Transkribering av #145: Vad är sepsis?

ANDREAS

Kristoffer Strålin är överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska institutet. Hans forskning handlar om hur man identifierar sepsis så snabbt som möjligt och hur man kan skilja på olika typer av patienter så att de kan erbjudas individanpassad vård. Och din första fråga till honom var, vad är sepsis?

KRISTOFFER

Sepsis är en komplikation kan man säga till en infektion. Och sepsis kan utvecklas vid många olika typer av infektioner. Så det vanliga är att man har en infektion först som sitter någonstans i kroppen och sen efter någon eller några dagar så utvecklar man nya typer av symptom som är sepsissymptomen. Och det klassiska är då att man får påverkan på olika organsystem. Det är det som är sepsisen, att olika organsystem börjar fungera sämre på grund av infektionen. Ett fall som ganska många känner igen från litteraturen är ju från Emil i Lönneberga, Astrid Lindgrens bok, där det beskrivs hur drängen Alfred skar sig i fingret och sedan på natten så mådde han väldigt dåligt. Emil såg på hans hand och arm att han började få en stor rodnad som bredde ut sig, alltså själva hudinfektionen. Det Emil också noterade var att han började andas väldigt häftigt. Han flåsade i sin andning. Han hade hög feber med frossa och han låg och blundade och ojade sig. Då förstod Emil i Lönneberga att det var bråttom och mitt i natten i snöstormen så tog han Alfred till läkaren i Mariannelund och på så sätt kunde Alfred räddas.

CECILIA

Tur det. Men andningen, vad kommer sig de här symtomen av? Vad är det som har hänt?

KRISTOFFER

Det som händer är ju att man har en kraftig infektion och immunförsvaret vill då attackera infektionen och ta hand om den som sker vid alla infektioner. Att immunförsvaret vill besegra infektionen. Men vid sepsis så blir det så att immunförsvaret blir så kraftigt att det ger sig på kroppens egna strukturer och organ så att lungorna påverkas på ett allvarligt sätt av kroppens eget immunförsvar och då blir man andfådd. På samma sätt så hade ju Alfred påverkan på sin hjärna. Han låg och blundade och ojade sig. Han var inte riktigt klar i knoppen. Och det är också så att immunförsvaret påverkar hjärnan på ett negativt sätt så att man kan bli förvirrad eller till och med medvetslös ibland. Och det är det som kan hända med olika organsystem.

CECILIA

Så då kan det bli lite olika symtom?

KRISTOFFER

Exakt. Och det är ju framförallt sex organsystem som man pratar om när man ska definiera vad sepsis är. Och det är just lungorna och hjärnan. Och sen är det blodcirkulationen där det som händer är att man får en snabb puls och att blodtrycket sjunker. Sen är det också påverkan på njurarna, att man får mindre och mindre urinproduktion så man slutar att kissa kan man säga. Och sedan så är det levern, att man får påverkan på levern. Om det går långt så kan man se att man blir gul i ögonvitorna till exempel. Och det sjätte organet, det är blodets levringsförmåga, koagulationen, som påverkas. Så det är de sex organsystemen man säger som påverkas vid sepsis och som vi kan mäta och konstatera att det är en sepsis patienten har.

CECILIA

Men det är inte säkert att alla är påverkade samtidigt?

KRISTOFFER

Nej, precis. Utan vid en sepsis så ska man antingen ha ordentlig påverkan på ett av de här organsystemen eller påverkan på två av dem på något sätt. Och det finns ett särskilt mätinstrument som vi använder för att konstatera om det är tillräckligt mycket påverkan för att det ska få kallas för sepsis.

CECILIA

Lite komplicerat?

KRISTOFFER

Ja, men det är det. Och det är det som är ett problem med sepsis, att det är komplicerat. Det är inte bara ett blodprov eller en röntgenundersökning eller så, utan det är flera olika komponenter som man måste väga ihop inom sjukvården för att konstatera att det är en sepsis som en patient har.

