Justyna Bohlin

Stickorna som blev början på ett forskningsprojekt.

En kall novembermorgon tog jag med stickningen till jobbet. Tröjan till hunden skulle bli klar innan minusgraderna slog till. Som tur är har jag en liten hund. 

Jag skulle bara sticka färdigt ett varv innan morgonmötet började, så att jag inte tappade bort mig i mönstret.

Mötet drog igång. Fingrarna stickade vidare. 

För ovanlighetens skull kände jag mig mer engagerade än vanligt. Jag deltog aktivt i diskussionerna, tog spontant ordet och kom med förslag. Men jag tänkte inte särskilt mycket på det just då.

Sen var det fikarast. Stickorna gick varma medan kaffet kallnade och glömdes bort. Kollegor som jag vanligtvis inte pratade så mycket med stannade till och småpratade om kreationen, vilket ledde till allt möjligt mellan himmel och jord. Samtalen kom av sig själva och stämningen var munter.

Det som började med en nästan färdig hundtröja blev snart en vana.

Jag fortsatte sticka under möten och fikaraster. Och med tiden märkte jag något som förvånade mig. 

I sammanhang där jag tidigare varit mer tillbakadragen, tog jag plats. Orden kom nästan av sig själva, där jag tidigare kunnat känna en knut i magen inför att prata. Jag uttryckte spontant mina åsikter och vågade ställa frågor som jag annars kanske hade behållit för mig själv.

Och jag...mådde bättre. 

De mörka vinterdagarna kändes lite roligare, även om det ibland snöade horisontellt. 

Sakta men säkert började jag ana ett samband.

Kunde verkligen ett par stickor göra skillnad under en intensiv arbetsdag? Kan det verkligen vara så enkelt? Om det fungerade för mig, skulle det kunna hjälpa fler? Och finns det redan forskning som kan förklara det jag själv upplevde?

Frågorna växte. 

Parallellt med mitt kliniska arbete som ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset blev jag så småningom även fackligt ombud. Kombinationen av mina två roller väckte ett starkt intresse för arbetsmiljöfrågor. 

Inom sjukvården är vi ganska bra på att prata om vikten av återhämtning. Men hur bra är vi egentligen på att skapa förutsättningar för den? Vilket utrymme ger vi den egentligen? 

Och kan JAG, en arbetsmyra, verkligen göra någon skillnad? 

Forskningsintresse – återhämtning som en del av arbetsmiljön

Vad skulle hända om återhämtning inte behövde vara något vi försöker hinna med, utan något som faktiskt får ta plats?

Mitt forskningsintresse kretsar kring hur vi kan skapa arbetsmiljöer som aktivt främjar återhämtning, välbefinnande och ett hållbart arbetsliv.

Jag är särskilt intresserad av hur arbetsplatsens fysiska och organisatoriska förutsättningar påverkar möjligheterna till återhämtning under arbetsdagen, och vilken roll kreativa aktiviteter och andra former av mentala pauser kan spela.

Hur kan vi skapa utrymme för återhämtning i verksamheter där tiden ofta är knapp och kraven höga? Och hur kan vi göra det på ett sätt som är enkelt, tillgängligt och faktiskt fungerar i praktiken?

I kombination med min kliniska erfarenhet, mitt arbetsmiljöengagemang och min nyfikenhet på kreativitetens betydelse för hälsan vill jag med hjälp av denna forskning bidrar med kunskap som kan omsättas i praktiken.

Pågående forskningsprojekt

En pensel mot stress

En explorativ pilotstudie om hur korta, kreativa pauser påverkar välmående och stress under arbetsdagen.

Vi är bra på att ta hand om andra. Men hur bra är vi på att ta hand om oss själva under arbetstid?

Alla de som brinner för att ta hand om andra – i synnerhet på våra sjukhus – möter ofta ett högt tempo, ökade krav och snabba beslut som kan tära både mentalt och känslomässigt över tid. 

Trots att vi är bra på att prata om återhämtning, och att det är en viktig del av ett hållbart arbetsliv, finns ett behov av att utveckla och utvärdera enkla, tillgängliga metoder som kan integreras i den dagliga verksamheten.

Det är här En pensel mot stress kommer in.

Syftet med studien är att undersöka om korta, kreativa pauser under arbetsdagen kan bidra till minskad upplevd stress och ökat välbefinnande bland medarbetare vid ett universitetssjukhus.

I denna explorativa pilotstudie erbjuds medarbetare vid Karolinska Universitetssjukhuset möjlighet att komplettera sina traditionella fikaraster med kreativa aktiviteter, där exempelvis målning och stickning finns som alternativ.

Deltagarnas upplevelser dokumenteras genom självskattningar före och efter aktiviteterna. Resultaten analyseras deskriptivt med fokus på förändringar i upplevd stress och välbefinnande.

Studien genomförs inom ramen för det vetenskapliga arbete som ingår i specialisttjänstgöringen i radiologi, under handledning av docent Christina Björklund vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Framtida forskning

Min långsiktiga vision är att bidra till utvecklingen av arbetsplatser där återhämtning ges samma självklara utrymme som andra grundläggande förutsättningar för en god arbetsmiljö.

Återhämtning ser inte likadan ut för alla. Kreativa mikropauser är ett första steg, men frågorna sträcker sig längre än så.

Hur kan vi utforma, implementera och på sikt standardisera återhämtningsfrämjande arbetsmiljöer, där medarbetare erbjuds olika former av återhämtning utifrån sina individuella behov?

Kan enkla och kostnadseffektiva förändringar bidra till arbetsmiljöer som inte bara minskar den upplevda stressen för stunden, utan också förebygger stressrelaterad ohälsa över tid?

Framtida forskning kan bland annat undersöka hur kreativa aktiviteter och andra återhämtningsinsatser påverkar uppmärksamhet, mental trötthet, kognitiv funktion och arbetsrelaterat välbefinnande.

Målet är att bidra till ett vetenskapligt underlag för konkreta rekommendationer och, på sikt, nationella riktlinjer för hur återhämtningsfrämjande miljöer kan utformas och integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Även om forskningen tar sin början inom sjukvården är förhoppningen att kunskapen ska kunna tillämpas inom andra verksamheter, exempelvis skola, omsorg, kontorsmiljöer och industri.

Tänk om vi kan skapa arbetsplatser där återhämtning inte ses som ett avbrott från arbetet, utan som en självklar förutsättning för både välbefinnande och verksamhetens kvalitet?

Forskningsområden

* Arbetsrelaterad stress och psykisk hälsa

* Kreativitet och mental återhämtning

* Psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården

* Förebyggande interventioner och hållbart arbetsliv

* Välbefinnande och kognitiv belastning

* Implementering av hälsofrämjande insatser i klinisk verksamhet