Klara Edlund

Jag är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och docent i psykologi specialiserad på ätstörningar, psykisk ohälsa, övergrepp och ohälsa inom idrotten samt behandling med kognitiv beteendeterapi. Under de senaste 30 åren har jag varit verksam vid Uppsala universitet (Institutionen för psykologi och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap), Karolinska Institutet (Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi och Instutet för miljömedicin (IMM)), Sophiahemmet Högskola (Institutionen för hälsofrämjande vetenskap) samt sedan 2007 i egna kliniska verksamheter i Uppsala- Dr. Klara Edlund, Clinical & Performance Psychology (https://drklaraedlund.se) och Klarafication https://drklaraedlund.se/klarafication/ (https://drklaraedlund.se/klarafication/). Jag bedriver samarbete med flera andra forskargrupper vid bland annat Gymnasti- och Idrottshögskolan (GIH), i Stockholm, Umeå universitet, Umeå, Linnéuniversitetet, Växjö/Kalmar, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och Universitetet i Sørøst, Campus Bø, Telemark, Norge.

Forskning och innovation

Care-by-Claire (https://drklaraedlund.se/klarafication/) är forskning knuten till den innovativa utveckling av digital behandling med terapeutintegrerat stöd för ätstörningar ("Claire") som utvecklats och sjösatts under de senaste tre åren. Claire är en kombination av effektiv psykologi och modern skalbar teknik som syftar till att möjliggöra tillgänglig och jämlik vård för ätstörningar- oavsett var i Sverige man bor. Programmet har testats under en period på två år och resultaten är lovande. Claire innefattar digitala behandlingssteg som varvas med videosamtal under en period på 10-12 veckor och finns paketerad i en app.

Forskning

• Uppsåtligt våld inom elitidrott samt trav- och galoppsport

  • Uppsåtligt våld (UV) emotionella-, fysiska-, och sexuella övergrepp och trakasserier)) inom idrotten är ett globalt problem som rapporteras över hela världen. UV rapporteras ofta i relationer där det råder maktförskjutning, som mellan tränare och idrottare och där idrottaren står i beroendeställning till tränaren. UV har rapporterats vara relaterat till ätstörningar och psykisk ohälsa. Det är av största betydelse att kartlägga förekomsten av dessa oacceptabla, och ibland brottsliga företeelser. Studien har genomförts med utövare inom idrott på avancerad och elitnivå samt inom trav- och galoppsport. Resultaten kan bidra till ökade möjligheter att ta steg för att utforma trygga idrottsmiljöer, utan inslag av hot, våld och trakasserier, vilket ligger i linje med de rekommendationer som utfärdats av Internationella Olympiska Kommittén (IOC) och UNICEF.

• CLIMB: Climber's Longitudinal attitudes toward injury, Mental health and Body image

   

  • Klättring är en relativt ny sport, där kroppsvikt och förhållande mellan muskelstyrka och kroppsvikt har visat sig vara en viktig variabel för prestation. Inom klättringen råder ett kroppsideal där det anses fördelaktigt att ha låg vikt. Förekomsten av störda ätbeteenden, psykisk ohälsa samt relativ energibrist (Relative Energy Defisciency in Sport (REDs)) har i studien undersökts. Baserat på andra idrotter där kroppsvikt anses spela en viktig roll för prestationsnivå, kan man förvänta sig att dessa symtom och diagnoser är vanligt förekommande. Projektet syftar till att studera prevalensen av störda ätbeteenden, psykisk ohälsa, tvångsmässig träning, symtom på REDs, överbelastningsskador samt bentäthet (som en indikator för REDs) hos klättrare på elit- och avancerad nivå. Klättrare har jämförts med en matchad kontrollgrupp ur allmänna populationen.

• Elitgymnastik: Ev två-årig studie ab symtom på störda ätbeteenden, tvångsmässig träning, kroppsmissnöje och depression hos svenska landslagsgymnaster

  • Studien är en studie av faktorer syftade till att undersöka hur rapporterade symtom på ätstörningar, tvångsmässig träning och depression förändrades mellan två mätningar med 12 månaders mellanrum hos svenska landslagsgymnaster. Mätningarna genomfördes med självrapport (frågeformulär).