CECILIA

Ett tidigare namn på sepsis var väl blodförgiftning, eller? Är det korrekt?

KRISTOFFER

Ja, precis. Ofta så talade man om blodförgiftning tidigare och då var teorin att när man får den här typen av symptom så har man alltid bakterier som finns i blodet och cirkulerar runt och att blodet då är förgiftat med bakterier. Men som vi ser på sepsis idag så är inte sepsis riktigt en fråga om att bakterier cirkulerar runt, utan det är snarare att organen är påverkade på ett allvarligt sätt av infektionen, oavsett om man har bakterier i blodbanan eller inte. Därför så har vi senaste tioårsperioden bytt ut begreppet blodförgiftning och vill istället kalla det för sepsis.

CECILIA

Så Alfred skar sig och då var det väl ändå någon bakterie där i såret som kom in, eller?

KRISTOFFER

Ja, det var det ju eftersom han ganska snabbt utvecklade en rodnad på armen. Så han hade en rosfeber som ett resultat av att han skar sig. Bakterier kom in där. Och sen när hans immunförsvar ville ta hand om det här, då påverkades organen så kraftigt att han fick påverkan på lungorna och hjärnan.

CECILIA

Är det alltid en utifrån kommande bakterie eller annan mikroorganism som orsakar sepsisen, som sätter igång den här reaktionen?

KRISTOFFER

Ja, det är alltid en infektion som beror på en mikroorganism och den kan ju komma utifrån, till exempel som Alfred som skar sig. Men det kan ju också handla om bakterier som redan finns i kroppen. Till exempel så har vi otroligt mycket bakterier i tarmen, alla människor har det. Och om någonting händer där, om det till exempel går hål på en tarm eller så, då läcker bakterier ut i buken och då får man en kraftig infektion i buken som kan leda till sepsis. Just det. Samma sak är det att vid en urinvägsinfektion så kan det vara så att de bakterierna kan ha vandrat från ändtarmen och framåt till urinröret och gått in den vägen. Så det är kroppens egna bakterier som kan orsaka det. Så att någon form av mikroorganism är det som behövs för att starta infektionen, som sedan kompliceras med en sepsisutveckling.

CECILIA

Men hur vanligt är det här?

KRISTOFFER

Ja, hur vanligt sepsis är, det är svårt att få en bra statistik på det, ska jag säga. Och vi kanske återkommer lite till det. Men de forskningsstudier som har gjorts visar att det rör sig om kanske 500 individer per 100 000 individer. Vilket i Sverige skulle motsvara ungefär 50 000 fall, 50 000 individer som utvecklar sepsis per år. Så det är ändå en relativt vanlig, allvarlig sjukdom.

CECILIA

Hur farligt är det då?

KRISTOFFER

Av de som drabbas av sepsis i Sverige så finns det några studier som visar att ungefär 15 procent, 15 till 20 procent avlider av sin sepsis.

CECILIA

Oj! Så det är väldigt farligt?

KRISTOFFER

Det är en allvarlig sjukdom, men det är om man ser alla patienter som utvecklar sepsis. Sedan ska man vara medveten om att det inte är så om en ung person som är helt frisk sedan innan får sepsis, då är inte dödligheten så pass hög. Utan att dödligheten är så pass hög beror på att många som får sepsis har bakomliggande sjukdomar eller har hög ålder och så, så att de är mer känsliga och mer mottagliga.

CECILIA

Ja, för vem drabbas? Är det då i högre utsträckning äldre och tidigare sjuka som har högre risk?

KRISTOFFER

Ja, det är framförallt individer som dels har låga marginaler, som när de får en infektion som påverkar lite grann så räcker det för att de ska utveckla en sepsis. Och sen är det så att en individ som är skör av olika anledningar har ju lättare att avlida förstås. Har man många bakomliggande sjukdomar eller allvarliga bakomliggande sjukdomar och får en sepsis så är risken att avlida större.

