sprutbytesprogram och naloxonprogram mot överdoser, är hälsoutfallen fortsatt ojämlika. Personer som injicerar droger i Sverige (särskilt kvinnor) löper högre risk för blodburna infektioner som hiv, hepatit B (HBV) och hepatit C (HCV), och har en påtagligt ökad risk för förtida död jämfört med befolkningen i stort och andra europeiska länder. Nationella longitudinella studier av hälsoutfall saknas. Det är därför oklart om de insatser som gjorts verkligen omsätts i minskad förekomst av blodburna infektioner och dödlighet. Globalt finns 13,9 miljoner personer som injicerar droger, varav 1,6 miljoner lever med hiv och 6,8 miljoner med HCV. WHO och FN har som mål att eliminera hiv och HCV som ett hot mot folkhälsan till 2030. I linje med detta syftar projektet till att genom tre integrerade delstudier analysera hälsoutfall i två nationella kvalitetsregister samt i samverkan med patient- och brukargruppen utveckla en intervention med potential att optimera HCV-behandling, minska blodsmittor och överdödlighet. Interventionen ska pilottestas vid Sveriges tre största sprutbyten (Stockholm, Malmö, Göteborg). Specifika forskningsfrågorHur har incidens av HCV-infektion och tillgång till antiviral HCV-behandling förändrats mellan 2013-2026 bland sprututbytesdeltagare i Sverige, och är trenderna likartade mellan regioner och över tid? (Studie I) I vilken vårdfas (diagnos → behandlingsstart → utläkning → uppföljning) för HCV sker bortfall (“loss to follow-up"), och vilka individ- och regionspecifika faktorer kan förutsäga bortfall, utläkning och reinfektion med HCV? (Studie I) Har den totala och orsaksspecifika dödligheten förändrats bland sprututbytesdeltagare över tid (2013-2026) och vilka subgrupper (kön, ålder, geografiskt) är mest utsatta? (Studie II) Är deltagande i naloxonprogram för opioidöverdoser förknippat med minskad dödlighet när exponeringen analyseras över tid och regionala trender beaktas? (Studie II) Vilka hinder och möjligheter identifierar deltagare och personal inom sprutbytesverksamheterna för att minska blodsmittor och överdödlighet samt optimera HCV-behandling (initiering, kvarstannande, förebyggande av reinfektion) och är en samskapad, brukarledd intervention genomförbar i ordinarie verksamheter i Sverige? (Studie III) Data och metod Studie I och II länkar data från två nationella kvalitetsregister (InfCare Sprututbyte och InfCare Hepatit) som täcker 98% av alla registrerade sprututbytesdeltagare i Sverige (totalt 13 700 individer och över 500 000 besök, december 2025). InfCare Sprututbyte innehåller uppgifter om besök, testhistorik för hiv/HBV/HCV och deltagande i preventiva insatser, såsom naloxonprogram, medan InfCare Hepatit tillför kliniskt detaljerade HCV-data. Med longitudinella och kvasi-experimentella analyser studeras tidstrender och policyförändringar (t.ex. ändrade HCV-riktlinjer och införande av naloxonprogram), samt mortalitet genom överlevnadsanalyser. Sensitivitetsanalyser hanterar förändringar i sprututbytestillgång i olika regioner över tid genom stabila subkohorter och alternativa kohortavgränsningar. Studie III är ett pilotprojekt vid de tre största sprututbytena (Stockholm, Malmö, Göteborg) som årligen möter 55% (n=2500) av landets sprutbytesbesökare, där intervjuer och samskapande workshops med brukare, forskare och personal utvecklar mikrointerventioner för att minska blodsmitta och överdödlighet, vilka utvärderas avseende genomförbarhet och acceptans. Samhällsrelevans och nyttiggörande Projektet är den första nationella jämförelsen av sprututbyten i Sverige och av stor vikt för forskning, klinik och riktlinjer. Genom att komplettera registerdata med en samskapad pilotintervention där brukarna själva medverkar, kan vi integrera ny evidens i verksamheten och stödja vårdgivare och beslutsfattare i att optimera skadereducerande insatser och minska narkotikarelaterad sjuklighet och dödlighet. Projektet ligger i linje med Fortes prioriteringar av jämlik hälsa, prevention och folkhälsa i en mycket sårbar och underprioriterad grupp i samhället. Det adresserar också FNs, WHOs och EUs mål att minska narkotikarelaterad dödlighet. Genomförande Det treåriga projektet (2027–2029) förbereds under 2026 genom etikkomplettering och planering av datauttag. År 2027 genomförs datahantering, analys och resultatsammanställning för Studie I. År 2028 slutförs Studie I och Studie II genomförs (datauttag, analys och manuskript). Under 2028 inleds även intervjuer och fokusgrupper inom Studie III, som 2029 fortsätter med samskapande workshops, utveckling av intervention samt pilot och före-efter-utvärdering. Resultat sprids fortlöpande till forskare, beslutsfattare och hälso- och sjukvården. Det erfarna tvärvetenskapliga teamet har unik kompetens och tillgång till data, vilket maximerar projektets vetenskapliga och samhälleliga genomslag.