• SUN: Sustainable UNiversity Life

  • Studien inleddes vid Karolinska Institutet och Sophiahemmet Högskola under 2019 med syftet att identifiera riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa och smärta bland högskole- och universitetsstudenter. Genom att upptäcka påverkbara riskfaktorer för dessa besvär kan möjligheten till effektiva preventiva insatser öka samt utvecklingen av dessa sjukdomstillstånd på sikt bromsas. För detta krävs ökad kunskap om vem som drabbas och varför. SUN är den hittills största studien i världen i sitt slag och projektet förväntas kunna fylla viktiga kunskapsluckor. Studien genomfördes med 4262 studenter vid lärosäten i Stockholmsområdet under 2019 och 2020 som besvarade en enkät online vid fem tillfällen under ett års tid. Enkäten berörde faktorer som attityder, beteenden och symtom som kan vara kopplade till psykisk ohälsa och smärta.

• Relativ energibrist inom svensk idrott (REI-projektet)

  • Relativ energibrist (REI) är ett syndrom som påverkar både hälsa och prestation. REI är vanligt i idrottsgrenar med stora träningsmängder, såsom uthållighetsdiscipliner, och i idrotter med fokus på kropp och vikt, såsom estetiska discipliner. Syftet med REI-studien är att undersöka förekomsten av relativ energibrist med och utan ätstörning inom svensk idrott, hur REI påverkar fysiologisk funktion och näringsstatus under den aktiva idrottskarriären, men även potentiella hälsoeffekter senare i livet. Även undersöks olika aspekter inom träningsmiljöer kan verka förebyggande för utvecklingen av relativ energibrist och ätstörningar.

• DancExcellent

  • Genomfördes tillsammans med Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm med Sanna Nordin-Bates, docent, som ansvarig forskare (PI) och med mig som ansvarig forskare och klinisk psykolog för den intervention som genomfördes för elever vid Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm, Sveriges enda professionella yrkesdansarutbildning. Min roll var att utforma den preventiva interventionen för ätstörningar samt leverera den psykologiska delen (KBT) av programmet för eleverna på skolan. Vidare genomfördes ett uppsatsarbete vid psykologprogrammet vid Uppsala universitet inom ramen för studien med mig som huvudhandledare och Sanna Nordin-Bates som bihandledare. Jag har även varit del av alla delar av arbetet med att skriva fram den vetenskapliga artikel som publicerades år 2023.

• IDA-projektet: Identification of Dieting behaviors in Swedsih school girls

  •  IDA-projektet var en prospektiv longitudinell studie av riskfaktorer för- och skyddsfaktorer mot ätstörningar hos skolflickor. Studien innefattade en kohort på 1000 flickor i fem åldersgrupper (7-, 9-, 11-, 13-, och 15 år vid studiens start 1995) och som följdes en gång per år under totalt sju år. Ytterligare en kohort inkluderades parallellt för att kontrollera för såväl effekten av upprepad mätning men också för eventuella samhällsförändringar. Föräldrar, lärare och skolsköterskor inkluderades också i studien. IDA-projektet var, och är fortfarande, unikt vad gäller design och genomförande. Trots att över 20 år har gått sedan vi genomförde studien är resultaten lika relevanta idag som de var då. Jag organiserade datainsamlingen rent logistiskt och hade ansvar för de forskningsassistenter som arbetade i projektet och senare för metod, analys, statistisk bearbetning samt skrivarbete och granskande av de vetenskapliga publikationerna. I en av artiklarna har vi också gjort ytterligare en datainsamling för en tvärkulturell ansats till att studera skillnader mellan skolflickor i Sverige och Australien. Tre doktorsavhandlingar, varav min är en av dem, har skrivits inom ramen för projektet tillsammans med ett antal uppsatsarbeten i psykologi och omvårdnadsvetenskap (Uppsala universitet). Studien har presenterats vid ett flertal internationella kongresser och vetenskapliga möten i bland annat Miami, Hong Kong och London.