CECILIA

Vi skulle kunna lägga in en lyssnarfråga här för att vi fick en fråga som lyder så här. Vad jag förstår så är sepsis i själva verket en felaktig respons från immunförsvaret. Min fråga är därför, om man har autoimmun sjukdom, har man då även ökad risk för sepsis vid en infektion?

KRISTOFFER

Om man tittar på hela gruppen av personer med autoimmuna sjukdomar så har de en större risk att utveckla sepsis. För att deras immunförsvar är ju påverkat från början. Så de har lite lägre marginaler för att stå emot en sepsis.

CECILIA

Men det här med att det är olika mikroorganismer som kan komma in och orsaka sepsis, påverkas det då av vilka mikroorganismer som finns i ens omgivning? Kan det öka risken?

KRISTOFFER

Ja, för att alla mikroorganismer har olika typer av förmågor att orsaka sjukdom hos människor. Vissa mikroorganismer är väldigt snälla. De har inte förmåga att ens utveckla en infektion hos människor. Och de lever vi i samklang med. Vi har till exempel vissa typer av streptokocker som finns i munnen. Som alltid finns där, men som är relativt snälla. Sen finns det andra bakterier som har mycket större förmåga att orsaka sjukdom. Så om de kommer in så är det väldigt hög sannolikhet att man ska utveckla en infektion. Och de har också större möjligheter att gå vidare så att det blir en sepsisutveckling. Kroppen märker då att det här var en aggressiv bakterie till exempel. Den måste vi slå till mot stenhårt. Och det är då som det kan slå slint och leda till en sepsisutveckling.

CECILIA

Just det. Vilka är de största bovarna här då?

KRISTOFFER

Det är ju allvarliga bakterier som vissa typer av streptokocker och pneumokocker och meningokocker och stafylokocker. Men också andra, vissa typer av bakterier som liknar de som finns i tarmen.

CECILIA

Men varierar de här till exempel under årstiden eller under olika perioder så att det påverkar förekomsten av sepsis, eller?

KRISTOFFER

Ja, man kan säga att vissa av de här kommer mer i perioder. Vi har ju till exempel vissa typer av infektioner som är vanligare vintertid. Till exempel har vi ju influensa som kommer på vintern. Vi har pneumokocker som ofta kommer samtidigt. Så det är mycket vanligare på vintern. Sen kan det variera mycket över tid från år till år. Det vi märker just nu i Sverige och norra Europa är att vi har fått ovanligt mycket fall med vissa streptokocker, de som heter grupp A-streptokocker. Så det märker vi på alla sjukhus i Sverige att de har ökat och sepsis med grupp A-streptokocker har ökat markant.

CECILIA

Jaha. Finns det något man kan göra åt det?

KRISTOFFER

Ja, för det första så har vi funderat på vad det här kan bero på. Första analyserna som gjordes för ungefär ett år sedan gick ut på att se om vi har en ny typ av streptokocker som har kommit som är mer aggressiv. Men de studierna visar att det är faktiskt samma streptokocker som vi haft innan. Och då har vi istället funderat på om det kan vara någonting hos individerna i befolkningen som gör att vi är mer mottagliga nu än tidigare. Och en teori är att vi under pandemin höll distans till varandra och då kunde inte de här streptokockerna smitta lika mycket mellan olika individer och då gick immunförsvaret i befolkningen ner väldigt kraftigt. Det ser vi också att de här fallen med allvarlig streptokockinfektion är anmälningspliktiga och vi såg under pandemin att de gick ner kraftigt. Och sen ser vi nu då att de har gått upp väldigt kraftigt i den nationella statistiken. Så det kan bero på att immunförsvaret på gruppnivå blev sämre. En annan teori som har lagts fram är att Covid-19-viruset kan ha påverkat immunförsvaret på något sätt och gjort oss mer mottagliga. Och de allra flesta av oss hade ju Covid-19 minst en gång under pandemin och det är möjligt att det kan ha påverkat immunförsvaret på något sätt, men det vet vi ännu inte.

CECILIA

För även Covid-19 kan ju framkalla en sån här autoimmun reaktion i kroppen, eller hur?

