Hedersdoktorer

De första medicine och odontologie hedersdoktorerna utsågs vid Karolinska Institutet 1910 respektive 1949 av den medicinska respektive odontologiska fakulteten. Mellan 1910-2022 har 321 hedersdoktorer utsetts.

Behöriga att nominera är alla anställda vid och adjungerade till Karolinska Institutet.

Vem kan utses till hedersdoktor?

Till hedersdoktor vid Karolinska Institutet kan dels utses akademiker som gjort storartade insatser för vetenskapen eller storartade insatser för Karolinska Institutet, dels personer som inte uppnått doktorsexamen genom formella prestationer men som på andra sätt gynnat forskning och utveckling.

Kandidater kan nomineras för:

- Vetenskapliga insatser, särskilt sådana med koppling till KI

- Stora insatser för KI och dess verksamhet

- Stora insatser i världen/Sverige/samhället inom KIs intressesfär

Det finns dock några begränsande regler när det gäller vem som kan utses till hedersdoktor, t.ex. kan den som redan är medicine doktor efter avlagda prov vid ett svenskt universitet ej utses till medicine hedersdoktor vid ett annat svenskt universitet. Vidare bör den som exempelvis utsetts till medicine hedersdoktor vid ett svenskt universitet ej tilldelas samma värdighet vid ett annat svenskt universitet.

En medicine hedersdoktor har titeln MDhc, medicine doctor honoris causa, och en odontologie hedersdoktor har titeln ODhc, odontologie doctor honoris causa.

Hedersdoktorer 2022

Bild på tre personer, Prins Daniel, Soumya Swaminathan och Shinhiro Takeda, som står vända mot kameran på varsin bild. Bilderna har placerats bredvid varandra i ett collage.
Prins Daniel, Soumya Swaminathan och Shinhiro Takeda utsågs år 2022 till hedersdoktorer vid Karolinska Institutet Foto: Elisabeth Toll, Kungl. Hovstaterna,Christian Black WHO,Privat

H.K.H. Prins Daniel 

H.K.H. Prins Daniel har ett starkt och långvarigt engagemang för folkhälsa. Han har genom åren gjort ett stort antal insatser för att öka medvetenheten om behovet av att främja hälsosammare livsstil bland barn och unga, minska hälsoklyftor och stödja medicinsk forskning och utbildning.

Prins Daniel har tack vare sitt konsekventa folkhälsorelaterade arbete blivit en mycket viktig, drivande och synlig kraft inom området, såväl i Sverige som internationellt. Fokus har alltid varit att insatserna ska ske på ett evidensbaserat sätt och kontakter med KI knöts därför tidigt. Han är initiativtagare till och beskyddare av organisationen En Frisk Generation (EFG), som sedan tio år drivs och utvärderas i samarbete med KI. EFG arbetar för att ge barnfamiljer i utsatta områden stöd till ett aktivare och hälsosammare liv och drivs i samarbete med skolor, kommuner och lokalt föreningsliv. Arbetsmetoden har utvärderats vetenskapligt i en kontrollerad och publicerad studie av forskare på KI.

Tillsammans med Kronprinsessan är Prins Daniel initiativtagare till organisationen Generation Pep, vars mål är att ge alla barn och unga bättre möjligheter till ett aktivare och hälsosammare liv oavsett bakgrund och förutsättningar. Generation Pep har på knappt fem år blivit en stark, trovärdig och samlande kraft i folkhälsoarbetet i Sverige och Prins Daniel är drivande och synnerligen engagerad i arbetet. I dag bedrivs ett omfattande hälsopromotivt arbete och KI är en viktig kunskapspartner. Samarbetet finns reglerat i ett avtal tecknat mellan KI och Kronprinsessparets Stiftelse.

Prins Daniel har en utbildning som fritidsledare och en bakgrund inom träningsbranschen. Under åren 2011–2013 studerade han vid Karolinska Institutet (KI). Han är även hedersordförande i Hjärt-lungfondens styrelse och är varje år med och delar ut anslag från fonden ”Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare”.

