Transkribering av #64: Kan allergi botas?

I podcasten Medicinvetarnas avsnitt 64 berättar professor Erik Melén om risk- och friskfaktorer för allergier och om hur ny kunskap ökat möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier under senare år. Avsnittet publicerades 24 mars 2021. Här kan du läsa intervjun i textform istället för att lyssna.

Detta är en transkribering av intervjun i avsnitt 64 av Karolinska Institutets podcast Medicinvetarna. 

Andreas Andersson: Då ska vi alltså prata med Erik Melén som är barnläkare och professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet. Han också projektledare för BAMSE-projektet. BAMSE i det här fallet står då för Barn Allergi Miljö Stockholm Epidemiologi. Det är en studie som länge har följt 4000 personer i syfte att förstå mer om allergisjukdomar. I sin forskning så försöker Erik Melén ta reda på varför vissa barn utvecklar svår astma, allergier och lungproblem och hur de kan behandlas och hur problemen kan förebyggas. Första och grundläggande frågan till Erik Melén är helt enkelt: Varför blir man allergisk?

Erik Melén: Det enkla svaret är att det är kombinationen av arvet och den miljön de växer upp i. Men det som verkligen är spännande är att tack vare framstegen inom genetiken så vet vi nu vilka gener som är involverade och vilka mekanismer. Det hjälper oss när vi nu ska behandla allergi och astma också.

Cecilia Odlind: Hurdå?

Erik Melén: Därför att om vi vet exakt vilka mekanismer som är involverade så kan vi rikta behandlingen mot just dem delar av sjukdomsprocessen som är aktiverade eller inaktiverade. Det här kallas för precisionsmedicin och nu är vi redo också inom astma och allergiforskning att ta det steget och individuellt verkligen anpassa utifrån sjukdomsmekanismerna så att rätt patient får rätt medicin.

Cecilia Odlind: Det låter ju toppen, men vad händer då?

Erik Melén: Det som händer är att om man har ett särskilt arv eller en genetisk uppsättning, som i kombination med uppväxten och miljön, till exempel om man utsätts för höga halter av pollen när man växer upp, om man bor på landet eller i stan, om man har någon som röker hemma, hur ens egen tarmflora är när man växer upp som barn och senare, det man äter, allt det här tillsammans påverkar då risken att man faktiskt blir allergisk eller att man får astma eller eksem.

Cecilia Odlind: Det är alltså många faktorer, så det är inte helt lätt att veta varför någon blir allergisk och inte den andra.

Erik Melén: Det stämmer. Allergier och astma tillhör gruppen komplexa sjukdomar och där är det just många faktorer, det är flera ärftliga faktorer, så det är många gener som spelar in. Immunologi, förstås också, hur immunförsvaret reagerar på vanliga ämnen som pollen, björk och gräs, till exempel, hund och katt, allergen och även då vanliga födoämnen, jordnötter eller mjölk, ägg och så vidare.

Cecilia Odlind: Av de där som du nämnde, dem känner man ju till att man blir allergisk mot. Varför blir man allergisk mot vissa saker och inte andra?

Erik Melén: Det enkla svaret är egentligen att man måste komma i kontakt med de ämnena som man blir allergisk mot. Så här i Sverige till exempel är ju björkpollenallergi vanligt, medan i Japan så är många allergiska mot det japanska cederträdet. Det är klart, då måste vi utsättas för de ämnena som vi kan bli allergiska mot. Men den svåra är faktiskt födoämnesallergi som senare års forskning har visat nästan tvärtom att nu gäller det att små barn faktiska ska äta små små mängder av till exempel ägg eller mjölk och så vidare. Vad det gäller födoämnesallergi så gäller det att vänja kroppen tidigt, medan mot kanske andra allergen de som är luftburna så är det lite tvärtom att man inte ska komma i kontakt med dem.

Cecilia Odlind: Vi vet att man kan vara allergisk mot nötter och pollen och äpple och pälsdjur. Men nu ska jag testa några andra grejer. Kan man vara allergisk mot apelsiner?

Erik Melén: Ja, man kan vara allergisk mot apelsin och andra citrusfrukter, men det är väldigt ovanligt. Den vanligaste reaktionen mot just citron eller apelsin är ospecifika reaktioner, att man får rodnad runt munnen och det beror inte på allergi.

Cecilia Odlind: Kött?

Erik Melén: Ja, man kan vara allergisk mot kött. Det är också ovanligt. Det är väldigt ovanligt hos barn, lite vanligare hos vuxna, kanske någon procent av befolkningen. Det som gör det jätteintressant är att det har en koppling till fästingbett. Om man har fått fästingbett tidigare i livet någon sommar så kan man sedan utveckla en köttallergi.

Cecilia Odlind: Hur hänger det ihop?

