Hedersdoktorer

De första medicine och odontologie hedersdoktorerna utsågs vid Karolinska Institutet 1910 respektive 1949 av den medicinska respektive odontologiska fakulteten. Mellan 1910-2020 har 316 hedersdoktorer utsetts.

Inga hedersdoktorer för 2021 kommer att utses på grund av covid-19. Hedersdoktorer som utsågs 2020 kommer att promoveras under 2021.

Vem kan utses till hedersdoktor?

Till hedersdoktor vid Karolinska Institutet kan dels utses akademiker som gjort storartade insatser för vetenskapen eller storartade insatser för Karolinska Institutet, dels personer som inte uppnått doktorsexamen genom formella prestationer men som på andra sätt gynnat forskning och utveckling.

Kandidater kan nomineras för:

- Vetenskapliga insatser, särskilt sådana med koppling till KI

- Stora insatser för KI och dess verksamhet

- Stora insatser i världen/Sverige/samhället inom KIs intressesfär

Det finns dock några begränsande regler när det gäller vem som kan utses till hedersdoktor, t.ex. kan den som redan är medicine doktor efter avlagda prov vid ett svenskt universitet ej utses till medicine hedersdoktor vid ett annat svenskt universitet. Vidare bör den som exempelvis utsetts till medicine hedersdoktor vid ett svenskt universitet ej tilldelas samma värdighet vid ett annat svenskt universitet.

En medicine hedersdoktor har titeln MDhc, medicine doctor honoris causa, och en odontologie hedersdoktor har titeln ODhc, odontologie doctor honoris causa.

Hedersdoktorer 2020

Porträtt framifrån på Pascale Cossart.
Pascale Cossart. Foto: Institut Pasteur, François Gardy

Pascale Cossart

Pascale Cossart är en världsledande mikro- och cellbiolog som genom banbrytande forskning visat hur interaktion mellan listeria-bakterier och människans egna celler kan leda till infektionssjukdom. Hon har därmed grundat och drivit det forskningsfält som idag kallas cellulär mikrobiologi. Parallellt med sig uppdrag som professor på franska Pasteurinstitutet har Pascale Cossart även verkat för att stärka medicinskt inriktad forskning om mikro- och cellbiologi i Europa.

Under lång tid har Pascale Cossart stöttat unga och kvinnliga forskares vetenskapliga karriärer samt varit en drivande kraft för europeiskt samarbete inom infektionsbiologi. Hon har tilldelats en rad utmärkelser under sin karriär, bland annat Robert Koch-priset (2007), Balzanpriset (2013) och FEBS/EMBO Women in Science Award (2014). Cossart är ledamot av amerikanska National Academy of Sciences, brittiska Royal Society samt är ständig sekreterare för den franska vetenskapsakademin.

– Jag känner mig väldigt hedrad att höra att jag utnämnts till hedersdoktor. Jag känner så eftersom Karolinska Institutet är det magiska namnet på en plats där just forskning hedras mer än någon annanstans. För mig som i grunden är kemist är det det särskilt smickrande att bli tilldelad en hedersdoktor-titel i medicin. Det visar på att forskningen jag bedrivit tillsammans med alla medarbetare verkligen har nått den nivå jag önskar och att den blivit riktigt uppskattad, säger Pascale Cossart.

Porträtt framifrån på Sven Hagströmer
Sven Hagströmer. Foto: Joey Abrait

Sven Hagströmer

Sven Hagströmer är utbildad ekonom och grundare av såväl investmentbolaget Creades som Avanza Bank. Han är idag styrelseordförande i båda företagen. Sven Hagströmer uppvisar ett omfattande socialt entreprenörskap och var exempelvis initiativtagare till Allbright och Stiftung Allbright – stiftelser som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner inom svenskt respektive tyskt näringsliv. Sven Hagströmer är även medgrundare till stiftelsen Berättarministeriet, Raoul Wallenberg Academy och vetenskapsförlaget Fri Tanke.

Som passionerad och kunnig boksamlare har Sven Hagströmer under lång tid engagerat sig för Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet. Han har finansierat inköp av betydande medicinhistoriska verk samt anställning av personal med expertkunskaper. Sven Hagströmer är initiativtagare till föreningen Hagströmerbibliotekets vänner som arrangerar visningar, seminarier och föreläsningar inom medicinhistoria i biblioteket.

– När jag fick beskedet om utmärkelsen trodde jag först att någon spelade mig ett spratt. Hur kan jag få ett sådant erkännande av Karolinska Institutet för något som bara har varit roligt? Att försöka vara världsförbättrare är egentligen bara ett nöje. Att få ett erkännande ger kraft att försöka ännu mer, säger Sven Hagströmer.

Porträtt framifrån på Thomas Sakmar
Thomas Sakmar. Foto: Karina Åberg

Thomas Sakmar

Thomas Sakmar är en högt meriterad forskare inom cellulär signaltransduktion samt G-proteinkopplade receptorer. Dessa områden handlar övergripande om hur människans celler reagera på stimuli från omgivningen. Hans innovativa forskning berör många aspekter av biomedicin, bland annat framställningen av nya läkemedel. Thomas Sakmars kunskaper inom syntetisk biologi samt proteinteknik bidrog till nya sätt att skapa antikroppar mot peptiden amyloid beta, vilket har varit till stor nytta för forskare på KI.

Thomas Sakmar är sedan 30 år tillbaka verksam vid Rockefeller University. Genom att initiera ett bilateralt utbyte av forskare mellan KI och Rockefeller har han stärkt samarbetet mellan universiteten och bidragit till att forskare från både lärosäten fått tillgång till nya metoder, apparatur och viktigt material. Thomas Sakmar har dessutom engagerat sig för KI på en övergripande nivå, bland annat genom föreläsningar om ledarskap och karriärutveckling.

– Jag känner oerhörd tacksamhet över denna stora ära. Genom min karriär har jag haft glädjen att arbeta i nära samarbete med flera framstående medicinska universitet och jag känner ett särskilt starkt band till KI som har välkomnat mig med öppna armar. Under decenniet som gått har jag lärt mig mycket av många kollegor och det gläder mig att den här titeln kommer att förstärka min relation till KI och dess gemenskap. Som läkare och forskare finns ingen större ära än att på detta sätt förknippas med KI, säger Thomas Sakmar.