Hur uppfattar vi tid? Medicinvetarna #204
Förmågan att planera sin tid kan vara sämre hos personer med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning men även hos personer med demenssjukdom eller hjärnskador. Arbetsterapeuten och forskaren Ann-Christine Persson har intresserat sig för tidshantering och tidsuppfattning samt utvärdering av tidshjälpmedel. Avsnittet publicerades 29 juli 2026.
Det är inte självklart hur vi uppfattar tid, och det kan skilja sig mellan olika individer (till exempel mellan programledarna Andreas och Cecilia). Det är oftast inget större problem med alla tidsavslöjande hjälpmedel som vi omger oss med i form av armbandsur, smarta telefoner och datorer. Men för personer som drabbas av kognitiva sjukdomar, eller andra former av hjärnskador, kan det leda till stora problem.
Ann-Christine Persson är arbetsterapeut och anknuten forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. I sin forskning har hon intresserat sig för tidshantering och tidsuppfattning samt utvärdering av tidshjälpmedel för personer med demenssjukdom eller förvärvade hjärnskador.
Hon berättar bland annat om olika sätt att se på tid i olika delar av världen, med hänsyn till olika kulturella aspekter, förutom personliga.
Lyssnarfrågan: Vad är funktionell buksmärta?
En lyssnares tonåriga dotter har fått diagnosen funktionell buksmärta. Vad betyder det? Överläkare och professor Ola Olén är specialist på inflammatorisk tarmsjukdom. Här berättar han om en av de vanligaste orsakerna till att barn och unga söker vård – ont i magen – och vad man kan göra åt det.
– Om man har symtom från magen, till exempel smärta, som inte går att förklara exempelvis med glutenintolerans eller annan tydlig diagnos, då kallas det funktionell buksmärta. Det är inte farligt men kan påverka den som drabbas mycket, säger Ola Olén, adjungerad professor i gastroenterologi vid avdelningen för klinisk epidemiologi, Institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet.
Han är också överläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Hans forskning fokuserar på inflammatoriska tarmsjukdomar. Forskargruppen driver en av världens största databaser som innehåller information från över 200 000 IBD-patienter i hela Skandinavien. De har även varit med och utvecklat internet-förmedlad kognitiv beteendeterapi för barn med IBS.
I KI:s podcast Medicinvetarna berättar han om vad problemet kan beror på (genetik, mag- tarminfektioner, psykisk ohälsa eller familjemedlemmar med liknande problem), hur vanligt det är (runt 10 procent bland unga) och hur det kan behandlas (KBT och hypnos testas).
Foto: Andreas AnderssonPodcast: Hur behandla IBS?
Buksmärta och problem med avföringen är vanliga besvär vid superfolksjukdomen IBS. Hör psykologen och professorn Brjánn Ljótsson och gastroenterologen och forskaren PerJohan Lindfors berätta om samsjuklighet, riskfaktorer och aktuella symtomlindrande behandlingar vid IBS.
Foto: Getty ImagesTarmar och tankar – så hänger de ihop
Tarmen har ett eget avancerat nervsystem och kommunicerar på olika sätt med hjärnan. Forskare undersöker hur psykologiska behandlingar kan lindra magproblem och om tarmbakterier möjligen kan påverka hjärnan.
Foto: Cecilia OdlindVad är komplementärmedicin?
Termen komplementärmedicin syftar på behandlingar som inte ingår i den klassiska skolmedicinen. Det kan handla om allt från yoga till kosttillskott, och vissa av dem har god evidens för att lindra till exempel oro och ångest. Användningen av dessa alternativa behandlingar är utbredd men det tas sällan upp i vårdmöten. Forskaren Johanna Hök Nordberg brinner för en bättre dialog om hur och när dessa behandlingar kan vara till nytta