Erik Melén: Det där är avancerat immunologiskt, men det är så att ämnen som fästingen bär på och som kroppen kommer i kontakt med, när man får ett fästingbett liknar ämnen som finns i köttprodukter. Egentligen kolhydrat faktiskt, som finns också i kött. Av någon anledning så drar kroppen igång ett sånt här allergiskt försvar eller reaktion. Först fästingbettet och sen börjar kroppen bilda antikroppar. I det här fallet allergiantikroppar som korsreagerar mot kött. Det här har upptäckts på senare år och har kunnat faktiskt hjälpa väldigt många som har reagerat mot kött utan att förstå varför.

Cecilia Odlind: Hur reagerar man då?

Erik Melén: Vanligtvis kommer reaktionen lite senare, så kanske några timmar efter att man ätit kött, man kan få illamående, kräkning, hudutslag och så vidare. Så lite mer ospecifika reaktioner.

Cecilia Odlind: Kan man vara allergisk mot alla typer av kött?

Erik Melén: Ja, det kan man. Kanske den vanligaste allergin mot kött är mot kyckling. För några år sedan har vi upptäckt att inte bara kyckling kan utlösa denna reaktion utan även krokodilkött. Man kan alltså också vara allergisk mot krokodiler. Det är klart att det inte är ett så stort problem här i Sverige, men en av våra patienter som var just kraftigt allergisk mot kyckling åt krokodilkött och reagerade. Det visar sig också att den här kopplingen beror på att det finns proteiner i kyckling och krokodil som är väldigt lika. Så kycklingen och krokodilen är på något sätt släkt och det var det som den här patienten reagerade på,

Cecilia Odlind: Bättre att hålla sig till grönsaker?

Erik Melén: Man kan väl säga att krokodiler är farliga på olika sätt och grönsaker bits inte lika mycket.

Cecilia Odlind: Parfym då?

Erik Melén: Parfym är ganska vanligt att man kan reagera med luftvägssymtom och kanske hosta, irritation i luftvägarna. Allergi är ovanligt, men man kan vara överkänslig mot de kemiska ämnena som ingår i parfym.

Cecilia Odlind: Men hur kan man dela upp allergier då?

Erik Melén: Jag som barnläkare träffar barn som har många olika allergier och kanske astma och så vidare.

För det första brukar vi vara väldigt noga med att vara så systematiska som möjligt. Vi kartlägger antingen med ett blodprov eller pricktest och då gäller det till exempel allergier om man har födoämnesallergi, det kan vara mot mjölk eller ägg eller jordnötter, eller om man har allergi mot gräs eller björk eller hund och så vidare. Det är första delen att också verifiera och testa det.

Sedan har vi astmaproblem som är en kronisk inflammation i luftvägarna. Det kan ha med eller utan allergi. Man kan ha allergiska astma, då kan man få astmasymtom om man exponeras för hund, katt eller björk under pollensäsongen. Då drar det igång en allergisk reaktion i luftvägarna och man får astmasymtom.

Sedan har vi den tredje stora gruppen som är eksem och kliande utslag. Det är samma sak där, en del barn som har eksem har en koppling till födoämnesallergi. Framförallt kanske de inte tål ägg, mjölk eller vete. Andra har eksem med utslag, kliande och klåda som inte har en koppling till allergi egentligen.

Cecilia Odlind: Det finns alltså födoämne- och pälsdjursallergi, astma och eksem kan man säga?

Erik Melén: Ja, det är de stora grupperna.

Cecilia Odlind: Och de kan hänga ihop eller inte?

Erik Melén: Ja, många gånger hänger de ihop på ett eller annat sätt. Man kan också tänka att man har lite olika faser. Framför allt hos barn så har man många gånger sett att man kanske börjar med eksem som ett litet barn vid ett- eller tvåårsåldern som kanske också har en allergi mot mjölk eller ägg och så vidare, och den kan senare utvecklas till exempelvis allergi mot björk eller gräs. Det brukar komma i skolåldern. Så kan det också senare utvecklas till kronisk astma eller mer svår astma. Men det där är också väldigt olika. Delvis, igen, så beror det på genetiken och arvet som vi har med oss. Det verkar som om en del personer liksom har en benägenhet att reagera mot väldigt många ämnen och blir allergiska mot flera olika födoämnen plus katt och hund och plus björk, medan andra kanske bara har en svår jordnötsallergi och i övrigt inga andra allergiska sjukdomar.

Cecilia Odlind: Borde vi definiera vad allergi är?

Erik Melén: Allergi är en benägenhet att reagera mot vanligt förekommande ämnen. Vid IgE-medierad allergi kan vi bekräfta, undersöka och hitta i blodprov eller via pricktest att man faktiskt har antikroppar riktade mot just den här typen av ämnet som till exempel björk eller jordnöt.

Cecilia Odlind: Och Astma, vad är det?

Erik Melén: Astma är egentligen en kronisk inflammation i luftvägarna som gör att luftvägarna smalnar, det blir irriterat, det blir slem och det blir tungt att andas, det kan pipa, väsa, hosta.

Cecilia Odlind: Ibland kan ju allergi vara livshotande. Hur vanligt är det?

