Antoinette Lundahl

Jag var doktorand på LIME, Karolinska Institutet, 2019-2024. Min huvudhandledare var Professor Niklas Juth och bihandledare var professor Gert Helgesson. Jag disputerade 31 maj 2024. Jag tillhör fortfarande forskningsgruppen och kommer fortsätta min forskning vid sidan om mitt kliniska arbete.

Yrkesmässigt:
Jag arbetar som medicinskt ledningsansvarig överläkare och på en slutenvårdsavdelning inom Norra Stockholms Psykiatri, S:t Görans sjukhus. Där har jag arbetat som specialistläkare sedan år 2007, då jag blev klar med min specialistutbildning. I mitt yrke arbetar jag främst med patienter som lider av personlighetsstörningar eller ångesttillstånd, vilket har inspirerat mig till mitt nuvarande doktorandprojekt.

Socialt:
Jag bor tillsammans med min dotter i centrala Stockholm. Jag är intresserad av musik och försöker gå till gymmet ibland, men lever i övrigt ett stillsamt liv.

Gymnasieutbildning:

Naturvetenskaplig linje, 3 år, Stockholms musikgymnasium, examen 1993-06-10
Högskoleutbildning:

Läkarexamen, Karolinska Institutet, 220 poäng, 1999-06-04
Grundkurs i matematik, Stockholms universitet, 20 poäng, 1995-02-11
Praktisk filosofi I, Stockholms universitet, 30 poäng, 2022-2023
Teoretisk filosofi I, Stockholms universitet, 30 poäng, 2023-
Psykoterapiutbildning:

Steg 1 utbildning i kognitiv beteendeterapi, 30 poäng, anordnad av Beteendeterapeutiska Föreningen i Uppsala, höstterminen 2002-vårterminen 2004.
Yrkeslegitimation:

Läkarlegitimation 2002-02-01
Specialistläkare i allmänpsykiatri: 2007-10-29
Allmäntjänstgöring:

Allmäntjänstgöring för läkare på Karolinska sjukhuset 000731-020131
Specialistutbildning:

Specialistläkarutbildning i psykiatri påbörjad 2002-03-01 vid Psykiatricentrum Löwenströmska och fr.o.m. 2003-07-01 överförd till Norra Stockholms Psykiatri. Färdig specialistläkare i psykiatri 2007-10-29.

Disputerade på KI 31 maj 2024,

Mitt doktorandprojekt handlade om psykiatrikers motiv till att tvångsvårda patienter med borderline personlighetssyndrom, och i vilken utsträckning dessa motiv är etiskt försvarbara. Patienter med borderline personlighetssyndrom (BPD) är överrepresenterade när det kommer till tvångsvård i slutenvård och vårdtiderna kan bli långa. Anledningen till tvångsvården är oftast suicidalt beteende, vilket är kroniskt fluktuerande hos dessa patienter. Samtidigt tyder den samlade erfarenheten på osäkra eller negativa effekter av att slutenvårda BPD-patienter och det finns inga hållpunkter för att sådan vård minskar suicidrisken. Dessutom verkar det finnas låg konsensus i gruppen psykiatriker avseende hur BPD-patienter ska vårdas, vilket leder till att patienterna kan behandlas mycket olika beroende på vilken psykiatriker de vårdas av. I mitt forskningsprojekt ämnar jag ta reda på psykiatrikers motiv till att tvångsvårda BPD-patienter och även genomföra normativa analyser av tvångsvård på dessa patienter.