KRISTOFFER

Ja, Covid-19s effekter känner vi inte riktigt till till fullo. Vi vet ännu inte riktigt vad som hänt på lång sikt och vad som händer på lång sikt. Men det påverkar absolut immunförsvaret.

CECILIA

Vi funderade ju mycket då under pandemin hur vårt beteende, om det skulle bli permanent förändrat, men det blev ju snabbt att vi gick tillbaka precis som vi var innan, eller hur?

KRISTOFFER

Ja, det ser man väldigt tydligt att vi lever väldigt mycket som vi gjorde före pandemin, vilket ju förstås är väldigt positivt. Men vi ser ju också att eftersom vi hade ett annat beteende under pandemin och vi nu går tillbaka så händer det saker som vi inte riktigt hade förutsett. Att vissa individer var ovanliga och nu är de väldigt vanliga och så. Och här har vi ett allvarligt exempel på det.

CECILIA

Finns det könsskillnader i vem som drabbas av sepsis?

KRISTOFFER

Man kan väl säga att den största internationella studien som har gjorts, då såg man att det var lite vanligare hos kvinnor med sepsis. Men samtidigt, de flesta studier som gjorts internationellt och även i Sverige, då ser det ut som att män är lite vanligare. Så vi vet ännu inte riktigt vad som är sanningen. Jag skulle tro att den bilden vi har i Sverige stämmer att sepsis är lite vanligare hos män faktiskt än kvinnor.

CECILIA

Jag tänkte på det här med att autoimmun sjukdom är en riskfaktor. Det är väl vanligare bland kvinnor?

KRISTOFFER

Ja, det är det. Men samtidigt så är män kanske något skörare än kvinnor när det gäller den här typen av sjukdomar och därför så drabbas män lite oftare. Det är ungefär förhållandet 60 procent män, 40 procent kvinnor av de som vi hittar på sjukhuset och som vårdas för sepsis.

CECILIA

Jag tänkte också på att vi i senaste rummet av Medicinsk Vetenskap, alltså Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning, så skrev vi om städning och vikten av städning. Bland annat togs det upp det här med vårdinfektioner. Är det väldigt viktigt att ha noggrann hygien och städning på sjukhus för att minska risken för att sepsis uppstår på sjukhus?

KRISTOFFER

Ja, men det är en viktig sak du tar upp. För att det är så att i sjukhusmiljön så utvecklas bakterier som är mer motståndskraftiga mot antibiotika än vad vi har ute i samhället. Det beror på att en stor andel av patienterna som vårdas på sjukhuset får antibiotika och de bakterier som finns i sjukhusmiljön lär sig att stå emot antibiotika. Och de samlas ofta faktiskt i dammet på sjukhuset och därför är det väldigt viktigt att ha en god hygien på sjukhusen. För att undvika att patienter som ligger inne för något annat drabbas av en vårdrelaterad sepsis.

CECILIA

Det är fortfarande ett problem där sjukvården kan bli bättre.

KRISTOFFER

Ja, vi satsar idag mycket på hygienen på sjukhuset och det pågår en ständig utveckling att använda rätt sorters lösningar och rengöringsmedel som verkligen är effektiva mot bakterierna och samtidigt inte alltför skadliga för miljön.

CECILIA

Vad spelar åldern för roll för att drabbas av sepsis?

KRISTOFFER

Ja, framför allt är det så att med ökad ålder så påverkas organen och man får mindre reservkapacitet i organen. Så om man får en kraftig påverkan på organen, så om man har en liten reserv, då drabbas man lättare av sepsis. Man får lättare en nedsatt funktion i ett organ då. Det är till exempel om man har en dålig reserv av lungorna. Så om man får en infektion och lungorna blir påverkade, en person som har nedsatt funktion från början, då krävs väldigt lite för att man ska få en svikt där och att man ska bli väldigt andfådd och påverkad. Och det är det som händer med hög ålder att organen försämras i sin funktion, man har sämre reservkapacitet. Det är också så att immunförsvaret försämras i sin funktion och gör att det inte har samma kontroll utan det kan lättare spåra ur och lättare utvecklas en sepsis hos en äldre individ.

