Eva Skillgate

Jag är gästprofessor i epidemiologi med inriktning mot muskuloskeletala problem vid enheten för Interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutet för miljömedicin (IMM). Jag är också professor i vårdvetenskap och Vicedekan för utbildning på forskarnivå vid Sophiahemmets Högskola, Stockholm, samt adjungerad professor vid Ontario Tech University i Kanada.

I min forskargrupp Musculoskeletal and Sports Injury Epidemiology Center (MUSIC), belägen vid KI och Sophiahemmet Högskola, utför vi kliniskt relevant forskning om långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten inklusive rygg och nacke, psykiska problem och idrottsmedicin. Vår forskning bygger huvudsakligen på våra omfattande kohortstudier och randomiserade kontrollerade studier. Forskargruppen omfattar tvärprofessionella kompetenser såsom: epidemiologi, medicin, naprapati, fysioterapi, psykologi, kiropraktik, folkhälsa och nutrition.

Syftet med forskningen är att fördjupa kunskapen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, risk- och prognosfaktorer, diagnostik, behandling, rehabilitering och prestation. Våra forskningspartners är nationella såväl som internationella forskargrupper, kliniker och specialidrottsförbund

Bland finansiärerna finns: FORTE, VR, AFA Försäkring, CIF, Active Life Foundation, Svenska och Norska Naprapatförbunden.

Några av projekten inom MUSIC

I. Randomiserade kontrollerade studier (RCT):

Vi utför interventionsstudier med det övergripande syftet att utvärdera effekten av vanligt förekommande behandlingsstrategier, inklusive manuell terapi, för muskuloskeletala besvär. Vi utvärderar även interventioner för att förebygga idrottsskador.

1. BJÖRN-studien (n=409) om effekten av manuell terapi (naprapati) på ospecifik rygg- och nacksmärta, för att identifiera prognostiska faktorer för rygg- och nacksmärta och för att utvärdera kostnadseffektiviteten.
2. MINT-studien (Manual Intervention Trial) (n=1 060) om behandlingseffekterna av kombinationer av manuell terapi (naprapati) samt förekomsten och svårighetsgraden av biverkningar direkt efter manuell terapi. Data från studien används också för att identifiera prognostiska faktorer för rygg- och nacksmärta.
3. STONE-studien (Stockholm Neck trial) (n = 620) utfördes för att undersöka effekten av massagebehandling och fysisk träning på subakut och långvarig nacksmärta, samt för att studera förloppet av nacksmärta. Data används också för att identifiera prognostiska faktorer för framtida sekundära preventionsstrategier och för att utföra en hälsoekonomisk utvärdering.
4. KHAST-studien (Karolinska Handbollsstudien) (n = 750) syftar till att utvärdera interventioner som syftar till att förebygga skador i axel och knä hos elever på handbollsprofilerade gymnasieskolor i Sverige.

II. Kohortstudier

Vi utför longitudinella studier för att förstå mer om orsakssamband för långvariga och funktionsnedsättande muskuloskeletala smärttillstånd samt psykisk ohälsa.

1. SUN-studien (Sustainable University Life) (n=4 226): I denna omfattande prospektiva kohortstudie identifierar faktorer av betydelse för risk och prognos för psykiska problem och muskuloskeletala smärtor hos universitetsstudenter.
2. KHAST-studien (Karolinska Handbollsstudien) (n=470) syftar till att fördjupa kunskapen om skador och funktionell status hos ungas elithandbollsspelare. En kohort av 470 spelare, 15-17 år, rekryterade från handbollsprofilerade gymnasieskolor i Sverige, följs under två säsonger gällande skador.
3. SHC-studien (Den svenska handbollskohorten) syftar till att fördjupa kunskapen om skador hos unga elithandbollsspelare och att utvärdera implementeringen av skadeförebyggande strategier. Spelare inkluderas konsekutivt och antalet inkluderade är nu ca 2 000 spelare.
4. KIC-studien (Karolinska Football Injury Cohort) (n=419): Detta projekt är ett innovativt samarbete mellan epidemiologi, medicin, psykologi, ortopedi, fysioterapi och naprapati, i  forskargrupper vid fem universitet, för att identifiera riskfaktorer för överbelastning och traumatiska skador. Unga kvinnliga elitfotbollsspelare inkluderas och screenas kliniskt efter att ha fyllt i ett omfattande baslinjeformulär och följt av veckovisa enkäter.
5. CAMP-studien (Corona and manual professions): Syftet var att studera hur COVID-19-pandemin har påverkat arbetsmiljö, hälsa och ekonomi för legitimerade kiropraktorer och naprapater. En kohort (n=816) följdes med webbaserade enkäter vid fem tillfällen under ett år för kliniskt aktiva kiropraktorer och naprapater. I semistrukturerade intervjuer kartlades också erfarenheter av att arbeta kliniskt under Covid-19-pandemin.
6. SMASH-studien (Shoulder Management & Assessment Serving High performance) (n=301): Denna kohortstudie av unga tävlingsspelare i tennis i Sverige ska fördjupa kunskapen om riskfaktorer för skador i axel och rygg(nacke. Spelarna screenades kliniskt och följdes under ett år med veckovisa rapporter om skador, träning och matchspel.
7. SPEEiD (Speed ​​and Power Exploring External and internal Demands) – Ett projekt som syftar till att kvantifiera belastningen hos elitspelare i tennis genom att mäta syreupptag och mekanisk arbetsbelastning, ett unikt projekt som integrerar fysiologi och biomekanik.

Jag är en del av forskarutbildningsgruppen vid IMM och vicedekan för utbildning på forskarnivå vid Sophiahemmet Högskola. Jag undervisar regelbundet på kurser på kandidat-, master- och doktorandnivå, främst inom vetenskaplig metod med fokus på klinisk epidemiologi och interventionsstudier.