Undervisning

Undervisning, kursansvarig och examinator för kurser som t.ex. klinisk psykologi, kognitiv beteendeterapi (KBT), psykopatologi och diagnostik, hälsopsykologi och beteendemedicin, tillämpad klinisk psykologi som t.ex. samtalsmetodik och färdighetsträning inom kognitiv beteendeterapi- företrädesvid vid psykologprogrammen vid Uppsala universitet och KI samt vid psykoterapeutprogrammet vid Uppsala universitet samt psykologi för studenter vid fysioterapeutprogrammet, dietistprogrammet, läkarprogrammet samt vid Naprapathögskolan i Stockholm.

Handledning och praktisk tillämpning

Handledning för praktiskt klientarbete i KBT för studenter vid psykologutbildning och grundläggande psykoterapiutbildning i KBT samt för studenter under moment i självkännedom och kliniska färdigheter samt utbildningsterapi inom ramen för såväl psykolog- och psykoterapeutbildningar som grundläggande psykoterapiutbildning i KBT. Utöver detta verksamhetshandledning inom ramen för psykiatrisk-, beroendemedicinsk- och rättspsykiatrisk verksamhet vid t.ex. Akademiska sjukhuset i Uppsala.

2024- Care-by-Claire: Digital psykologisk behandling med integrerat terapeutstöd för ätstörningar

Genomförande och roll: Ansvarig utvecklare av såväl behandlingsprogrammet som dess tekniska plattform i app-format, kliniskt genomförande av behandlingen av patienter, ansvarig forskare (PI) för planerad studie, samt grundare, ägare och VD för den innovativa satsningen med bolaget Klarafication AB. Planerad hemvist för forskningsprojektet är Karolinska Institutet i Solna.

Det övergripande syftet med studien är att studera om ett digitalt kognitivt beteendeterapeutiskt (KBT) behandlingsprogram med terapeutintegrerat stöd, Claire-programmet, signifikant minskar ätstörningspsykopatologi hos individer som screenar positivt för en ätstörning (exklusive anorexia nervosa, om inte under noggrann medicinsk övervakning).

Syftet är också är att undersöka om behandling med Claire-programmet kan minska förekomsten av ätstörda beteenden såsom restriktivt ätbeteende, tvångsmässig rörelse, hetsätning och kompensatoriska beteenden, samt minska symtom på psykiska besvär såsom depression, ångest, stress och sömnbesvär. Vidare kommer effekten av behandlingen undersökas avseende funktionsnedsättning i vardagen, påverkan på studier och arbete samt effekten av att ha ständig tillgång till behandlingen. Claire-programmet i app-format har genomförts på cirka 50 patienter, både inom ramen för privat och offentlig verksamhet. Resultaten visar god följsamhet till programmet (> 70 har slutfört programmet) och lovande resultat avseende sänkning av symtom på ätstörning tillsammans med psykiska besvär och sömnbesvär.

Resultat i korthet: Cirka 50 patienter med ätstörning (undantaget patienter med svår anorexi och medicinska komplikationer), varav 40 inom ramen för privat behandling och 10 inom ramen för offentlig specialistvård för ätstörningar. Följsamheten till programmet är i internationell framkant med >70% som fullföljer programmet i sin helhet. Resultaten på gruppnivå påvisar en kliniskt signifikant sänkning av rapporterade symtom på ätstörningar, funktionssänkning i vardagen till följd av ätstörning samt symtom på depression, ångest, stress och sömnbesvär. Analys med single case experimental design (SCED: n=4) med fördröjd baslinje (ABA-design) visar att ingen spontan förändring av nämnda symtom kan påvisas under baslinjen medan symtomen förbättras när interventionen sätts.

Resultatens betydelse: Claire är ett behandlingsprogram där evidensbaserad psykologi kombineras med modern teknik. På det här sättet kan behandling för ett stort antal personer med ätstörningar tillgängliggöras oavsett var i Sverige (sikt även andra länder) man bor. Claire möjliggör tillgänglig och jämlik vård för personer med ätstörningar. Situationen i Sverige och världen idag vad gäller ätstörningar är alarmerande. I Sverige finns idag 200.000 kända fall av ätstörningar och mörkertalet bedöms vara högt. Den specialiserade ätstörningsvården är koncentrerad till storstäderna, platserna är för få vilket innebär att de allra flesta med en ätstörning aldrig får någon hjälp. Claire kan adressera upp till 10% (20.000 patienter) av patientgruppen när det digitala programmet är fullt utvecklat. De första resultaten är lovande, ligger till grund för fortsatt forskning och utveckling vilket på sikt kan bidra till att effektivisera och möjliggöra tillgång till evidensbaserad vård för ätstörningar.