CECILIA

Så hur känner man igen en sepsis hos sig själv eller någon annan?

KRISTOFFER

Det första är att man ofta har tecken på att man har infektion någonstans. Man kanske har haft infektion någon dag eller så. Man kanske har haft ont i halsen eller urinvägsbesvär eller något annat. Det som händer när man får sepsis är att organen börjar påverkas. Till exempel som Alfred att man börjar bli andfådd. Man förstår inte varför det är andfådd men ganska plötsligt blir man andfådd eller man börjar bli väldigt akut förvirrad. Man kan inte tänka klart eller man får plötsligt väldigt ont någonstans samtidigt. Ofta är det så att det kommer kanske två nya saker samtidigt så det är ofta ganska snabba förlopp. Och då kan man känna att här är något som inte stämmer. Ofta är det också vill jag säga i kombination med hög feber och frossa är väldigt vanligt. Ett vanligt tecken är att man faktiskt får något vi kallar för skakfrossa. Man försöker hålla ett glas vatten men det går inte för vattnet skvimpar ut. Så mycket skakar man.

CECILIA

Men är det då väldigt bråttom?

KRISTOFFER

Ja, men om man får den här bilden med en hastig försämring som påverkar på ofta mer än ett sätt och man förstår att här är något som inte stämmer. Det här kanske är sepsis. Då ska man inte tänka att jag väntar till imorgon utan då ska man faktiskt söka vård eller ringa ambulans.

CECILIA

Och om man då kommer i vård till sjukhus, vad händer på sjukhuset?

KRISTOFFER

På sjukhuset så har vi nu i Sverige ett gemensamt sepsislarm som införts på majoriteten av akutmottagningar så att man tar sig emot på samma sätt oavsett vad man söker. Och det handlar om att vi i vården har sätt att misstänka att det här kan vara sepsis så att patienterna får ett snabbt och korrekt omhändertagande.

CECILIA

Så redan i ambulansen så tar man prover och undersöker patienten så att när patienten kommer till sjukhuset så är diagnosen klar?

KRISTOFFER

Ja, inte riktigt kanske, men ambulansen gör en jätteviktig insats, värderar vad som har hänt med patienten och kontrollerar hur det är med puls, blodtryck, andningsfrekvens, syresättning i blodet som vi pratar om och hur det är med hjärnans funktion och så. Så redan i ambulansen får man en väldigt bra bild. Och när en ambulans kommer till akuten, då rapporterar ambulanspersonalen av till akutpersonalen, nu är det de här och de här tecknen. Och sedan är det då akutmottagningen som bestämmer, ska vi dra sepsislarm här eller inte? Och när de aktiverar sitt sepsislarm, då finns det väldigt tydliga strukturer för vad som händer.

CECILIA

Vad händer?