Erik Melén: Även om allergier är vanliga och även födoämnesallergier är vanligt, särskilt bland barn, så är livshotande reaktioner som tur är ovanliga. För några år sedan gjordes en studie här i Stockholm och av alla barn här i Stockholm så såg man 300 till 400 barn som hade sökt för en svår allergisk reaktion. Då pratar vi alltså anafylaxi som är en allvarlig reaktion. I Stockholm, ungefär en per dag som söker för en allvarlig reaktion. Det är klart att det för individen och för familjen är jätteallvarligt och påtagligt och potentiellt livshotande. Dödsfall är väldigt ovanligt, enstaka fall per år och som tur var inte fler. Man kan säga att de svårare reaktionerna är vanligtvis kopplade till födoämnesallergi och här i Sverige så är det jordnötsallergi och en annan typ av nötallergi som är det vanligaste. I de fall som det har varit väldigt olycklig utgång, det är något enstaka fall per år med dödlig utgång på en svår allergisk reaktion, både hos barn och vuxna. Det är ofta så att det har varit en astma som finns med i botten som kanske inte behandlats så man har redan en inflammation, man har en svår astma, fast man kanske inte har märkt det. Sen får man en sådan här allvarlig reaktion dessutom.

Cecilia Odlind: Varför är det just nötter som folk blir så fruktansvärt allergiska av och till och med dör emellanåt?

Erik Melén: Det är en väldigt bra fråga som jag inte har svar på. Det är så att olika födoämnen triggar olika typer av svåra reaktioner. Av någon anledning är det så att den här äkta jordnötsallergin, eller en annan typ av äkta nötallergi, kan dra igång riktigt svår allergi. Men vi vet också att enstaka patienter har en riktigt svår allergi mot ägg eller mjölk som också kan bli väldigt allvarliga. Så det beror på faktiskt. Det beror på mängden protein som man får i sig och typen av allergi. Men varför just jordnötsallergi till exempel, är så svår och att annan typ av födoämnesallergi inte är kopplad till samma svåra reaktioner kan inte jag svara på. Förmodligen har det med proteinerna i jordnötterna som triggar den här kraftiga reaktionen hos de som är allergiska.

Cecilia Odlind: Av någon anledning som du ligger vaken på nätterna och funderar över.

Erik Melén: Nej, men vad som verkligen har gjorts nu, sista åren, är vad vi kallar den molekylära allergologin. Nu kan man gå in i detalj och studera och undersöka vad det är i jordnötterna som man är allergisk mot, inte bara allmänt. Utan då går vi in på proteinnivå och verkligen kan se att den här delen av jordnötterna eller det här proteinet, reagerar man mot dem och har antikroppar, då har man större risk. Men om man har en annan typ av profil i sin antikroppstest så kanske man har mindre risk för att få en svår reaktion. Det har varit jätteviktiga framsteg för oss på diagnostiken som direkt har påverkan också för hur man ska behandla och för patienterna.

Cecilia Odlind: Du forskar ju här på Karolinska Institutet och är projektledare för något som heter BAMSE-projektet. Vad är det?

Erik Melén: Ja, det stämmer. BAMSE står för Barn Allergi Miljö Stockholm Epidemiologi. Projektet startade 1994 faktiskt, så det är många år sedan nu. Då rekryterades fyratusen nyfödda barn här i Stockholm till att vara med i den här studien. Från början så hade forskarna tanken om att vi om kartlägger inomhusmiljön, kanske om det fanns fukt i bostaden och var man bodde någonstans, om det är någon av föräldrar som röker till exempel, om man har hund eller katt hemma, så skulle vi hitta förklaringen till varför man blir allergisk. Det visade sig att det var lite mer komplicerat än så. Många viktiga fynd gjordes de första åren, men nu 25 år senare så fortsätter vi undersökningen och har just avslutat 24-årsuppföljningen och nu pågår en covid-19-uppföljning av den här kohorten. Vi har inte alla svar än på de här frågorna.

Cecilia Odlind: Vad vill ni veta i covid-19-uppföljningen?

Erik Melén: Vi vill veta hur immuniteten egentligen ser ut hos unga vuxna. Hur många har haft coronavirusinfektion? Är det så att det är olika riskgrupper även hos unga vuxna? Hos äldre pratar man mycket om övervikt, ålder förstås och kanske förekomst av andra kroniska sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och en kronisk lungsjukdom. Det undrar vi också: Är det så även hos unga vuxna att det faktiskt är en riskfaktor? Sedan är vi också väldigt intresserade av långvariga besvär. Om man haft en infektion i våras och sedan aldrig bli bra. Vad beror det på och hur drabbar det unga vuxna?

Cecilia Odlind: Är det också så att man undrar hur allergi kommer in i det här?

Erik Melén: Absolut. Och framför allt är vi intresserade av att undersöka lungorna och om det är så att om man har en astma eller har haft astma, till exempel, löper man då ökad risk att få en svår covid-19, eller långvariga covidsymtom och vad som gör det jättespännande är att vi kommer kunna jämföra astmasymtom och även lungfunktion före och efter pandemin. Förstås särskilt titta på de som har haft en infektion och kunna jämföra både lungfunktion, men också jättemycket spännande immunologiska parametrar före och efter coronavirusinfektion.

