Hur säker är du i trafiken? Medicinvetarna #208
Historiskt sett har antalet döda i trafiken minskat kraftigt, inte minst tack vare utveckling av säkerhetssystem i våra fordon, men också genom att riskabla miljöer byggts bort. Nu ligger stort fokus på att göra yrkestrafiken säkrare men också att bättre skydda cyklister, elsparkcykelförare och fotgängare, berättar trafiksäkerhetsforskaren Helena Stigson. Avsnittet publicerades 23 september 2026.
De flesta av oss har någon gång missat en avfart, upptäckt en kö lite för sent eller blivit distraherade för ett ögonblick i trafiken.
Det är också utgångspunkten för mycket av dagens trafiksäkerhetsarbete, berättar Helena Stigson. Hon är anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, samt forskningsansvarig vid försäkringsbolaget Folksam.
– Vi vet att 95 procent av alla olyckor beror på att människan gör ett fel, säger Helena Stigson.
Om människor aldrig gjorde misstag skulle vi inte behöva mitträcken, rondeller, bilbälten eller autobromssystem. Men eftersom misstag är en del av att vara människa handlar trafiksäkerhet om att utforma vägar, fordon och trafikmiljöer så att felen, som vi vet kommer att begås, inte får så allvarligas konsekvenser.
Det arbetet har bidragit till att Sverige idag är ett av världens trafiksäkraste länder. Samtidigt omkommer fortfarande över 200 personer varje år i trafiken och fler än 4 000 skadas allvarligt. Cyklister, elsparkcykelförare och fotgängare är idag några av de grupper som står för en stor del av de allvarliga skadorna.
I det senaste avsnittet av Medicinvetarna berättar Helena Stigson om forskningen bakom Nollvisionen, varför människor gör fel i trafiken och vad som krävs för att göra vägarna ännu säkrare.
Foto: Medicinsk VetenskapMed foten på bromsen – fokus på trafiksäkerhet
Varje år dör runt 250 personer i trafiken i Sverige och tusentals skadas svårt. Hur kan det förebyggas? Möt tre forskare som förstår innebörden av ”Kör försiktigt!”
Foto: Thomas @Pixabay.Sjukdom, frustration och osäkra fordon är risker i trafiken
Frustration bakom ratten kan öka risken för olyckor – men det är långt ifrån den enda faran. Möt tre forskare som intresserat sig för trafiksäkerhet.
Lyssnarfrågan #69: Är din hållning hållbar?
Det finns en föreställning om att den perfekta hållningen existerar: tropen om att öva på att gå omkring med en bok på huvudet utan att den faller av är inte ovanlig i populärkulturen, till exempel.
– Optimal hållning finns inte, men det finns hållningar med mindre eller mera belastning beroende på situationen, säger Wim Grooten, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet. Han är också professor i samma ämne vid Högskolan Dalarna.
I stället är variation viktig. När vi arbetar vid datorn kan vi minska belastningen genom att till exempel ha händer och arbetsredskap nära kroppen. Men även en ergonomiskt bra position innebär ensidig belastning om vi stannar i den för länge.
Ett bra sätt att tänka är därför: ”Den bästa hållningen är nästa.”
Hållningen förändras dessutom hela tiden, vilket är en av anledningarna till att den är svår att mäta och forska på. Hur vi sitter, står och rör oss behöver också fungera för det vi faktiskt ska göra.
Foto: Cecilia OdlindOnt i ryggen?
Många drabbas av ryggont men för en del kan smärtan bli svår och långvarig. Eva Skillgate är naprapat och docent i epidemiologi och har länge forskat om hur olika behandlingar mot smärta i rygg och nacke. Hör henne berätta om risk- och friskfaktorer.
Foto: GettyimagesÄven friska ryggar värker
Ryggont är så vanligt att det kan anses höra till livet. Uppemot 80 procent beräknas få ländryggssmärta någon gång under sin livstid. Men trots att ländryggssmärta är så vanligt är kunskapsluckorna stora.