Hedersdoktorer

Varje år utser Karolinska Institutet hedersdoktorer som gjort storartade insatser för vetenskapen, mänskligheten eller Karolinska Institutet. De första medicine och odontologie hedersdoktorerna utsågs vid Karolinska Institutet 1910 respektive 1949 av den medicinska respektive odontologiska fakulteten. Mellan 1910-2024 har 325 hedersdoktorer utsetts.

Behöriga att nominera är alla anställda vid och adjungerade till Karolinska Institutet.

Vem kan utses till hedersdoktor?

Till hedersdoktor vid Karolinska Institutet kan dels utses akademiker som gjort storartade insatser för vetenskapen eller storartade insatser för Karolinska Institutet, dels personer som inte uppnått doktorsexamen genom formella prestationer men som på andra sätt gynnat forskning och utveckling.

Kandidater kan nomineras för:

- Vetenskapliga insatser, särskilt sådana med koppling till KI

- Stora insatser för KI och dess verksamhet

- Stora insatser i världen/Sverige/samhället inom KIs intressesfär

Det finns dock några begränsande regler när det gäller vem som kan utses till hedersdoktor, t.ex. kan den som redan är medicine doktor efter avlagda prov vid ett svenskt universitet ej utses till medicine hedersdoktor vid ett annat svenskt universitet. Vidare bör den som exempelvis utsetts till medicine hedersdoktor vid ett svenskt universitet ej tilldelas samma värdighet vid ett annat svenskt universitet.

En medicine hedersdoktor har titeln MDhc, medicine doctor honoris causa, och en odontologie hedersdoktor har titeln ODhc, odontologie doctor honoris causa.

Hedersdoktorer 2026 - Timo Sorsa och Charles Perou

Karolinska Institutet har beslutat att utse Timo Sorsa professor i parodontologi vid Helsingfors universitet och en av världens mest citerade forskare inom tand och munhälsa samt Charles ”Chuck” Perou professor i genetik vid University of North Carolina at Chapel Hill och en pionjär inom modern cancerforskning till hedersdoktorer. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 24 april i år.

Timo Sorsa har visat hur munhälsa hänger samman med hela kroppens välbefinnande. Hans forskning behandlar hur inflammationer i munnen såsom tandlossning kan kopplas till allvarliga sjukdomar som diabetes hjärt och kärlsjukdomar samt cancer. Han har haft ett nära samarbete med Karolinska Institutet där han varit affilierad forskare och handlett doktorander vilket har stärkt den internationella forskningen vid lärosätet.

Charles Perou har bidragit till att förändra synen på och behandlingen av bröstcancer genom att identifiera olika molekylära typer av sjukdomen. Denna upptäckt har haft stor betydelse eftersom den visat att bröstcancer inte är en enhetlig sjukdom utan består av flera skilda former som kan kräva olika behandlingar. Detta har lett till mer träffsäkra terapier och förbättrade prognoser för patienter i Sverige och internationellt.

Hans arbete har även haft stor påverkan på cancerforskningen vid Karolinska Institutet och varit en drivande kraft i utvecklingen av precisionsmedicin

Pressmeddelande

Louise Gauffin
2026-02-26