Cecilia Odlind: Men de här 4000 har hängt med i 24 år?

Erik Melén: Det är fantastiskt. De allra flesta, långt över 3000, är fortfarande med i studien och vi publicerar ju nu mycket på de här data som vi samlade in från 24-årsuppföljningen. Och det är ju unikt och väldigt spännande att kunna analysera tidiga livets betydelse för till exempel allergi, astma och lungbesvär i ung vuxen ålder och har en sån här kohort under många, många år.

Cecilia Odlind: Av de 4000 som var med, hur många har blivit allergiska?

Erik Melén: Någon gång under uppväxten så är det faktiskt så att ungefär hälften har någon form av allergi.

Cecilia Odlind: Det är jättemånga.

Erik Melén: Det är jättemånga. Allergier är den vanligaste sjukdomen i befolkningen skulle jag säga. Man brukar räkna att en tredjedel, minst, har någon form av allergi som faktiskt medför besvär, symptom och i vissa fall nedsatt livskvalitet. Det är jättetufft.

Cecilia Odlind: Alla läkare och forskare tävlar om vilken sjukdom som är den vanligaste, men den här kanske vinner.

Erik Melén: Det är helt sant, men i det här fallet så tror jag att vi slår väldigt många.

Cecilia Odlind: Men karies, vi hade ett tema om det nyligen och då var det så att det var den vanligaste. Och det kanske det ändå är.

Erik Melén: Det är helt sant, det är helt sant.

Cecilia Odlind: Men allergier det är uppenbarligen ett stort, jättestort problem. Är det det även i alla länder, globalt, så att säga?

Erik Melén: Globalt sett är det ett jättestort problem, absolut. Sedan beror det på vilken typ av allergi som man har. Det beror också på vilken sjukvård som kan erbjudas förstås, omhändertagande och så vidare. Men sedan har vi den intressanta kopplingen att astma, till exempel, är absolut vanligast i höginkomstländer. Man har tidigare skämtat lite grann om att den största riskfaktorn för att få astma är att ha engelska som modersmål, eftersom allra högsta prevalensen är i England, USA, Nya Zeeland, Australien och så vidare.

Cecilia Odlind: Och det vet man inte heller riktigt vad det beror på? Generna?

Erik Melén: Generna kommer in direkt, men då är vi också inne på hygienhypotesen och varför man blir allergisk eller får astma. Mycket tror vi beror på tidiga livets miljö, och då tänker vi miljö i ett väldigt stort perspektiv. Någonstans är det så att immunförsvaret blir understimulerat och börjar reagera på ämnen och allergener i vår omgivning. Det kan sedan trigga detn här inflammationen i luftvägarna och astma. Men igen, är man uppvuxen på en bondgård så har man mindre allergier och man ser också att kosten och tarmfloran är jätteviktiga. Det här är mycket av nyckeln tror vi, till varför det skiljer sig så mycket mellan olika länder och också över tid. Allergi och astma är mycket vanligare i dag jämfört med för 50 år sedan.

Cecilia Odlind: Är det så att det ökar?

Erik Melén: Det är absolut så att det har ökat under framförallt förra seklet, då på 1900-talet. Allergier ökar lite grann fortfarande. Det är oklart varför det är så. När det gäller pollenallergi är det så att med klimatförändringar så ser vi högre halter björkpollen, till exempel tidigare på säsongen och under en längre säsong, och det kan ha en koppling. För astma så är det faktisk glädjande så att vi tror att vi har en ganska stabil situation med ungefär tio procent av befolkningen som har astma, och det har varit stabilt nu i ungefär tio år.

Cecilia Odlind:  Det bästa vore ju om vi kunde sänka det.

Erik Melén: Det bästa vore absolut om vi kunde sänka det, och där är ju nyckeln tycker jag för oss forskare att hur kan vi använda kunskapen från våra studier för att också kunna förebygga astma, allergi och också naturligt behandla på rätt sätt?

Cecilia Odlind: Vi kommer tillbaka till det. Men jag slänger in en lyssnarfråga. Skiljer sig astma och allergi mellan pojkar och flickor?

Erik Melén: Ja, det stämmer. Pojkar är, av någon anledning, mera känsliga som barn och har mer astma och mera allergier. I tonåren så vänder det vanligen om man tittar på populationsnivå så att framförallt astma blir lite vanligare hos unga tjejer och kvinnor och allergierna blir ungefär 50-50. Det där är klart det talar för att kanske hormonella faktorer är involverade. Men även här tror jag att genetiken är viktig och immunförsvaret. Hur pojkar och flickor reagerar på olika sätt. Det är känt också från annan forskning att pojkar är lite mer känsliga för infektioner och så vidare.

Cecilia Odlind: De blir sjukare i till exempel covid-19.

Erik Melén: Så är det, och vad det gäller astma så har det med lungorna, lungkapacitet och luftrörens känslighet att göra.

