HELP-SWEDEHEART

I en debattartikel i Circulation Time for Routine Helicobacter pylori Screening in Coronary Artery Disease? | Circulation (ahajournals.org) diskuteras ånyo frågan om rutinmässig H.pylori screening och behandling hos patienter med hjärtinfarkt mot bakgrunden av den nyligen publicerade HEAT (Helicobacter Eradication Aspirin Trial; https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36335970/) studien. I den randomiserade HEAT-studien undersöktes patienter inom primärvården som behandlas med aspirin enbart oavsett behandlingsorsak och man visade signifikant nedsatt förekomst av mag-tarmblödningar efter H.pylori screening och behandling. Behandlingseffekten var dock endast övergående och viktiga frågor förblir obesvarade, inte minst betydelsen av rutinmässig H.pylori screening hos patienter med hjärtinfarkt som har en högre blödningsrisk på grund av mer potent blodförtunnande behandling. HELP-SWEDEHEART studien pågår för fullt och avser att belysa denna kunskapslucka.

Utöver den ökade risken för övre magblödning som Hp utgör hos hjärtinfarktpatienter, vilket HELP-studien syftar till att förhindra, finns även en koppling till utvecklandet av hjärtinfarkt i sig. Det har föreslagits att en kronisk inflammation från Hp infektion ligger till grund för detta. En av Hps viktigaste virulensfaktorer, CagA, har även påvisats i cirkulationen hos infekterade patienter. CagA har flera effekter lokalt i magen, bland annat leder den till ökad inflammation och större risk för magsår. Med tanke på potentialen för systemiska effekter av CagA och den kända associationen mellan Hp och utvecklandet av hjärtinfarkt, var syftet med studien att undersöka effekter av CagA i vaskulär förkalkning. 

Effekten studerades genom att karaktärisera inverkan av CagA på kranskärlsmuskelceller, vilka är centrala i utvecklandet av vaskulär förkalkning. Behandling med CagA i cellkultur ledde till ökat uttryck av gener som står för förkalkning och inflammation, och detta kunde även bekräftas i förkalkningsmodeller. Resultaten stödjer att Hp skulle kunna bidra till vaskulär förkalkning genom att CagA påverkar kranskärlsmuskelceller. Läs hela studien här.      

Det finns en koppling mellan hjärt-kärlsjukdom och sjukdomar i mag-tarmkanalen. I en översiktsartikel som publicerats i tidskriften Frontiers in Cardiovascular Medicine beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur dessa organsystem samverkar. En ny medicinsk subspecialitet skulle kunna införas för att förbättra diagnostik och behandling av gastrokardiella tillstånd, föreslår forskarna. I samarbete med kollegor från det gastroenterologiska fältet har de nu initierat HELP-SWEDEHEART-studien, en klusterrandomiserad, registerbaserad studie som är tänkt att inkludera över 20,000 patienter för att utforska om systematisk screening för Helicobacter pylori efter hjärtinfarkt skulle kunna minska risken för sjukvårdskrävande övre gastrointestinal blödning. Patientrekrytering börjar den 17 november.

I höst startar forskarna en stor klinisk studie för att utreda betydelsen av diagnostik och behandling av en vanligt förekommande infektion i övre magtarmkanalen. En pilotstudie i fjol visade ungefär dubbelt så hög förekomst av Helicobacter Pylori hos hjärtinfarktpatienter. Nu går vi vidare med en stor randomiserad studie där målet är att fastställa huruvida en systematisk screening av hjärtinfarktpatienter för Hp infektion, och i förkommande fall behandling av denna, kan minska blödningskomplikationer och förbättra prognosen efter hjärtinfarkt, säger Robin Hofmann, forskare och överläkare vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

Läkemedel av typen trombocythämmare minskar risken för blodpropp och har minskat återinsjuknandet i hjärt-kärlsjukdom och död efter hjärtinfarkt, men till priset av fler magblödningar som bidrar till lidande och ökad risk för men eller död. Nu planerar forskarna en stor randomiserad studie i hela Sverige baserad på SWEDEHEART-registret för att undersöka om rutinmässig screening för Heliobacter pylori följt av behandling av infektionen hos positivt testade individer minskar risken för magblödningar och förbättrar prognosen.