SweMaMi - Forskning

This page in English

En bra tarm-kompis

En av de vanligaste bakterierna i tarmen heter helt enkelt faecaliabacterium och är, trots namnet, vad som skulle kunna kallas för en god bakterie. Den utgör 5% av bakteriefloran hos friska personer. Personer med inflammatorisk tarmsjukdom däremot verkar ha mindre av denna bakterie. Inte så konstigt kanske då att forskare funnit att bakterien har anti-inflammatoriska egenskaper. Studier av hur tarmen koloniseras visar att det sker under spädbarnsåret och det går fortare hos barn som har äldre syskon. Syskonkärlek spelar roll för bakterierna också, alltså!

Faecalibacterium prausnitzii and human intestinal health, Miquel et al 2016

Bilden kommer från artikeln Faecalibacterium prausnitzii and human intestinal health skriven av Miquel et al 2016.

Läs mer:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5705805/

Minnet i magen?

En australisk forskare testade att byta ut laboratorieråttornas vanliga diet mot snabbmat. Vad tror ni hände? Ja, när det gäller tarmfloran, eller mikrobiomet, såg man efter två veckor att det fanns färre typer av bakterier i tarmen. I tarmen är det förknippat med god hälsa att ha en stor variation, men variationen minskade alltså med snabbmat.

Detta resultat var väntat. Det man sen gjorde var att låta råttorna göra ett minnestest. De får gå in i ett utrymme där man placerat ut olika objekt. När råttorna går ut ändrar forskarna i miljön. Vanligen när råttorna kommer tillbaka undersöker de extra på ställen där något förändrats sen förra gången, något som kopplats till god förmåga i hjärnans hippocampus. Men efter några veckors skräpmat verkade råttorna inte längre känna igen vilka saker som flyttats på.

Det saknas fortfarande liknande tydliga bevis på att kopplingarna mellan kost och exempelvis minne ser ut på samma sätt hos människor. Men kanske värt att skippa skräpmaten ändå? - Eller i alla fall inte äta bara snabbmat i två veckor vilket ju var vad råttorna gjorde…

Läs mer:
https://www.sciencenewsforstudents.org/article/belly-bacteria-can-shape-mood-and-behavior?fbclid=IwAR00BzvcivhDC7KG7oK-WG1-esCpiVvhSXH9H5CrR1yHyGg-Dvo6ELUgBJc
Beilharz, J. E., Kaakoush, N. O., Maniam, J., & Morris, M. J. (2017). Cafeteria diet and probiotic therapy: cross talk among memory, neuroplasticity, serotonin receptors and gut microbiota in the rat. Molecular Psychiatry, 23, 351. doi: 10.1038/mp.2017.38 https://www.nature.com/articles/mp201738#supplementary-information

Lider du av migrän? Du kanske kan skylla på dina bakterier!

Akvarell av Ina Schuppe Koistinen

 

Ny forskning har gjort kopplingar mellan mikrobiomet i munnen och migrän. Vissa livsmedel som innehåller nitrat kan trigga migränanfall. Nitrat omvandlas till kväveoxid i kroppen med hjälp av bakterier i munnen och magen. En ny studie visar att personer som lider av migrän hade mer av dessa bakterier – så kanske att migrän kommer av att nitrat bryts ned extra snabbt hos dessa personer. I framtiden skulle därför migrän kanske kunna behandlas med hjälp av medel som balanserar mikrobiomet i munnen och dämpar nedbrytningen av nitrat. Det vore ju bra!

Läs mer:
https://www.theguardian.com/science/2016/oct/18/migraines-could-be-caused-by-gut-bacteria-nitrates-food-trigger-study-suggests
Gonzalez A, Hyde E, Sangwan N, Gilbert JA, Viirre E, Knight R. Migraines are correlated with higher levels of nitrate-, nitrite-, and nitric oxide-reducing oral microbes in the American Gut Project Cohort. mSystems. 2016; 1(5). doi: 10.1128/mSystems.00105-16.

