Vem har adhd? Medicinvetarna #211
Adhd är starkt ärftligt, men tusentals gener bidrar och någon tydlig gräns mellan adhd och icke-adhd finns inte. Samma egenskaper kan vara ett problem i en miljö men inte i en annan, menar professor Paul Lichtenstein. Hör honom berätta om hur man med hjälp av olika register kan studera betydelsen av arv och miljö.
Ungefär 70 procent av variationen i adhd-relaterade drag i en befolkning kan förklaras av genetiska skillnader, enligt professor Paul Lichtenstein vid Karolinska Institutet. Men det betyder inte att 70 procent av en persons ADHD ”sitter i generna”. Och det finns heller ingen enskild ”adhd-gen”. Tusentals genetiska varianter bidrar, var och en med mycket liten effekt.
– Adhd kan inte mätas med exempelvis ett blodprov eller en hjärnröntgen. Diagnosen bygger på en samlad bedömning där det kan tippa över i en diagnos när personen upplever stora svårigheter i sin vardag. Men samma egenskaper kan innebära mycket problem i en miljö, men fungera bättre i en annan, säger professor Paul Lichtenstein vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
I avsnitt 211 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han mer om hur forskare använder bland annat tvilling- och familjestudier för att skilja på betydelsen av arv och miljö och varför medicinska register är en guldgruva för forskare. Han berättar också varför det inte finns någon skarp gräns mellan adhd och icke-adhd och hur omgivningen kan påverka när olika egenskaper blir till svårigheter.
Bonus: Svar ges i avsnittet på frågan om det finns en otrohetsgen!
Mer om adhd
Foto: Eva Lindblad/1001 BildMedicinvetarna #58: Har alla adhd?
Även om adhd ökat så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som inte fått sin diagnos. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur det hänger ihop i senaste avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna.
Foto: Cecilia OdlindVad hjälper vid adhd och autism?
Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man stötta dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska metoder och förhållningssätt.
Foto: Emma HanquistEn skarpare bild av adhd: Fokus på funktion
De senaste femton åren har antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt i Sverige. Är utvecklingen rimlig? Och vad kan den bero på? Samtidigt vill forskarna att vi ska bry oss mindre om just diagnosen och mer om funktionsförmågan hos personer med adhd.
Lyssnarfrågan #72: Kan man känna någon man aldrig träffat?
Parasociala relationer är de vi har med personer som vi känner genom medier, som poddar, tv och sociala medier. Relationer där vi har en känsla av att vi känner någon som kanske inte ens vet att vi existerar.
Avsnittet bottnar i upplevelser programledarna för KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna varit med om själva, både som poddare och poddlyssnare.
Philip Pärnamets svarar på frågor i ämnet. Han är är senior forskningsspecialist vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. I sin forskning undersöker han bland annat hur vi lär oss om andra och hur vi tar beslut i sociala situationer, till exempel när vi bygger tillit till andra inom ramen för ekonomiska utbyten. Syftet med hans forskningen är att bättre förstå den mänskliga samarbetsförmågan och hur den relaterar till grundläggande psykologiska processer som uppmärksamhet och inlärning.
Philip Pärnamets har tidigare medverkat i Medicinvetarna avsnitt #173, då handlade det om tillit.
Foto: Andreas Andersson#173: Vem kan man lita på?
En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.
Foto: Illustration: Emma HanquistDen ömtåliga tilliten
Tillit är lätt att rasera men svårt att bygga upp. Forskarna vill ge oss de rätta redskapen.