Soumya Swaminathan

Dr. Soumya Swaminathan, vetenskaplig chef (chief scientist) för Världshälsoorganisationen WHO, har varit avgörande i arbetet att fördjupa samarbetet mellan WHO och Karolinska Institutet (KI). Hon har på flera olika sätt stött och verkat för ett utökat internationellt engagemang för KI. Under senare tid kan till exempel nämnas hennes medverkande i Roslingsseminariet och i flera andra arrangemang och utvecklingsprojekt som involverat såväl WHO som KI. 

Dr. Swaminathan är en inspirerande ledare på den globala hälsoarenan och en nyckelperson för KI:s ambition och vision om att vara ett globalt verksamt universitet som arbetar för en bättre hälsa för alla. Hon personifierar ledorden I KI:s Strategi 2030: Banbrytande, global och samverkande.

Soumya Swaminathan är från Indien och är utbildad barnläkare, med delar av sina studier förlagda till USA och England. Hon har varit chef för det indiska Medicinska Vetenskapsrådet och också varit chef för den indiska regeringens departementet för hälsoforskning. År 2017 rekryterades hon till WHO och har bland annat varit verksam där som vice generaldirektör. Sedan 2019 är hon WHO:s första vetenskapliga chef och högsta ansvariga inom WHO för organisationens forskningsverksamhet. Hon leder vaccininitiativet COVAX för WHO:s räkning, inklusive arbetet med att föra över teknologi och produktionskunskap gällande mRNA-vaccin till låg- och medelinkomstländer, ett initiativ som också KI kommer att arbeta mycket med framöver.

Dr. Swaminathans engagemang och drivkraft för global hälsa, internationell samverkan och samarbete inom forskning och kunskapsutveckling har betytt – och betyder – mycket för KI:s utveckling mot ett mer internationellt synligt, aktivt och närvarande universitet.

Shinhiro Takeda

Professor Shinhiro Takeda har under mer än två decennier systematiskt och strategiskt byggt upp en världsledande kombination av akademisk och klinisk verksamhet för att vidareutveckla och implementera livräddande och avancerat ventilationsstöd till svårt sjuka patienter, så kallad ECMO behandling (ExtraCorporeal Membran Oxygenering, på svenska: extrakorporeal membranoxygenering, en behandlingsteknik för att syresätta hjärta och lungor utanför kroppen). Parallellt med sin egen forskning har han medverkat på ett betydelsefullt sätt i olika samverkande translationella forskningsprojekt inom tillämpad fysiologi och farmakologi tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet (KI). 

Hans systematiska insatser under en lång rad av år har haft stark och positiv påverkan på KI och på det globala forskarsamhället inom detta fält och står som en förebild inom den del av forskningsområdet som ligger nära implementeringsfasen, det vill säga forskning som leder till en direkt nytta inom vård och behandling. Hans kontakter med KI är och har varit omfattande och intensiva under många år och han har också stött KI:s forskning genom att medverka till finansiering av olika projekt. Hans konsekventa engagemang för att stödja bilaterala forskningsaktiviteter har introducerat och fostrat en ny generation av unga kliniska forskare inom fältet och har öppnat upp för nya möjligheter att bygga samarbeten och nätverk mellan Karolinska Institutet, Sverige och Japan.

Shinhiro Takeda är från Japan och är professor och chef för Kawaguchi Cardiovascular and Respiratory Hospital utanför Tokyo. År 2020 etablerade han som ordförande och koordinator ECMO-terapi för patienter med covid-19. I denna roll har han kopplat flera ledande internationella institutioner för ECMO-terapi, bland andra KI och Karolinska Universitetssjukhuset. År 2021 mottog Dr. Takeda Japans premiärministers pris i hälsovård för sina stora bidrag till att förbättra överlevnaden genom att utveckla och implementera ECMO-terapi.