Cecilia Odlind: Jag hör att kvinnor har mindre känsliga luftrör.

Erik Melén: Det verkar som att hos barn, så har flickor mindre känsliga luftrör, ja. Pojkarna är lite känsliga för infektioner och mera känsliga för att dra igång immunförsvar med allergi. Riktigt varför vet vi inte, men som sagt i tonåren där någonstans så brukar det ändå svänga på populationsnivå, och hos vuxna så är det många gånger så att en svår astma drabbar kvinnor.

Cecilia Odlind: O, vi nu är inne på det här med att det händer någonting med astmaallergi när man växer upp. Jag har en känsla av att det är vanligare när man är barn, stämmer det?

Erik Melén: Det stämmer. Hos barn är ju småbarnsastma, eller förkylningsastma vanligt, kanske upp till 20-25 procent av barnen rapporterar, eller att man vet att det kan vara besvär, hosta, slem, andnöd i samband med förkylningar. Det växer vanligen bort som tur är, så det är en ganska snäll form av astmabesvär ändå, men kanske en tredjedel av de här barnen har en kvarstående astma när de växer upp.

Cecilia Odlind: Och allergin då?

Erik Melén: Allergier och eksem är också vanligare hos barn. Många får ju kanske ett lindrigt eksem och har en övergående allergi mot mjölk eller ägg som kan växa bort. Men även här är det så att en ganska stor andel, kanske en tredjedel, av de här barnen har kvar sin allergi och sina eksem och kanske utvecklar andra allergisjukdomar också under åren och har med sig det upp i vuxen ålder.

Cecilia Odlind: Och varför vissa har kvar det och hos andra växer de bort, det vet man inte?

Erik Melén: Det en jättebra fråga. Vi kommer tillbaka till ärftligheten, genetiken, som finns där och immunologin som kopplas till det. Sen försöker vi verkligen förstå också miljöfaktorer. Kan man göra någonting åt det här? Vi föds med de generna som vi har. Där fokuserar vi mer och mer nu på kostens betydelse också. Vi var med här förra veckan i en jättespännande studie på intag av fisk och astma hos barn och ungdomar. Tillsammans med brittiska forskare så kunde vi visa att om man äter fisk två gånger i veckan eller mer så har man faktiskt ungefär 50 procent mindre risk att utveckla astma i skolåldern. Här har vi alltså möjlighet också att minska risken för att utveckla astma. Det belyser verkligen det komplexa samspelet mellan miljön, inklusive vad vi äter och luften vi andas, hemmiljön och så vidare, och naturligtvis också den ärftlighet vi bär med oss.

Cecilia Odlind: För att testa några påståenden: Amning skyddar barn mot allergier.

Erik Melén: Nej. Men det skyddar mot infektioner, luftvägsinfektioner, hos små barn och de verkar skydda mot småbarnsastma under de första levnadsåren. Men något skydd av allergier kan vi inte säkerställa och har inte entydigt sett i studier.

Cecilia Odlind: Antibiotikaanvändning ökar risken för allergier.

Erik Melén: Nja, förmodligen inte. Senare forskning har visat att det är kanske orsakerna till varför man får antibiotika, som har en koppling till framför allt senare astma. Men det här är ett svårt studerat område, därför det är så komplicerat att särskilja effekterna av antibiotika från effekten av själva infektionerna som i sig kan också trigga astma eller påverka senare allergier. Så det är ett nja på den, däremot så är det så att tarmfloran och den mikroflora som ändå finns på huden och i munhålan och i tarmen. Det har en koppling till allergier, ja.

Cecilia Odlind: Och antibiotika påverkar ju den tarmfloran.

Erik Melén: Det stämmer. Så teoretiskt sett, ja, så finns det en koppling där.

Cecilia Odlind: Barn som växer upp med många storasyskon har färre allergier.

Erik Melén: Ja, det är ingen jättestarkt skyddande effekt, men man har också lite ökad risk för att få många infektioner, luftvägsvirus, förkylningar och småbarnsastma. Det här blir viktigt att hålla isär. En faktor som att vara tidigt på förskolan ha storasyskon kan faktiskt vara skyddande för allergier, därför då kommer kroppen i kontakt med virus, så olika miljöämnen som finns i en stor familj eller på förskolan. Men det kan också öka risken för att man får många infektioner och man åker på olika virus. I det här fallet kanske vi pratar om rhinovirus, eller RSV som många småbarnsföräldrar är oroade över. Det kan ha en koppling till astma. Jag tycker inte att man ska, utifrån sådana här råd, överhuvudtaget välja om man ska ha ett syskon till eller om man ska gå på förskola eller inte eller så, utan det här är ju för oss forskare också, för kunskapen att veta vad som påverkar faktiskt.

Cecilia Odlind: Men vad har covid-19 haft för effekter på allergier, kan man svara på det redan nu?