KRISTOFFER

Det som händer är framförallt att man ger patienten högsta prioritet, man samråder med olika kompetenser så att alla drar sitt strå till stacken för att patienten ska få så bra bedömning och initial vård som möjligt. Det man gör är att man kontrollerar vilka organsystem som är påverkade. Hur kan vi stödja de organsystemen? Det enklaste är till exempel om lungorna är påverkade, om patienten till exempel flåsar eller har låg syresättning. Då ger man syrgas, det är det första man gör. Och väldigt ofta så märker vi då att då kan patienten lugna ner sig för då räcker syret och då kan patienten andas lite mer som vanligt. Hos de flesta blir det faktiskt så. Ibland är det inte så, utan då kan man få gå vidare och ge annan typ av syrgasbehandling. Ibland måste man ge respiratorbehandling. Det man gör mer är att man sätter ett dropp på patienten och ger vätska fort. På det sättet kan blodcirkulationen fungera bättre, blodtrycket kan lugna ner sig och få mer vanlig nivå. Så det är det man kan göra väldigt enkelt. Men till det så behöver man också värdera. Okej, här har vi en sepsis, men var sitter själva infektionen någonstans? Och då måste man värdera det. Vilket organ sitter i infektionen och i vilken typ av infektion verkar det vara? Och då värderar vi också vad patienten berättar, vad ambulanspersonalen berättar, kanske vad anhöriga berättar för att förstå. Hur länge har det pågått? Vilken typ av symptom har patienten haft? Om patienten till exempel har hostat, då kan vi tänka att det kanske kan vara lunginflammation. Om patienten har haft urinvägsbesvär, kanske det var en urinvägsinfektion. Patienten kanske har något sår som är infekterat, då kanske det är källan. Sen gör vi också förstås en undersökning av patienten. Vi lyssnar på lungorna, vi känner på magen och tittar över patienten och ser om det finns något sår eller någon rodnad någonstans. För att få en helhetsbild av patienten och för att kunna ge så bra behandling som möjligt. Då ger vi ofta antibiotika redan på akuten på en gång när vi konstaterar vad det sannolikt är för infektion. Och antibiotika är väldigt viktigt. De flesta med sepsis har bakterieinfektioner och då vill vi så fort som möjligt behandla med rätt antibiotika för att ta hand om infektionen så att säga.

CECILIA

Men kan det även vara någon annan mikroorganism som antibiotika inte biter på?

KRISTOFFER

Absolut. Sepsis beror alltså på att en infektion ger den här överreaktionen på immunförsvaret och det kan vara ett virus också. Både influensa och covid-19-viruset kan ge en sepsis. Man kan även få sepsis av till exempel malaria. Så olika typer av mikroorganismer kan ge sepsis. Men oftast är det bakterier.

CECILIA

Men ger man också någonting som lugnar ner immunförsvaret?

KRISTOFFER

Man kan säga att hos flertalet patienter som kommer in så har det visat sig att det inte har gett så mycket att ge något som lugnar ner immunförsvaret. Men hos de svårast sjuka patienterna som hamnar på intensivvården finns data på att vissa patienter har nytta av att få kortison som dämpar immunförsvaret. Så i de svåraste fallen kan det vara gynnsamt att ge dämpande behandling till en början.

CECILIA

Vi har fått en lyssnarfråga. Hur kan man skilja mellan sepsis och influensa?

KRISTOFFER

Influensa är ju infektionen som sedan kan kompliceras med en sepsisutveckling. Det klassiska med influensa är att man har luftvägssymtom och man får feber. Man får ont i huvudet och kanske i kroppen. Men det som händer om en patient med de symtomen får sepsis är att man plötsligt börjar bli andfådd och får svårt att få luften att räcka till. Eller att man blir väldigt omtöcknad, inte tänker klart och blir påverkad i sin hjärna. Det är framför allt det som händer, att man får påverkan på olika organsystem. Det är då som sepsisen har tillkommit. Så själva vanliga influensan är vanligt med luftvägssymtom och feber och ont i kroppen. Det är ju inte ett tecken på sepsis, utan det är ett tecken på infektionen influensa.

CECILIA

Du som har jobbat med det här länge och forskat om sepsis, kan du med din kliniska blick ganska snabbt se om någon har sepsis? Eller måste du faktiskt ta alla proverna och göra en ordentlig undersökning?

KRISTOFFER

Man kan se med de riktlinjer som vi har så är tanken att man genom en klinisk undersökning kan avgöra det här utan blodprover och sånt. Utan man kan komma ganska långt genom en klinisk undersökning att man ser att patienten har en infektion men också är kraftigt andfådd till exempel eller är förvirrad och så. Då vet vi redan där att det faktiskt är en sepsis.

CECILIA

Du sa ju att i 15-20% så avlider faktiskt den som har drabbats av sepsis. Vad är det som händer då?