Vet du hur många bakterier som finns på och i våran kropp?

Det sägs oftast att vi har 10 gånger så många bakterier som våra egna celler, men det är en uppskattning från 1972 som idag sägs vara lite felaktig.
Idag är denna siffra närmare 1,3 bakterier för varje människocell, vilket inte räknar in alla virus eller svampceller som eventuellt finns i kroppsmiljön.
Därutöver finns det stor mångfald i våran tarmflora, och det uppskattas finnas ungefär 1.000 olika bakteriearter i tarmen.
Den mångfalden bidrar med en enorm mängd gener till våran kropp. Om vi utgår ifrån att det finns 2.000 gener per bakterieart så bidrar bakterier med ungefär 2 miljoner gener totalt! Det finns
ungefär 20.000 gener i det mänskliga genomet, i jämförelse.

Detta tyder på att bakterier är mycket viktiga och gör en hel del för oss!

Läs mer:
https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(16)00053-2
https://www.nature.com/articles/nm.4517

Sömnen och tarmfloran

När vi har svårt att somna skyller vi ofta på jobbstress, oro eller kanske kaffet vi druckit för sent på eftermiddagen. Men nya fynd tyder på att de mängder av mikrober vi har i tarmarna, det så kallade mikrobiomet med bakterier och andra mikroorganismer också påverkar vår sömnhälsa.

Akvarell av Ina Schuppe Koistinen

Sedan tidigare vet vi att det finns kopplingar mellan mikrobiomet och hälsa – tex risken för inflammation i tarmen, men det finns också kopplingar till sådant som diabetes och depression. Kronisk stress har visat sig störa den normala dygnsrytmen för tarmarna. Forskare i USA testade därför att ge råttor en diet med prebiotika som kan påverka tarmhälsan positivt. Prebiotika är fibrer som inte bryts ned av kroppens matsmältningsenzymer utan når tarmarna i intakt form. I tarmarnafungerar de som näringåt bra bakterier och stimulerar deras tillväxt. Syftet var att testa om sådan diet kunde verka skyddande för stress.

Det visade sig att råttorna som fått diet med prebiotika hade mer mjölksyrabakterier (laktobaciller) i tarmen. De råttorna hade också bättre R.E.M-sömn och lättare att somna om, trots stress jämfört med råttor som fått sin vanliga diet. För oss människor kan det också vara viktigt att tänka på vad vi äter. Speciellt innan vi går till sängs. Om du är sugen på något sött kan det vara bra att kombinera det med fibrer tex. Sov gott!

Läs mer:
https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2018/mar/19/is-your-gut-keeping-you-awake-at-night
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnbeh.2016.00240/full

Mjölksyrans goda sidor

Alla som någonsin har tränat är bekanta med mjölksyra: en jobbig substans som byggs i våra muskler och ger kramper och obehaglig träningsvärk. Mjölksyran har dock sina goda sidor. För den första, utan den skulle vi inte få yoghurt eller surdegsbröd. För det andra, mjölksyran är en viktig ingrediens i en frisk vagina.

Mjölksyran i vaginan, till skillnaden till den i våra muskler, är inte producerad av våra egna celler. Friska kvinnor har en stor mängd mjölksyrabakterier i sina vaginor. Vilken specifik bakterieart det är beror på bl.a. på kvinnans etnicitet, men effekten är samma: låg pH, mycket mjölksyra och en frisk vagina. Våra celler bidrar med är att utsöndra glykogen, en typ av stärkelse som föder mjölksyrabakterierna.

Mjölksyran är extremt viktig för vaginans hälsa. Slidan är ändå halvöppen mot världen, och kan bli invaderad av alla möjliga bakterier, inte bara genom sex, men även genom tamponganvändning, av underkläder eller våra egna händer, för att inte nämna hur nära slidöppningen ligger till anus… Bland de farliga bakterier som mjölksyra kan döda innan de hinner smitta oss finns klamydia och gonorré, gardnerella (som ger slidan en stark obehaglig lukt) och grupp-B streptokocker, som är farliga för nyfödda barn.