Erik Melén: När det gäller covid-19-allergi så kan jag inte svara på det. Jag tror ärligt talat att vi inte har sett så stora konsekvenser för allergi just, men det där blir jätteviktig att följa upp framöver. Däremot har vi sett att även barn och småbarn har långt färre och mindre antal infektioner och sjukfrånvaro nu under den här pandemin jämfört med tidigare år. Söktrycket på våra barnakutmottagningar till exempel är ju mycket mindre nu, så här års, jämfört med vad vi brukar ha under vinter och tidig vår, med tanke på maginfluensor, förkylningsvirus och även det här RS-viruset.

Cecilia Odlind: Mindre smittsjukdomar helt enkelt.

Erik Melén: Absolut mindre, och det tror vi har att göra med att nu även barn tvättar händerna och man sköter sig, man håller distans och man är förstås hemma vid minsta symptom. Det har ju också barnen följt. Jag tror att barnen verkligen har bidragit till den minskade spridningen här, på sitt sätt.

Cecilia Odlind: Barn som växer upp i lantbruksmiljö har färre allergier.

Erik Melén: Ja. Det där är en av de starkaste skyddande effekterna som vi känner till. Vi tror att det har att göra med den rika mikrofloran som finns i till exempel ett stall eller i en ladugård. Det är ganska komplicerat, men det är ändå så att kontakten med den här rika floran, av jättemånga olika bakterier och andra mikroorganismer, är gynnsam för att skydda mot allergi, så är det absolut.

Cecilia Odlind: Barn till allergiska föräldrar har ökad risk att utveckla allergi.

Erik Melén: Ja, om vi vänder på det så är ärftligheten och genetiken den starkaste faktorn för att utveckla allergi.

Cecilia Odlind: Det verkar på hygienhypotesen som att man ska exponera sig för allergena ämnen, eller?

Erik Melén: Ja, det stämmer, tror vi, när det gäller födoämnesallergi. Numera så är ju råden från Livsmedelsverket och även internationellt sett att barn från fyra månaders ålder kan få smakportioner av den mat som familjen i övrigt äter. Det innebär att barnen kan smaka små portioner eller små skedar av, om det är en omelett som görs på ägg eller om man har potatismos med lite mjölk i, eller en fisk som man äter, sallad eller vad det må vara. Det har varit en stor omsvängning, kan man säga, de sista tio åren och delvis låg studier inom jordnötsallergi till grund för det där man visar att om man också introducerar, inte jordnötter utan kanske jordnötskräm eller jordnötspasta eller jordnötssmör på något sätt till barn från fyra månaders ålder så får de mindre jordnötsallergi. För födoämnesallergi är det väldigt tydligt så att det är okej, och man bör också ge den mat som familjen äter i övrigt till småbarn från fyra månader och uppåt.

Cecilia Odlind: Men husdjur då, katt eller hund?

Erik Melén: För 20 år sedan så var nog allmänna förståelsen och rekommendationen att man inte skulle ha hund och katt hemma, just för att minska risken för allergi. Nu har forskning på flera olika håll visat att det inte verkar vara så, utan det är till och med så att framför allt att kanske ha hund, det kan ha en liten skyddande effekt mot mot astma, särskilt. Det där är ju jätteintressant. Det kan ha koppling igen till den mikroflora, mikroorganismer, som hunden för med sig in. Eller det faktum att man också kommer ut mycket i naturen om man aktiverar sig, man rör sig, och så vidare. Men jag tror mer på den här mikrofloran som hunden och kanske katten bär med sig. Det är en ganska svagt skyddande effekten ändå.

Cecilia Odlind: Men om man då sen visar sig bli väldigt allergisk, då blir man ju tvungen att göra sig av med hunden eller katten då.

Erik Melén: Ja, det där är ett jättesvårt problem, ett dilemma. Det kan vara en kär familjevän som man har då, en hund eller en katt och då får man diskutera med sin doktor och sin vårdpersonal väldigt noggrant. Det beror också förstås på hur svår allergi eller astma man har. Har man väldigt lindriga så kanske det går att hantera. Har man en svår astma eller svår allergi, då är nog rådet att man behöver göra sig av med pälsdjuret, men det är jättesvåra diskussioner som också måste tas med förståelse, respekt och ömsesidig diskussion.

Cecilia Odlind: Men det går inte att säga att i en familj där du väntar barn och känner att du skulle väldigt gärna vilja ha en hund i familjen, att det skulle vara smart att skaffa hunden redan i princip innan barnet kommit. Finns något som talar för att det är bättre?

Erik Melén: Studier visar nog att växa upp med hund eller att ha hund väldigt tidigt, kanske redan när mamman är gravid, det skulle ha en liten skyddande effekt för astma. Den här tidiga miljön för barnet är antingen redan i mammas mage eller de första levnadsåren är jätteviktiga för, inte bara barndomen, utan för senare också i vuxen ålder, för allergier, astma eller kronisk lungsjukdom.

Cecilia Odlind: Det kan förebyggas, verkar det som då. Vad kan föräldrar göra?