2022- Uppsåtligt våld inom elitidrott samt trav- och galoppsport

Genomförande och roll: Ansvarig forskare (PI) för båda studierna som genomförts parallellt men med olika uppdragsgivare. I arbetet har jag samarbetat med forskare vid Umeå universitet (Louise Davis, docent) och Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH; Ulrika Tranaeus, docent), Stockholm. Jag har haft det övergripande ansvaret för studiens alla delar, det vill säga planering för metod och design, rekrytering och ansvar för forskningsassistent, planering och genomförande av datainsamling samt bearbetning av data och slutligen pågående arbete med att skriva fram vetenskapliga artiklar för publikation samt för presentation vid nationella och internationella vetenskapliga kongresser och forskarmöten.

Uppsåtligt våld (UV) emotionella-, fysiska-, och sexuella övergrepp och trakasserier)) inom idrotten är ett globalt problem som rapporteras över hela världen. UV rapporteras ofta i relationer där det råder maktförskjutning, som mellan tränare och idrottare och där idrottaren står i beroendeställning till tränaren. UV har rapporterats vara relaterat till ätstörningar och psykisk ohälsa. Det är av största betydelse att kartlägga förekomsten av dessa oacceptabla, och ibland brottsliga företeelser. Studien har genomförts med utövare inom idrott på avancerad och elitnivå samt inom trav- och galoppsport. Resultaten kan bidra till ökade möjligheter att ta steg för att utforma trygga idrottsmiljöer, utan inslag av hot, våld och trakasserier, vilket ligger i linje med de rekommendationer som utfärdats av Internationella Olympiska Kommittén (IOC) och UNICEF.

Resultat i korthet:  Svenska idrottare på avancerad nivå (n=922) har inkluderats i studien genom att besvara et webbaserat frågeformulär för att mäta förekomst av UV och om idrottare utsatta för NAV rapporterar högre nivåer av symtom på ätstörningar, kroppsuppfattning, nedstämdhet och ångest. De första resultaten i korthet visar att 45.6% (n=420) uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier, 18% (n=166) för fysiska övergrepp och 20% (n=193) – 40% (n=360) för emotionella övergrepp (fysiska utan kontakt, verbala och försummelse). I korthet indikerar resultaten att vara flicka/kvinna, vara yngre och att ha utsatts för emotionella övergrepp var relaterat till mer symtom på ätstörningar.

Sammantaget visar resultaten på tydliga indikationer på missförhållanden inom idrotten såsom mobbning och emotionella- fysiska och sexuella övergrepp. Vidare rapporteras störda ätbeteenden, tvångsmässig träning och kroppsmissnöje samt symtom på psykisk ohälsa och sömnbesvär. Resultaten visar också hög förekomst av skador, smärta och menstruationsrubbningar.

Resultatens betydelse: Idrottare runt om i världen har börjat berätta om missförhållanden de utsatts för inom ramen för sin idrottsmiljö. Rutiner saknas för att hantera den här typen av missförhållanden och övergrepp, och det finns en uttalad tystnadskultur avseende beteenden som i andra sammanhang skulle anses oacceptabla och ibland olagliga. Forskning har efterfrågats internationellt för att öka kunskapen om både omfattningen av missförhållanden och övergrepp inom idrotten, och för att kunna utforma effektiva insatser för att skydda idrottare världen över. Resultaten är allvarliga och manar till handling. Strategier för effektiv hantering av dessa problem har efterfrågats av bland annat IOC och UNICEF – strategier och sanktioner som leder till att förekomsten av trakasserier, våld och övergrepp inom idrotten upphör. Ytterligare ett perspektiv utöver det uppenbara vad gäller betydelsen av resultaten av våra studier är betydelsen ur ett folkhälsoperspektiv. Att vara fysiskt aktiv i unga år inom organiserad idrott, som en klubb eller ett lag, ökar sannolikheten att också vara fysiskt aktiv som vuxen och länge i livet. Fysisk aktivitet och träning har många kända hälsoeffekter som att skydda mot metabola sjukdomar, lindra symtom på psykisk ohälsa, ökar social inkludering samt känsla av samhörighet. Utöver detta har träning som behandling för till exempel ätstörningar och depression kunnat påvisas. För att öka chansen att behålla våra unga inom den organiserade idrotten krävs en trygg idrottsmiljö med utrymme att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det i sin tur kan bidra till att unga stannar inom idrotten, att de är aktiva längre och att deras vuxenliv präglas av mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande, vilket har en väldokumenterad effekt på hälsa och välmående.

