Elisabet Victorin

Jag är professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska Institutet sedan 2017 och öeder forskargruppen Reproduktiv Endokrinologi och Metabolism vid institutionen för fysiologi och farmakologi. Jag disputerade 2000 vid Göteborgs universitet och gjorde senare postdoc i Japan följt av en VR finansierad forskarassistent meriteringsanställning. 2015 flyttade jag min forskargrupp till Karolinska Institutet.

Min forskningsgrupp, Reproductive Endocrinology and Metabolism, bedriver translationell forskning med målet att i detalj klarlägga patofysiologin och hur polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) uppstår, nedärvs och bidrar till samsjuklighet över generationer. Ett centralt fokus är att dissekera de molekylära, mekanistiska och kausala samband som kopplar PCOS till reproduktiva problem som implantationssvårigheter, tidiga missfall och endometriecancer samt metabola störningar, särskilt insulinokänslighet och typ 2-diabetes.

För att identifiera sjukdomens primära drivkrafter använder vi flera väletablerade PCOS-liknande musmodeller, där exponeringar under kritiska utvecklingsfönster ger upphov till fenotyper som efterliknar human PCOS. Parallellt bedrivs kliniska studier där kvinnor med och utan PCOS genomgår detaljerad fenotypning. Detta inkluderar kartläggning av metabola parametrar, hormonprofiler och reproduktiv funktion. Biologiskt material samlas systematiskt in i form av blod och serum samt vävnadsbiopsier från endometrium, subkutan fettvävnad och skelettmuskulatur. Dessa prover används både för att karakterisera sjukdomens heterogenitet och för att studera effekter av olika behandlingar, inklusive livsstilsinterventioner och farmakologiska strategier.

På molekylär nivå utförs högupplösta analyser av insamlade prover med tekniker som single-nuclei RNA-sekvensering och spatial transkriptomik, vilket möjliggör celltypsspecifik och rumslig kartläggning av genuttryck i komplexa vävnader. För att funktionellt testa identifierade mekanismer etablerar vi även primära humana in vitro-modeller, såsom organoider och sfäroider från patienternas vävnader. Dessa system används för att experimentellt manipulera identifierade signalvägar och cellulära processer samt för att studera cross-talk mellan olika vävnader och cirkulerande markörer.

Genom att integrera djurmodeller, avancerad molekylär analys och patientnära studier arbetar vi för att skapa en mekanistiskt förankrad förståelse av PCOS, med målet att identifiera nya biomarkörer och målinriktade behandlingsstrategier.

Jag är bland annat ansvarig för undervisning inom endokrinologi, reproduktion och metabolism på kurserna basvetenskap (BV) 1, BV4 och BV5 på läkarprogrammet (modulansvar),   tandläkare och fysioterapeuter.