KRISTOFFER

De flesta som då avlider, avlider inte på en gång utan de avlider under en period på en till två månader. Och det kan helt enkelt vara att man inte får kontroll på infektionen och att sepsisen fortsätter. Men en sak är också att när man får så kraftig inflammation, då får man ofta också en reaktion att immunförsvaret fungerar mycket sämre i sin funktion. Man har fått en överreaktion först och sen får man en kompensatorisk nedtryckning av immunförsvaret. Och det är en allvarlig del av sepsisförloppet att immunförsvaret fungerar mycket sämre. Och ofta behöver man ju både antibiotika och det egna immunförsvaret för att kunna ta hand om och hantera en infektion och eliminera mikroorganismerna. Men om immunförsvaret är helt utslaget, då faller den delen och då har man bara antibiotika att lita på och det räcker inte alltid till. Så därför händer det att man avlider på grund av att man inte lyckas få kontroll på infektionen eller att man får nya infektioner, nya mikroorganismer som får möjlighet att komma in. Om man inte har något immunförsvar, då får man mycket lättare en ny infektion och då kan det vara det som gör att man faktiskt avlider.

CECILIA

Vad kan det annars få för konsekvenser att man drabbas av sepsis?

KRISTOFFER

Många organ i kroppen påverkas av sepsis. Det blir också en lång återhämtningsfas när man skrivs hem från sjukhuset. Många har också kvarvarande symptom efter sepsis. För att de har varit så kraftigt påverkade och det är inte så att man på en gång blir återställd. Och många blir inte återställda alls utan de kan ha kvar funktionsnedsättningar efteråt.

CECILIA

Till exempel?

KRISTOFFER

Det kan ju vara en trötthet framförallt och svårt med koncentration och sådana saker. Men det kan också vara påverkan på olika organ. Om ett organ har varit kraftigt nedsatt i sin funktion, då kan den nedsättningen fortsätta.

CECILIA

Jag tänker på det här med att det händer att folk som haft sepsis måste amputeras. Kan du berätta om det? Hur vanligt är det?

KRISTOFFER

Det är så att vid vissa typer av aggressiva infektioner som ger sepsis så kan det vara så att infektionen blir så kraftig i till exempel en arm eller ett ben att man inte lyckas få kontroll med antibiotika och vanlig vård. Utan då är man tvungen att amputera för att få bort den här allvarliga infektionen, tyvärr.

CECILIA

Det är för att rädda personens liv?

KRISTOFFER

Ja, det är det. Det är helt klart det. För man vill få bort den här farliga infektionen. Och om det inte går med antibiotika och så, då måste man helt enkelt kirurgiskt avlägsna den här kraftiga infektionen. Det är en del. Den andra delen kan vara att blodcirkulationen är så nedsatt så att blodet inte riktigt räcker till för att försörja händerna och fötterna till exempel. Då kan det bli så att de delarna av kroppen faktiskt dör och då behöver man tyvärr förstås amputera dem.

CECILIA

Du berättar ju att man kan bli ganska omtöcknad och så. Jag har läst flera berättelser från drabbade som inte alls riktigt hängt med vad som har hänt och sen när de väl liksom återfår medvetandet då får de ju ofta höra att de var nära att dö. Det måste vara hemskt också att vara anhörig och stå bredvid för då ser man ju allt det här hända.

KRISTOFFER

Ja, men verkligen så är det ju med all akut sjukvård att det finns alltid en väldigt stor oro och osäkerhet hos anhöriga. Vad är det som håller på att hända och vad kommer att hända? Vad kan jag göra och så? Det är väldigt vanligt.

CECILIA

Det verkar som att många som har haft sepsis får liksom en slags kris efteråt. Vad var det som hände?

KRISTOFFER

Ja, många inser ju oj, jag hade kanske till och med kunnat dö här och de är förstås väldigt glada att de överlevde men inser oj vad nära ögat det var. Och det är klart att då börjar man ju fundera över sitt liv hur det har varit och tänk om det hade slutat nu. Så det är en naturlig reaktion.

CECILIA

Men du nämnde ju att när man kommer till akuten då så mobiliseras flera olika professioner. Vilka är det?

