Vad är SLE? Medicinvetarna #205
SLE är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader och organ, ofta kallas den ”lupus”. Forskaren Aleksandra Antovic är föreståndare för SLE-kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och har länge forskat om diagnos och behandling av SLE och andra närliggande diagnoser. Avsnittet publicerades 12 augusti 2026.
KI:s populärvetenskapliga podcast fick en lyssnarfråga: "Min dotter lever med den autoimmuna sjukdomen SLE. Det är en bökig sjukdom att leva med och ger många besvärliga symptom. Jag undrar hur långt forskningen kommit och hur det kan tänkas bli att leva med den här typen av autoimmuna sjukdomar i framtiden".
Aleksandra Antovic är adjungerad lektor och docent vid institutionen för medicin, Solna. Hon är också överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och föreståndare för SLE-kliniken vid samma sjukhus. Hennes forskargrupp bedriver klinisk forskning främst om systemisk lupus erythematosus, alltså SLE.
Hör henne berätta mer i avsnittet!
Photo: Cecilia Odlind#186: Hur påverkar kön immunförsvaret?
Immunförsvaret har ännu många outforskade aspekter. Professor Marie Wahren Herlenius har i mer än 30 år bidragit till kunskapen genom sin forskning om bland annat reumatiska tillstånd som Sjögrens syndrom, en sjukdom som främst drabbar kvinnor. Hör henne berätta mer om könsskillnader i immunförsvaret och årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Photo: Andreas Andersson#84: Varför angriper kroppen sig själv?
Autoimmun sjukdom beror inte på att immunförsvaret är rubbat, snarare att det är extra starkt. Men varför det börjar angripa den egna kroppen är något forskarna fortfarande försöker förstå. Hör professor Olle Kämpe berätta om betydelsen av genetik, miljöfaktorer – och slumpen.
Photo: N/ANär kroppen angriper sig själv
Vid en rad sjukdomar går det egna immunsystemet till attack mot kroppens egen vävnad. Men varför gör kroppen så? Läs ett tema om autoimmunitet från tidningen Medicinsk Vetenskap
Lyssnarfrågan: PCOS blir PMOS - varför?
Runt om i hela världen håller PCOS på att byta namn till PMOS. Den grundläggande orsaken är att det gamla namnet, polycystiskt ovariesyndrom, var fundamentalt missvisande. Namnet antydde patologiska cystor som inte existerar, och fångade varken sjukdomens ursprung eller dess multisystemiska karaktär. Den nya förkortningen PMOS ska utläsas polyendokrint metabolt ovariesyndrom, och kommer att rullas ut globalt under de närmaste tre åren.
Tillståndet är mycket utbrett och beräknas drabba elva till tretton procent av alla kvinnor, och är ett av de mest förekommande kroniska tillstånden i världen.
Professor Elisabet Stener-Victorin är forskningsgruppledare för reproduktiv endokrinologi och metabolism på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. Hon har i många år forskat om PCOS/PMOS - vad det beror på, hur drabbade ska kunna få hjälp och en en eventuell framtida bot.
Photo: Cecilia Odlind#51: Vad är PCOS?
Kunskapsläget om PCOS, ett tillstånd som hundratusentals svenska kvinnor lider av, är inte vad det borde vara. Professor Elisabet Stener-Victorin har i många år forskat om PCOS – vad det beror på och hur det skulle kunna behandlas.
Lyssnarfrågan: Hur farligt är mässling?
Mässling, eller mässlingen, är en virussjukdom som i värsta fall kan vara livshotande. Den är extremt smittsam, och 1971 började man i Sverige erbjuda vaccination till barn. 1982 införde man en andra vaccindos eftersom en enda inte ansågs vara tillräckligt skyddande. Sedan dess har det varit sällsynt med mässlingsutbrott i Sverige, men i takt med att fler känner sig skeptiska till vaccinationer i största allmänhet har det börjat uppstå utbrott. När det här avsnittet publiceras pågår ett sådant, och över 30 fall har i skrivande stund, 26 augusti 2026, rapporterats. Samtliga drabbade är under 18 år, och samtliga var på en viss festival för en månad sen.
Hedvig Glans är anknuten forskare vid institutionen för medicin Huddinge, Karolinska Institutet. Hon är också expertkoordinator inom utbrottsberedskap och respons vid Centrum för Hälsokriser. Utanför Karolinska Institutet arbetar hon som specialistläkare med fokus på tropikmedicin, vektorburna infektioner (alltså såna infektioner som sprids via levande organismer, som mygg och fästingar till exempel) och vård av patienter med allvarliga högsmittsamma infektioner vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.