Det finns även tecken på att mjölksyrabakterier kan skydda mot svamp och virus. Candida, som är den vanligaste vaginala svampinfektionen, är relativt tålig till mjölksyra, men har svårt att fästa sig till slemhinnor som är redan täckta av goda bakterier. HIV-viruset blir i sin tur inaktiverat i vaginans normalt låga pH, men den effekten blir rubbad i kontakt med sperma.

Vad kan man då göra själv för att vårda sin vaginalhälsa? Man kommer långt med att inte störa slidan i onödan. Tvål, till exempel, ska inte användas i underlivet. Man ska däremot alltid tvätta sina händer med vatten och tvål innan man tar på sig! Om man känner sig torr kan växtoljor såsom kokosfett eller olivolja hjälpa, men mineraloljor såsom barnolja ska undvikas. Det går även att köpa mjölksyra eller mjölksyrabakterier på de flesta apotek. Det saknas fortfarande en stark vetenskaplig grund för deras bruk, men de är ofarliga och många kvinnor känner att det har hjälpt dem.

Mycket mer om detta kan man läsa i tidskriften Research in Microbiology, där Gilda Tachedjian och kollegor har publicerat artikeln “The role of lactic acid production by probiotic Lactobacillus species in vaginal health”: 
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0923250817300839

Finns det bakterier i livmodern?

När en bebis föds, blir den omedelbart täckt av bakterier. De kommer från mammans slida och hud, och snart även från omgivningen, såsom pappans och syskonens hud, från luften, nappen, kläderna… Bröstmjölken innehåller också bakterier. De är noga utvalda i tarmen av mammans immunförsvar och transporterade hela vägen till bröstens mjölkkörtlar, så att barnet ska få i sig de allra bästa. Naturens egen ProViva!

Alla dessa bakterier har ett viktigt inflytande på barnets hälsa och välmående. Bakterier i tarmen kommer först att hjälpa barnet att bryta ner bröstmjölken, och sedan anpassa sig till en radikal kostförändring, när annan mat introduceras. Bakterierna kommer även träna upp bebisens immunförsvar, så att det ska veta vilka bakterier är farliga och vilka som är snälla, och vad som inte är bakterier alls, utan ofarliga ämnen som nötter, pollen och choklad.

Om denna process är så viktig, är det då klokt av naturen att vänta tills efter barnet är fött för att påbörja den? Några forskare tycker inte det. För 10 år sedan trodde alla att fostervattnet och moderkakan var helt sterila, dvs, inte innehåll bakterier eller andra mikroorganismer. Det var på sitt sätt logiskt, då det är välbekant i mödravården att en infektion i livmodern är en vanlig orsak till för tidig förlossning.

Men sedan 2011 har många artiklar beskrivit bakterier i fostervattnet, moderkakanoch tarmen hos friska nyfödda barn. Dessutom verkar dessa bakterier inte komma från slidan, som är vanligt i infektionsfallen, utan från andra delar av moderns kropp, bl.a. munnen. Det tyder på att kroppen har en liknande mekanism för moderkakans bakterieflora som den har för mjölkkörtlarna, dvs, att den plockar de bakterier som är de bästa och tar dem dit de ska.

Mycket är fortfarande oklart, och alla specialister är inte övertygade om vikten och existensen av en bakterieflora i moderkakan. Om det verkligen stämmer är möjligheterna enorma. Kommer vi i framtiden kunna bekämpa såväl graviditetskomplikationer som barndomssjukdomar med noga utvalda kosttillskott?

Mer om detta kan man läsa på engelska på tidskriftens Nature hemsida:
https://www.nature.com/articles/d41586-018-00664-8