SweMaMi - Forskning

This page in English

Sömnen och tarmfloran

När vi har svårt att somna skyller vi ofta på jobbstress, oro eller kanske kaffet vi druckit för sent på eftermiddagen. Men nya fynd tyder på att de mängder av mikrober vi har i tarmarna, det så kallade mikrobiomet med bakterier och andra mikroorganismer också påverkar vår sömnhälsa.

Sedan tidigare vet vi att det finns kopplingar mellan mikrobiomet och hälsa – tex risken för inflammation i tarmen, men det finns också kopplingar till sådant som diabetes och depression. Kronisk stress har visat sig störa den normala dygnsrytmen för tarmarna. Forskare i USA testade därför att ge råttor en diet med prebiotika som kan påverka tarmhälsan positivt. Prebiotika är fibrer som inte bryts ned av kroppens matsmältningsenzymer utan når tarmarna i intakt form. I tarmarnafungerar de som näringåt bra bakterier och stimulerar deras tillväxt. Syftet var att testa om sådan diet kunde verka skyddande för stress.

Det visade sig att råttorna som fått diet med prebiotika hade mer mjölksyrabakterier (laktobaciller) i tarmen. De råttorna hade också bättre R.E.M-sömn och lättare att somna om, trots stress jämfört med råttor som fått sin vanliga diet. För oss människor kan det också vara viktigt att tänka på vad vi äter. Speciellt innan vi går till sängs. Om du är sugen på något sött kan det vara bra att kombinera det med fibrer tex. Sov gott!

Läs mer:
https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2018/mar/19/is-your-gut-keeping-you-awake-at-night
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnbeh.2016.00240/full

Mjölksyrans goda sidor

Alla som någonsin har tränat är bekanta med mjölksyra: en jobbig substans som byggs i våra muskler och ger kramper och obehaglig träningsvärk. Mjölksyran har dock sina goda sidor. För den första, utan den skulle vi inte få yoghurt eller surdegsbröd. För det andra, mjölksyran är en viktig ingrediens i en frisk vagina.

Mjölksyran i vaginan, till skillnaden till den i våra muskler, är inte producerad av våra egna celler. Friska kvinnor har en stor mängd mjölksyrabakterier i sina vaginor. Vilken specifik bakterieart det är beror på bl.a. på kvinnans etnicitet, men effekten är samma: låg pH, mycket mjölksyra och en frisk vagina. Våra celler bidrar med är att utsöndra glykogen, en typ av stärkelse som föder mjölksyrabakterierna.

Mjölksyran är extremt viktig för vaginans hälsa. Slidan är ändå halvöppen mot världen, och kan bli invaderad av alla möjliga bakterier, inte bara genom sex, men även genom tamponganvändning, av underkläder eller våra egna händer, för att inte nämna hur nära slidöppningen ligger till anus… Bland de farliga bakterier som mjölksyra kan döda innan de hinner smitta oss finns klamydia och gonorré, gardnerella (som ger slidan en stark obehaglig lukt) och grupp-B streptokocker, som är farliga för nyfödda barn.

Det finns även tecken på att mjölksyrabakterier kan skydda mot svamp och virus. Candida, som är den vanligaste vaginala svampinfektionen, är relativt tålig till mjölksyra, men har svårt att fästa sig till slemhinnor som är redan täckta av goda bakterier. HIV-viruset blir i sin tur inaktiverat i vaginans normalt låga pH, men den effekten blir rubbad i kontakt med sperma.

Vad kan man då göra själv för att vårda sin vaginalhälsa? Man kommer långt med att inte störa slidan i onödan. Tvål, till exempel, ska inte användas i underlivet. Man ska däremot alltid tvätta sina händer med vatten och tvål innan man tar på sig! Om man känner sig torr kan växtoljor såsom kokosfett eller olivolja hjälpa, men mineraloljor såsom barnolja ska undvikas. Det går även att köpa mjölksyra eller mjölksyrabakterier på de flesta apotek. Det saknas fortfarande en stark vetenskaplig grund för deras bruk, men de är ofarliga och många kvinnor känner att det har hjälpt dem.

Mycket mer om detta kan man läsa i tidskriften Research in Microbiology, där Gilda Tachedjian och kollegor har publicerat artikeln “The role of lactic acid production by probiotic Lactobacillus species in vaginal health”: 
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0923250817300839

Finns det bakterier i livmodern?

När en bebis föds, blir den omedelbart täckt av bakterier. De kommer från mammans slida och hud, och snart även från omgivningen, såsom pappans och syskonens hud, från luften, nappen, kläderna… Bröstmjölken innehåller också bakterier. De är noga utvalda i tarmen av mammans immunförsvar och transporterade hela vägen till bröstens mjölkkörtlar, så att barnet ska få i sig de allra bästa. Naturens egen ProViva!

Alla dessa bakterier har ett viktigt inflytande på barnets hälsa och välmående. Bakterier i tarmen kommer först att hjälpa barnet att bryta ner bröstmjölken, och sedan anpassa sig till en radikal kostförändring, när annan mat introduceras. Bakterierna kommer även träna upp bebisens immunförsvar, så att det ska veta vilka bakterier är farliga och vilka som är snälla, och vad som inte är bakterier alls, utan ofarliga ämnen som nötter, pollen och choklad.

Om denna process är så viktig, är det då klokt av naturen att vänta tills efter barnet är fött för att påbörja den? Några forskare tycker inte det. För 10 år sedan trodde alla att fostervattnet och moderkakan var helt sterila, dvs, inte innehåll bakterier eller andra mikroorganismer. Det var på sitt sätt logiskt, då det är välbekant i mödravården att en infektion i livmodern är en vanlig orsak till för tidig förlossning.

Men sedan 2011 har många artiklar beskrivit bakterier i fostervattnet, moderkakanoch tarmen hos friska nyfödda barn. Dessutom verkar dessa bakterier inte komma från slidan, som är vanligt i infektionsfallen, utan från andra delar av moderns kropp, bl.a. munnen. Det tyder på att kroppen har en liknande mekanism för moderkakans bakterieflora som den har för mjölkkörtlarna, dvs, att den plockar de bakterier som är de bästa och tar dem dit de ska.

Mycket är fortfarande oklart, och alla specialister är inte övertygade om vikten och existensen av en bakterieflora i moderkakan. Om det verkligen stämmer är möjligheterna enorma. Kommer vi i framtiden kunna bekämpa såväl graviditetskomplikationer som barndomssjukdomar med noga utvalda kosttillskott?

Mer om detta kan man läsa på engelska på tidskriftens Nature hemsida:
https://www.nature.com/articles/d41586-018-00664-8