2021- CLIMB: Climber’s Longitudinal attitudes toward injury, Mental health, and Body image.

Genomförande och roll: Medansvarig forskare (co-PI) tillsammans med huvudansvarig forskare (PI) Mikael Sansone, professor vi Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Studien genomförs tillsammans med professor Sansones team (en senior forskare och två doktorander (varav jag är bihandledare för en av dem)) vid Sahlgrenska Akademin och Göteborgs universitet, med Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Umeå universitet. Jag har del av ansvaret för planering och genomförande av datainsamlingen, särskilt ansvar för frågeställningar kopplade till klinisk psykologi, psykisk ohälsa och ätstörningar sam för bearbetning av data samt framskrivande av vetenskapliga artiklar.

Klättring är en relativt ny sport, där kroppsvikt och förhållande mellan muskelstyrka och kroppsvikt har visat sig vara en viktig variabel för prestation. Inom klättringen råder ett kroppsideal där det anses fördelaktigt att ha låg vikt. Förekomsten av störda ätbeteenden, psykisk ohälsa samt relativ energibrist (Relative Energy Defisciency in Sport (REDs)) har i studien undersökts. Baserat på andra idrotter där kroppsvikt anses spela en viktig roll för prestationsnivå, kan man förvänta sig att dessa symtom och diagnoser är vanligt förekommande. Projektet syftar till att studera prevalensen av störda ätbeteenden, psykisk ohälsa, tvångsmässig träning, symtom på REDs, överbelastningsskador samt bentäthet (som en indikator för REDs) hos klättrare på elit- och avancerad nivå. Klättrare har jämförts med en matchad kontrollgrupp ur allmänna populationen.

Resultat i korthet: Svenska klättrare på avancerad- och elitnivå rekryterades till studien (n=183) samt en matchad kontrollgrupp från allmänna populationen. Resultaten vid baslinjen indikerade höga nivåer av symtom på psykisk ohälsa och sömnbesvär bland såväl klättrare som i kontrollgruppen. Vidare visade resultaten att överbelastningsskador var vanliga bland klättrarna. Resultaten indikerar behovet av en bredare ansats vad gäller såväl allmän hälsa som strukturerade insatser för att kunna erbjuda adekvat stöd och behandling för att kunna komma till rätta med den här typen av bekymmer. Det var ingen skillnad mellan klättrare och kontroller avseende symtom på ätstörningar. Som väntat rapporterade flickor och kvinnor mer allvarliga symtom på ätstörningar än pojkar och män i båda grupperna. Vad gäller kroppsmissnöje uppgav sig kontrollgruppen vara mer missnöjda än gruppen med klättrare.

Resultaten motsäger tidigare resultat från studier av ätstörningar och ohälsa inom idrotten – där tidigare forskning indikerat högre förekomst inom idrotten.

Resultatens betydelse: Klättring är en snabbt växande sport över hela världen. En ökning som tog fart när klättring blev en OS-sport 2020. Det har larmats internationellt med anledning av mycket låg vikt bland klättrare samt att de BMI-gränser för internationella tävlingar, upprättade av Internationella klätterförbundet, inte har betraktats som hälsosamma av medicinsk expertis. Förekomst av problem relaterade till för låg energitillgänglighet (REDs), ätstörningar, psykisk ohälsa och skador har studerats i mycket låg utsträckning. Vår studie, CLIMB, är den första longitudinella studien av klättrare (med kontrollgrupp) som undersöker symtom på ohälsa och förändringar över tid hos klättrare. Resultaten kan bidra till en ökad kunskap om såväl ohälsa, utgöra en grund för utformande av nya regler för internationella tävlingar, öka förutsättningar för tidig upptäckt och hantering av ätstörningar, psykisk ohälsa, REDs och skador, samt bidra till utveckling av hälsosamma attityder avseende värdering av kroppsideal i förhållande till prestation.