Erik Melén: Vad kan föräldrar göra för att barn inte ska bli allergiska? För det första så är det ingen lätt sak och tyvärr så har vi inga enkla och tydliga råd som kan implementeras av alla. Men, vad man kan göra är att säkerställa en god uppväxtmiljö, och det ingår ju att inte röka. Det ingår ju att inte ha fukt, mögel och problem i bostaden. Sedan är det här med kosten då och just nu så är rekommendationen att från fyra månaders ålder så kan man introducera, man bör introducera den mat som familjen äter. Det tror jag är jätteviktigt för att också minska risken. Sedan är det ju så här, även om vi vet att växa upp på landet eller inom en jordbruksmiljö är skyddande, så är ju det inte någonting man kan rekommendera om. Man kan ju inte säga till en familj att de ska flytta ut på landet för att minska risken för allergier. Men vad som vi behöver forska på, och det görs jättemycket, är vad det är i den här jordbruksmiljön som skyddar? Kan vi ta den faktorn, eller de faktorerna och ändå föra över så att det funkar i en stadsmiljö eller där man lever utanför, liksom jordbruksbygden?

Cecilia Odlind: Vi också fått en lyssnarfråga om där här med luftföroreningar för risken hos barn att utveckla astma och lungproblem. Hur hänger det ihop?

Erik Melén: Vi börjar mer och mer förstå att luftföroreningar även här i Stockholm och vi har ganska ren luft om man jämför globalt sett påverkar faktiskt barns lungor och lungfunktion negativt. I flera av studierna från det här Bamse-projektet har vi kunnat se att de barn som utsätts för höga halter här i Stockholm under första levnadsåret faktiskt har lite sämre lungfunktion, de har ökad risk för att få kronisk bronkit av så kronisk inflammation av luftrören med slem, hosta och andnöd. De har också klart sänkt lungfunktion även som unga vuxna. Det är ingen tvekan om att luftföroreningar påverkar. Tittar vi internationellt sett i de länder eller städer som har extremt höga halter, kanske Indien eller Kina, så ser vi ju mycket, mycket tydliga effekter. Tyvärr också är ju luftföroreningar en väldigt, väldigt stor riskfaktor för tidig död, globalt sett. Vi har också lärt oss, tycker jag verkligen från senaste års forskning, att där det finns utsläpp, till exempel från trafik och framför allt lastbilar, bilar eller utsläppskällor, värmeverk eller andra industrier och inte minst rökning förstås. Där ser vi också negativ påverkan på lungorna, för astma, och för kronisk lungsjukdom. Några säkra nivåer finns det egentligen inte, även om man kan säga att ju mera trafik, ju högre halter, desto sämre är det. Här gäller det att jobba med att hitta en stadsmiljö som man inte blir sjuk av. Här ska vi kunna bo i stora och små städer och leva hälsosamma liv. Det är väl en stor utmaning här nu för politiker och samhällsplanerare att ta hänsyn till forskningsresultat som ändå är ganska tydliga när det gäller till exempel luftföroreningar. Att möjliggöra bostadsområden som inte ska ligga bredvid hårt trafikerade vägar, förskolor, skolor ska inte ligga där vi har de mest trafikerade vägarna.

Cecilia Odlind: Vi kanske ska sluta att ha så mycket trafik också. Cykla.

Erik Melén: Det är klart att trafiken bidrar. Cykling är alldeles utmärkt. Nu har ju transporterna är stora fördelar. Folk måste ta sig till jobb och vi måste ha varor etcetera. Det är en jättekomplicerade fråga. Det är ingen tvekan om att vi måste ta in hälsoaspekterna från luftföroreningar och miljön i ekvationen. Just nu så är vi med på ett stort EU-projekt som handlar just om hur vi kan designa eller hur kan vi skapa hälsosamma stora städer? Det kan vara grönområden, det kan vara minskande trafik, det kan vara andra åtgärder som behövs, men det är ingen tvekan om att här behöver vi ha hälsosamma städer. Det är ingen tvekan.

Cecilia Odlind: Hur behandlas allergi och astma då?

Erik Melén: Då gäller att rikta behandlingen mot det som verkligen skapar mest besvärsymtom och där inflammationen finns. Om det gäller till exempel astma så gäller att ha någon form av behandling som minskar inflammationen i luftvägarna och sen kan man behöva ha också en luftrörsvidgande medicin. Ibland är det en kombination, men de här två komponenterna, minska inflammation och vidga luftrören är central i astmabehandlingen. När det gäller allergier så gäller det att minska den allergiska reaktionen och då handlar det ofta om att kanske ta en tablett, en antihistamin, men också om man pratar pollenallergi, som då drabbar framför allt näsan och ögonen, så kan man behöva ha en nässpray som också minskar inflammationen i näsan eller ögondroppar så minskar reaktionen i ögonen.

Cecilia Odlind: Vi fått en lyssnarfråga. Hen skriver så här: På min vårdcentral säger de att det forskas fram en massa nya läkemedel mot astma. Stämmer det verkligen? Jag inte sett röken av dem, utan har bara mina vanliga två sprayar. En med blått lock luftrörsvidgande i stunden, och en med oranget lock, behandlande på längre sikt. Sedan säkert 40 år har det varit på samma sätt. Den orangea korken var nog brun ett tag.