Frågeställning,Detta projekt tar upp den folkhälsoutmaning som handlar om att förstå hur migrationsbakgrund, social stratifikation och kön påverkar hälsoutfall bland personer som injicerar droger i Sverige. Trots Sveriges engagemang för skadereducering kvarstår skillnader, särskilt bland migranter och socioekonomiskt utsatta individer. Viktiga forskningsfrågor: 1. Hur skiljer sig injektionsriskbeteenden åt beroende på migrationsbakgrund, kön och social stratifiering vid första besöket på sprututbytet och över tid? 2. Hur påverkar migrationsbakgrund, kön och social stratifiering tillgång och utnyttjande av sprututbyte över hela Sverige? Data och metod: För kvantitativ analys kommer projektet att använda data från det svenska NSP kvalitetsregistret, InfC are NSP, som täcker 2013-2025. Det används av 20 av 21 svenska regioner och täcker 98% av registrerade NSP-deltagare nationellt från 2013 till 2025 (N=13,000). Metoder som propensity score matching, marginala strukturella modeller och difference-in-differences kommer att användas för att stärka resultaten och informera policyrekommendationer. För kvalitativ analys kommer semi-strukturerade intervjuer att användas. Samhällsrelevans och nyttiggörande: Denna forskning inkluderar grupper som ofta behandlas som låg prioritet, ignoreras och bär på flera stigman, både som invandrare och injicerande drogbrukare. Kvinnor i dessa kategorier är extremt sårbara och möter sammansatta utmaningar på grund av hepatit, HIV, psykisk sjukdom och social utestängning. De är svåra att nå med skadereduceringsinsatser. Resultaten är relevanta för aktörer som Folkhälsomyndigheten, beslutsfattare och vårdgivare, som har intresse av att implementera evidensbaserade riktlinjer får att nå en extra utsatt och ofta vårdkrävande grupp. Genom att fokusera på migration, social stratifiering och kön syftar projektet till att minska skillnader i tillgång till vård och främja inkluderingen av marginaliserade grupper. Genomförande: Projektet genomförs under tre år (2026–2028). Datainsamling, analys och manuskriptförberedelse kommer att genomföras enligt arbetsplanen. Resultaten kommer att spridas genom publicerade manuskript, vetenskapliga konferenser och möten med intressenter som Folkhälsomyndigheten och regionala NSP-koordinatorer. Huvudutredaren med expertis inom skadereducering och avancerade kvantitativa metoder kommer att samarbeta med olika experter för att säkerställa projektets framgång.

Estimating the size and coverage of hard-to reach and stigmatized (“hidden”) populations such as people who inject drugs (PWID) remains a major challenge for public health e.g. prevention, policy and programming. Today, the estimated number of PWID in Sweden varies between 8,000-10,000 that was calculated using multiplier methods, which combine data from needle exchange programs, treatment entries, and survey data to estimate the hidden population of PWID. This pilot study aims to integrate brief, standardized questions in routine clinical data collection at needle and syringe program (NSP) sites (harm reduction services) in Sweden to help estimate network size, thereby providing necessary data for more precise service demand and program coverage estimations. The goal of this project is to assess the feasibility and utility of collecting such data for future use in population size estimation and service coverage analysis that could be applied also to other hard-to reach populations. The project will provide proof-of-concept for a scalable, low-burden data collection method that could be expanded nationally. The results will support improved epidemiological surveillance and more targeted harm reduction planning. Specific Aims: 1) To develop and pilot test a short module of network size questions tailored for PWID in needle and syringe exchange harm reduction programs (NSP)

2) To assess the feasibility and acceptability of integrating network questions into NSP service routines. 3) To evaluate the potential of collected network data for estimating PWID population size and NSP coverage (using the network scale-up method or other methods).

During the COVID-19 pandemic, Sweden saw a rise in immune-mediated inflammatory diseases (IMIDs) such as inflammatory bowel disease, rheumatoid arthritis, asthma and psoriasis —a trend that has persisted beyond 2022. While viral infections may trigger IMIDs, the role of SARS-CoV-2 infection remains unclear. Emerging factors like mRNA vaccines, reduced social contact, and health care disruptions require investigation but are difficult to assess through clinical trials. The proposed research project leverages Sweden’s unique population registers and biobank data to explore links between SARS-CoV-2 infection, vaccination, social contact, and new-onset IMIDs. We will analyze data from 53 national registers in the SWECOV database (15.7 million individuals, 1990–2024), linked with repeated autoantibody measurements from the COMMUNITY cohort, which includes 2,267 individuals (2020–2024). Five substudies over 3 years will examine: (1) temporal trends in IMIDs (2) effects of SARS-Cov-2 infection by frequency/severity 3) COVID-19 vaccination effects by vaccine type/dose, (4) social isolation via occupation/household factors, and (5) immune markers (autoantibodies) pre- and post-infection or vaccination. This project will clarify mechanisms behind rising autoimmunity and improve our understanding of immunology and peripandemic disease trends, thereby informing clinical practice and public health policy e.g. the need for tailored follow-up care and surveillance.