POSITIVE- maintaining and imPrOving the intrinSIc capaciTy Involving primary care and caregiVErs

Det övergripande syftet med projektet är att utvärdera användarbarheten för en teknologisk infrastruktur som möjliggör en ny organisationsmodell för hälso- och sjukvården. Fokus i projektet är att förebygga skörhet (prevention) hos äldre genom att involvera tre relevanta aktörer; den äldre personen, den närstående samt primärvården.

Ett äldre par tar en promenad.

Äldre personer kan bli sköra på grund av en åldersrelaterad, progressiv nedgång av reservkapacitet och fysiologiska system. I dagens hälso- och sjukvårdsstruktur har individen ett stort egenansvar för sin hälsa. Men många sköra äldre söker sig inte till sjukvården förrän något redan har skett eller att förändringen blir så stor att de påverkar dem. Om preventiva åtgärder sätts in i ett tidigt skede skulle man kunna minska risk för skörhet och bidra till ett ökat välmående för individen. Genom att eftersträva ett preventivt förhållningssätt inom hälso-och sjukvården skulle det kunna minska risken för ohälsa samt minska den ekonomiska inverkan på individ och samhälle.

Identifiering av skörhet sker genom att följa personens fysiska- och psykiska funktionsstatus över tid, snarare än att fokusera på specifika sjukdomar. Systemet POSITIVE möjliggör att hälso-och sjukvårdspersonal kan följa äldre personers aktivitets- och hälsostatus på distans och i ett tidigt skede upptäcka tecken för skörhet, eller annan förändring, som påverkar deras hälsa.

Projektet bygger på en tidigare genomfört spansk pilot och syftar till att undersöka om metoden är applicerbar i andra Europeiska länder, samt utveckla vidare på den teknik som man tidigare använt.

Projektet är finansierat av EIT Health EU och genomförs i samarbete med ATOS, Universidad Politecnica de Madrid (UPM) & Servicio Madrileño de Salud (SERMAS) i Spanien, Uniwersytet Medyczny (UMED) i Polen samt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Karolinska Institutet (KI) i Sverige.

Design

POSITIVE är en interventionsstudie med en randomiserad kontrollerad studiedesign och inkludera 50 äldre personer och deras närstående i Sverige. Ytterligare kommer samma design och inklusion att ske i Spanien och Polen. Totalt kommer 150 personer att delta.

Metod

Projektet genomförs i alla länder och består av tre delar: utveckling av projektet, utbildning och pilotstudien.

  • Utbildning: Inom projektet har samarbetspartners tillsammans format informationsmaterial om hälsosamt åldrande för äldre och närstående vilket under 2020/2021 har publicerats och spridits genom olika digitala plattformar. För att komma till materialet, se webbsidan om Hälsosamt åldrande.
  • Pilotstudie: Samtliga deltagare i pilotstudien får ett fysiskt träningsprogram enligt Vivifrail som är ett specifikt utformat träningsupplägg för att minska skörhet hos äldre. Träningsprogrammet ska utföras dagligen i hemmet. Hälften av studiedeltagarna får dessutom använda POSITIVE- systemet som stöd i sin träning med möjlighet att följas upp digitalt av en sjuksköterska i primärvården.
  • Datainsamlingen omfattar både kvantitativa- och kvalitativa metoder i form av intervjuer och testning av deltagarnas fysiska- och kognitiva funktionsnivå, livskvalité samt Aktiviteter i Dagliga Livet (ADL) - förmåga. Närståendes livskvalité och arbetsbörda kommer också undersökas.

Projektledare 

Susanne Guidetti

Andra forskare

  • Marina Taloyan, APC/Region Stockholm, KI
  • Maksims Kornevs, Postdoc researcher, Division of Health Informatics and Logistics, Department of Biomedical Engineering and Health Systems, Royal Institute of Technology (KTH)
  • Sebastiaan Meijer, Prof.dr.ir. , KTH Royal Institute of Technology , Smeijer@kth.se
  • Minna Teriö, MSc, forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi, NVS