Erik Melén: Den här lyssnaren har ju den klassiska behandlingen av en medicin, den orangea eller bruna tidigare som minskar inflammationen och en blå som är luftrörsvidgande. Men det har faktiskt hänt en hel del på senare år. Framför allt finns det nu olika kombinationer av inflammationsdämpande och luftrörsvidgande. Det kan vara långverkande luftrörsvidgande, det kan vara flera aspekter kring att minska inflammationen. Här tycker jag att den här lyssnaren absolut ska höra av sig till sin doktor och naturligtvis kräva en ordentlig undersökning, med en lungfunktionsundersökning och sedan diskutera för det finns många nya läkemedel. Ett jättespännande område är ju de här biologiska läkemedlen som på sista åren finns tillgängliga och har ju funnits också för till exempel andra sjukdomar som tarmsjukdom, Crohns sjukdom eller reumatoid artrit, alltså ledgångsreumatism eller andra inflammatoriska sjukdomar som MS. Där har vi också nu flera olika preparat som kan sättas in om man har riktigt svår astma och kanske framförallt den här svåra allergiska astman. Det finns en hel del nyheter och här ska man förstås höra med sin doktor.

Cecilia Odlind: Man kan vaccinera sig mot en del allergener också, eller hur? Hur funkar det?

Erik Melén: Det är ju faktiskt en jättevärdefull och mycket bra behandling som vi kan erbjuda till de som har riktigt svår allergi. Vad det handlar om då är att med små doser vänja kroppen vid det ämne som man inte tål. I många år har vi haft behandling mot björk- och gräspollenallergi framför allt. Då kan man få det i sprutform, så man kommer var sjätte till åttonde vecka till en mottagning och får den här typen av immunterapi mot björk- och gräspollenallergi. Det fungerar väldigt bra. Det är tre till fyra års behandling, så det är ganska långvarig behandling vi pratar om. Men det har bra effekt. Vissa blir helt botade och de allra flesta får en väldigt tydlig symtomlindring. Nu på senare år finns ett i tablettform för just gräspollenallergi och björkpollenallergi som kan vara ett väldigt bra alternativ och naturligtvis mycket enklare att ta en tablett per dag än att komma till en mottagning och få sprutor.

Cecilia Odlind: Det fungerar alltså?

Erik Melén: Det fungerar, absolut. De allra flesta får en klar förbättring av sin allergi.

Cecilia Odlind: Så det där borde väl många göra då?

Erik Melén: För rätt patient som har en svår allergi så tycker jag självklart att man ska diskutera och erbjuda det. Sedan ska vi komma ihåg att om en tredjedel av svenska befolkningen har någon typ av allergi, så har många också en ganska lindrig variant. Då tror jag att det för många räcker med allergitabletter och kanske en nässpray då under pollensäsong. För dem som har en svår allergi och kanske med astma så absolut kan man diskutera just det här med immunterapi.

Cecilia Odlind: Vi har också fått en lyssnarfråga om oral immunterapi mot födoämnesallergi. Det är lite liknande, att man ska utsätta sig för den här allergenen, eller hur?

Erik Melén: Ja, det stämmer. Det är väl den senaste utvecklingen inom just immunterapiområdet, när det gäller allergi. På samma sätt så börjar man med små små mängder mot det man är man allergisk mot. Det har varit i olika studier, framför allt jordnöt, men även ägg och mjölk. Jag tycker att det här är väldigt lovande behandlingsformer där man alltså kan bli botad mot sin svåra jordnötsallergi eller svår mjölkallergi. Det har varit revolutionerande för många patienter. Ska vi säga också så här: Det är fortfarande så att det behövs fler studier för att hitta optimala behandlingen, vilka patienter bör erbjudas det här? Hur ska protokollets se ut? Hur ofta ska man äta lite av det här ämnet och i vilka doser? Hur länge? Vad händer på sikt? Och så vidare. Det är jättelovande och vi har flera studier pågår här på KI och på SÖS, Sachsska. Även runt om i landet pågår det flera studier som är väldigt spännande och naturligtvis också internationellt. Det här kommer mer och mer, vi återkommer när vi också har liksom tydligare riktlinjer för hur vi ska behandla våra patienter.

Cecilia Odlind: Men det skulle ju, som du säger, kunna bli lite av en revolution om man kan komma ifrån de här svåra allergierna.

Erik Melén: Absolut. Det är redan möjligt med den här revolutionen för de patienter som har möjlighet att erbjudas det här är kanske då i studieform, framförallt. Det som skulle vara en revolution, det är om vi hittar någonting för att förebygga allergin i första steget. Det där är ju något jättestort, men det har forskare försökt hitta i många, många år. Men då naturligtvis om vi kan med kunskapen i dag, hjälpa till att förebygga överhuvudtaget svår födoämnesallergi. Det skulle vara en revolution.