2018-Elitgymnastik: En två-årig studie av symtom på störda ätbeteenden, tvångsmässig träning, kroppsmissnöje och depression hos svenska landslagsgymnaster.

Genomförande och roll: Ansvarig forskare (PI) för alla delar av studiens planering och genomförande. Från datainsamling, bearbetning av data samt analyser och framskrivande av vetenskaplig artikel. Två uppsatsarbeten har genomförts inom ramen för studien, en vid psykologprogrammet vid Uppsala universitet och en på C-nivå inom ramen för utbildning i idrottsnutrition vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Studien genomfördes tillsammans med forskare vid Linnéuniversitetet (Anna Melin, professor, näringsfysiologi/idrottsnutrition).

Studien är en studie av faktorer syftade till att undersöka hur rapporterade symtom på ätstörningar, tvångsmässig träning och depression förändrades mellan två mätningar med 12 månaders mellanrum hos svenska landslagsgymnaster. Mätningarna genomfördes med självrapport (frågeformulär).

Resultat i korthet: Resultatet indikerade att upplevt kroppsmissnöje ökade mellan baslinjemätningen och uppföljningen ett år senare bland gymnasterna. Detta medan gymnasterna uppgav att deras motivation till att bli smalare och nedstämdhet var låg. Vidare indikerade resultaten en oberoende effekt av motivation att bli smalare, träning för viktkontroll och symtom på depression med avseende på kroppsmissnöje.

Resultatens betydelse: Resultaten bidrar till att öka kunskapen om ätstörningar, psykisk hälsa och tvångsmässig träning bland svenska elitgymnaster. Studien innefattar både kvinnliga och manliga gymnaster samt studerar förändringar över tid. Detta gör studien unik i sitt slag då den innefattar gymnaster i landslaget, både kvinnliga och manliga gymnaster samt att alla fyra disciplinerna i gymnastik finns representerade. Det finns indikationer från tidigare studier att elitidrottare tenderar att underrapportera symtom på ätstörningar och psykisk ohälsa och att frågan har lyfts om det är till följd av att gränsen mellan elitidrottsmiljö och störda ät- och träningsbeteenden kan vara diffus. Resultat specifikt från elitgymnastpopulationen kan bidra till ökad förståelse för hur ohälsa yttrar sig i detta sammanhang vilket ger möjligheten till tidig upptäckt och effektiv hantering av problem och ohälsa. Studien är relevant både för elitgymnastik och elitidrott generellt såväl nationellt som internationellt.

2018- SUN-studien- Sustainable UNiversity Life:  SUN-studien genomfördes vid Sophiahemmet Högskola och KI, tillsammans med kollegor vid Oslo Met universitet i Oslo, Norge och Ontario Tech University, Toronto, Kanada.. En studie om psykisk ohälsa och smärta bland universitetsstudenter.

Sedan 2006 har en stor andel av min verksamhet innefattat undervisning, handledning och andra pedagogiskt inriktade arbetsuppgifter såsom till exempel att bedriva utbildningsterapi i grupp för studenter på psykolog- och psykoterapeutprogrammen eller inom ramen för olika psykoterapeutiska grundutbildningar.

År 2019–2024: Undervisning, inom ramen för egen verksamhet

Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH)

• ”Return to sport”, Tränarprogrammet

Luleå Tekniska Universitet

• Grundläggande psykoterapiutbildning i kognitiv beteendeterapi

Mittuniversitetet, Östersund

• Idrottsvetenskap: ”Den unga idrottaren" 

Akademiska sjukhuset, Rättspsykiatriska enheten

• Grundläggande samtalsmetodik för omvårdnadspersonal

Naprapathögskolan, Stockholm

• Psykiatri med fokus på depression, ångesttillstånd, ätstörningar och neuropsykiatriska funktionsvariationer

År 2018–2022: Forskare och projektledare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och Institutionen för hälsofrämjande vetenskap, Sophiahemmet Högskola

• Handledning av uppsatsarbeten på grund- och avancerad nivå vid naprapatutbildningen, Stockholm och psykologutbildningen, Uppsala universitet

