Den benstarka studien – kan vi med träning stärka vårt skelett?

En studie där vi jämför effekterna av två olika träningsmetoder på skeletthälsan. Studien pågår 2021 - 2023.

Äldre kvinna med vitt hår som ler och lyfter gröna hantlar
Foto: Bildbyrå TT.

Syfte

  • Att jämföra effekterna på skeletthälsan med träning med Osteostrong, jämfört med individuellt anpassad kombinerad träning.
  • Att utforska deltagarnas uppfattningar och erfarenheter av träningsmetoderna.

Varför är denna studie viktig?

Benskörhet och benskörhetsfrakturer är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och i världen över. Benskörhetsfrakturer resulterar i stora funktionsnedsättningar och lidande för den som drabbas, och kostar samtidigt det svenska samhället flera miljarder kronor varje år. Benskörhet är väldigt vanligt i den äldre befolkningen, både hos kvinnor och män, men framför allt vanligt förekommande hos kvinnor. 

Fysisk aktivitet och träning är/bör vara en viktig del i både behandlande och förebyggande syfte av benskörhet och benskörhetsfrakturer, då den har potentialen att stärka skelettet och förebygga fall. Vi behöver dock ytterligare kunskap och evidens om träningens effekt på skelettet. Vi hoppas med denna studie kunna öka kunskapen om träningens effekt på skelettet, samt att belysa benskörhet som ett folkhälsoproblem och bidra till en ökad kunskapsnivå.

Studiedesign

  • Randomiserad kontrollerad studie
  • Kvalitativ intervjustudie
  • Longitudinell studie

Träningsmetoder

Träningsmetod 1: OsteoStrong

Deltagarna tränar individuellt på OsteoStrong Solna en gång i veckan, 20 minuter, pågår i nio månader. Denna träning består av statisk belastning i fyra apparater, samt balansövningar på en vibrationsplatta. Träningen är ledd av träningsledare.

Träningsmetod 2: Gymnastik- & Idrottshögskolan (GIH)

Deltagarna tränar i grupp på GIH två gånger i veckan (tisdagar 11.45 och torsdagar eftermiddag), 60 minuter per tillfälle, pågår i nio månader. Denna träning baseras på aktuella rekommendationer och tidigare forskning gällande träning vid osteoporos. Det är fokus på styrka och balans, men även koordination, rörlighet och kondition. Träningen är ledd av träningsledare.

Mätningar och utfallsmått

  • Utfallsmått för skeletthälsa: DXA-röntgen (bentäthetsmätning) inklusive VFA (Vertebral Fracture Assessment), blodprov (biomarkörer för skelettaktivitet) och microindentation test (ett mått på hållfastheten och benkvalitén).
  • Frågeformulär: självskattad hälsa (SF-36), levnadsvanor, fallrädsla (Falls Efficacy Scale), fallrisk (Downton Fall Risk Index), frågeformulär om benskörhet.
  • Fysiska tester: muskelstyrka, muskeluthållighet, balanstester, balans med BtrackS, gång- och förflyttningstest.
  • Lungfunktion i dynamisk spirometer (Welch Allyn).
  • Fysiska aktivitetsnivåer med accelerometer (aktivitetsmätare) och enkäter.
  • Fysiska aktivitetsvanor under studien med en aktivitetsdagbok som deltagarna fyller i varje dag under träningsperioden (nio månader).
  • Gruppintervjuer till den kvalitativa studien.
  • Testerna utförs på Karolinska Institutet, Alfred Nobels allé 23, Flemingsberg.

Mättillfällen och uppföljningar:

  • Före träningsstart: Samtliga tester utförs.
  • Tre månader efter träningsstart: Blodprov och uppföljningssamtal via telefon.
  • Efter avslutad träning (nio månader): Upprepning av samtliga tester som utfördes före träningsstart.
  • Efter avslutad träning utförs även intervjuer i smågrupper.
  • Sex månader efter avslutad träning: Enkätundersökning.

När publiceras resultaten?

Eftersom studien pågår ända fram till sommaren 2023, kommer resultaten av studien troligtvis presenteras under 2024. Mer information om detta kommer under 2023.

Forskargrupp

Huvudansvarig

Helena Salminen

Lektor/specialistläkare

Övriga forskare

Ann-Charlotte Grahn Kronhed, med. dr., docent, leg. sjukgymnast, specialist i äldres hälsa, Linköpings Universitet
Christina Kaijser Alin, med. dr., leg. sjukgymnast, specialist i äldres hälsa, Karolinska Institutet
Eva Andersson, med. dr., docent, leg. läkare, idrottsfysiolog, Gymnastik- och idrottshögskolan
Eva Toth-Pal, med. dr., leg. läkare, specialist i allmänmedicin, Karolinska Institutet
Hans Ranch Lundin, med. dr., leg. läkare, specialist i allmänmedicin, Karolinska Institutet
Maria Sääf, med. dr., leg. läkare, specialist i endokrinologi, Karolinska Institutet
Per Magnusson, professor klinisk kemi, Linköpings Universitet
Peter Lindberg, doktorand, leg. fysioterapeut, specialist i Smärta, Karolinska Institutet
Sven Nyrén, med. dr., docent, leg. läkare, specialist i thoraxradiologi, Karolinska Institutet
Örjan Smedby, professor i medicinsk radiologi, leg. läkare, specialist i radiologi, Kungliga Tekniska Högskolan

Forskningshuvudman

Region Stockholm

Kontakt

Peter Lindberg

Doktorand i forskningsprojektet