År 2015–2018: Universitetslektor vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Arbetsuppgifterna innefattade att vara kursledare och examinator för framför allt kliniska kurser på psykologprogrammet och psykoterapeutprogrammet (KBT) (t.ex. för psykologprogrammet: ”Psykiatri och psykopatologi” på termin 4 och ”Hälsopsykologi och beteendemedicin” på termin 7 och för psykoterapeutprogrammet: ”Psykofarmakologi”). Arbetet innefattade hela processen från att planera och administrera kurserna till att genomföra undervisning och examinationer. Ytterligare undervisning har genomförts inom hälsopsykologi på PA-programmet, inom KBT på psykologprogrammet, grundläggande inlärningspsykologi och beteendeanalys på Fysioterapeutprogrammet och psykologi för dietister på Dietistprogrammet. Jag utformade, genomförde och examinerade valbara kurser på fristående kurs i psykologi på C-nivå (kandidatnivå; Idrottspsykologi, 7, 5hp och ätstörningar och idrott, 7, 5hp). Utöver detta var jag också handledare för psykologuppsatsarbete, psykoterapeutuppsatsarbete och uppsatsarbete på C-nivå.

År 2010–2015: Universitetsadjunkt och projektledare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykologi, Karolinska institutet (KI) i Solna.

• Arbetet innefattade planering och utveckling av kursen ”Självkännedom och kliniska färdigheter” (4, 5 hp, avancerad nivå, kurskod: PS017) för psykologprogrammet termin 7. Psykologprogrammet vid KI startade HT 2007 vilket medförde en kontinuerlig uppbyggnadsprocess vad gäller utbildningsformer och pedagogiska modeller. Ett genomgående tema för utbildningen var ”scientist practitioner” vilket innebär att hjälpa studenterna till ett evidensbaserat och vetenskapligt förhållningssätt till allt arbete inom psykologi. Mitt uppdrag med att bygga upp kursen innefattade att utforma innehåll, lärandemål, kursplan, genomförande och examination. Då undervisningen genomfördes i mindre grupper utformade jag en detaljerad manual för hur kursens genomförande för att säkerställa att alla studenter examinerades på samma villkor samt fick samma innehåll i gruppträffarna. Manualen användes av de gruppledare som jag anlitade för kursen och som jag också ansvarade för. Att manualbasera kursen låg i linje med att tillämpa ett ”scientist practitioner- perspektiv” då det ökade mätbarheten i en annars praktisk kurs. Jag ansvarade för genomförandet, administrationen inklusive utvärdering och kontinuerlig utveckling och för de psykologer som anlitades som gruppledare på kursen samt var kursansvarig. Kursen genomfördes för första gången år 2010 och sedan under min ledning vid ytterligare sju kursgivningar. Jag har själv även arbetat som gruppledare på kursen. Jag har även undervisat och ansvarat för moment på avancerad nivå vid psykologprogrammets kurser ”Klinisk psykologi 2”, ”Preklinisk integration” och ”Psykologiska behandlingsmetoder inklusive psykoterapi”. Jag har också varit verksamhetsansvarig VT 2011-HT 2011 för utvecklingsarbetet av det klientarbete som bedrivs av studenter inom ramen för psykologutbildningen vid KI. Klientarbetet vid KIs psykologutbildning var annorlunda jämfört med andra lärosäten då studenterna genomförde sitt klientarbete inom ramen för verksamheter inom t.ex. Region Stockholm. Mitt uppdrag var att initiera och etablera samarbete med lämpliga mottagningar där klientarbete av studenterna kunde genomföras, utforma riktlinjer för studenternas genomförande av klientarbetet samt rekrytera och utforma riktlinjer för handledare för momentet.

År 2007–2017: Ytterligare undervisning och pedagogisk verksamhet på konsultbasis

Den undervisningen jag ägnat mig åt har framför allt innefattat olika aspekter av klinisk psykologi, hälsopsykologi/beteendemedicin samt idrottspsykologi och idrottsmedicin.

Exempel på undervisning har varit inom ramen för psykologutbildningen vid Uppsala universitet med inriktning på psykoterapeutisk behandling av stress och utmattning, sömnbesvär, ätstörningar och obesitas. Jag har även vid två tillfällen varit kursansvarig och examinator för valbar kurs (7, 5 hp) inom ramen för psykologutbildningen. Den första kursen fokuserade på gruppbehandling med KBT och den andra KBT vid obesitas. Ytterligare klassrumsundervisning som genomförts har varit vid läkarprogrammet, handledarutbildningen för sjukgymnaster och dietistprogrammet, samtliga vid Uppsala universitet. Utöver detta har jag undervisat (klassrumsundervisning) om bedömning och behandling av problem relaterade till mat, ätande och vikt vid den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen vid Svenska Psykiatriinstitutet i Stockholm, om gruppbehandling med KBT inom ramen för grundläggande psykoterapiutbildning vid KBT-Centrum, Uppsala samt vid ytterligare tillfällen om bedömning och behandling av problem relaterade till mat, ätande och vikt inom ramen för kurs i KBT (15 hp) vid Högskolan Dalarna, Psykoterapeutprogrammet vid Högskolan Evidens i Göteborg samt inom ramen för grundläggande psykoterapiutbildning, Region Dalarna. Ytterligare exempel är heldagsundervisning för vårdpersonal vid till exempel Region Skåne och Västernorrland.

Fram till dess att momentet egenterapi avvecklades ledde jag kontinuerligt grupper inom ramen för detta moment vid psykologutbildningen och psykoterapeutprogrammet, båda Uppsala universitet (sammantaget tretton omgångar), och vid grundläggande psykoterapiutbildning vid dåvarande KBT-Centrum, Uppsala, och grundläggande psykoterapiutbildning för personal vid Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset. Arbetet med dessa grupper innefattar i hög grad pedagogiska moment då en inlärningsprocess pågår parallellt med terapeutiskt förändringsarbete.

Handledning av psykologkandidater på psykoterapimomentet inom ramen för psykologutbildningen (”klientarbetet”) innefattade också en hög grad av pedagogiska inslag såsom att hjälpa studenterna utveckla ett professionellt förhållningssätt i arbetet med klienterna samtidigt som de arbetade för att tillämpa ett ”scientist practitioner-perspektiv” på sitt arbete. Detta för att kontinuerligt utvärdera sitt eget arbete samt hålla sig väl förankrad i rådande evidens vad gäller val av terapeutiska insatser i det kliniska arbetet. Utöver detta tillkom arbete med dokumentation samt att lära sig ge och ta emot konstruktiv feedback samt att kunna omsätta den i det klinisk-praktiska arbetet.

Vid Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset har jag bedrivit kursverksamhet. Jag har ansvarat för utformande och genomförande av en kurs som fokuserade på att leda gruppverksamhet i behandlande syfte inom ramen för psykiatrisk verksamhet. Målgruppen var personal inom psykiatrisk verksamhet. Kursen innefattade såväl klassrumsundervisning i helklass som metodhandledning i mindre grupper. Tio omgångar av kursen har genomförts sedan den första kursgivningen år 2007. För samma målgrupp och inom ramen för samma organisation har jag även planerat och genomfört undervisningen vid sjukhusets introduktionskurs till KBT med omfattningen sex heldagar.

Den pedagogiska verksamheten har också innefattat vetenskapliga presentationer vid till exempel Svenska Läkaresällskapets Riksstämma, handledning av uppsatsarbeten inom ramen för psykologutbildningen vid Uppsala universitet samt översättning och bearbetning av behandlingsmanualer, instrument och framställning av olika pedagogiska medel (t.ex. checklistor och instruktioner för patientarbete). Ytterligare exempel har varit utbildningar arrangerade av SISU idrottsutbildarna, Sörmlandsidrotten och Svenska Gymnastikförbundet riktad till idrottsföreningar (tränare, föreningspersonal och föräldrar) med fokus på tidig upptäckt och hantering av ätstörningar. Jag har författat två informationsbroschyrer och som publicerats som utbildningsmaterial för Svenska Orienteringsförbundet och Svenska Gymnastikförbundet. Broschyren rekommenderas även av Riksidrottsförbundet samt av specialistenheter för ätstörningar.

Ytterligare undervisning, handledning för såväl uppsatsarbeten inom ramen för psykologutbildningen som av psykologkandidater och personal samt författande av läroböcker har genomförts.