KRISTOFFER

Ja, för det första så använder man ju de resurser som finns på akuten så bra som möjligt då, de läkare och sjuksköterskor som finns där. Men sen är rutinen också att man ska ha kontakt med infektionsläkare och vid behov med intensivvårdsläkare för att helt enkelt få så optimerad vård som möjligt då. Så att man ger rätt antibiotika till exempel och att man väljer rätt vårdnivå. Att välja, ska patienten komma till en vanlig vårdavdelning eller till intensivvården eller det som finns på många sjukhus idag i Sverige, något vi kallar för intermediärvård som är ett slags mellanting mellan vanlig vårdavdelning och intensivvård.

CECILIA

Vi pratade i början om att inte alla får rätt diagnos. Det är bara 10-20% av de som får sepsis som faktiskt får den diagnosen. Är det korrekt?

KRISTOFFER

Ja, det stämmer. När vi tittar i forskningsstudier till exempel efteråt under en treårsperiod eller något sådant, vilka av de här hade sepsis? Och när vi då använder våra internationella och nationella kriterier för att se vilka som hade sepsis av de här, då ser vi att av de som faktiskt hade sepsis så är det bara mellan 10-20% som fick en sådan diagnos. Medan 80-90% inte fick det. Och det beror ju delvis på att vi i Sverige när vi sätter en diagnos på en patient som går hem efter ett vårdtillfälle, då ser vi vad den här individen vårdas för. Och det är ju så att har man en sepsis så har man alltid en infektion också. Och då ska man sätta en kod för infektionen först och sedan ska man sätta sepsisdiagnosen som nummer två. Ofta har det blivit så i Sverige att man sätter infektionsdiagnosen och så glömmer man bort eller avstår från att sätta sepsisdiagnosen. Man nöjer sig med infektionsdiagnosen, till exempel lunginflammation, men man sätter inte sepsisdiagnosen. Och det har väl varit lite av en tradition i Sverige, men det har också delvis berott på att vi inte haft så bra verktyg för att säga vad det är en sepsis eller inte. Både internationellt och i Sverige, för att säga att en patient har sepsis, då ska man uppfylla en viss nivå på något vi kallar för SOFA. För att säga att det här är en sepsis eller inte en sepsis. Men för att räkna ut SOFA så behöver man räkna på de här sex olika organsystemen och det har varit lite tidskrävande att hur många poäng får man där och hur många får man där? Och då har man kanske avstått från det för man hinner inte i den pressade kliniska vardag man har.

CECILIA

Men ni har ju i efterhand kunnat konstatera att det var en sepsis?

KRISTOFFER

Ja, för alla de här data som avgör om man har en sepsis eller inte de finns i journalen så att det går att hitta det. Vi har också tagit fasta på det när vi har utvecklat ett nytt verktyg i region Stockholm i vårt journalsystem där vi låter journalsystemet räkna ut SOFA åt läkarna så läkarna slipper räkna själv. Utan det sker automatiskt och då ser man när man skriver ut en patient, då ser man att det här var en sepsis och då kan man sätta in den diagnoskoden. Och på så sätt får man mer korrekt diagnossättning och mer korrekt statistik. Det är det det handlar om också, att förstå hur vanligt är det här och hur stort problem är det här?

CECILIA

Så när infördes det här då, automatiska systemet?

KRISTOFFER

Vi införde det i journalsystemet Take Care som vi har i region Stockholm 2022. Och vi ser till exempel på Södersjukhuset där man använder det här flitigt att den korrekta diagnossättningen har ökat från 20% till 80%.

CECILIA

Okej.

KRISTOFFER

Så det är en väldigt positiv utveckling.

CECILIA

Varför är det viktigt att diagnosen kommer med så att säga?

KRISTOFFER

Det är viktigt för att politiker och allmänheten ska förstå omfattningen av problematiken. Så att man inte ska tro att nej, men det var inte så många som fick sepsisdiagnos. Det är nog inte ett så vanligt problem. Vi vill att det ska bli en korrekt bild. Hur stort problem är det här egentligen? Och för det kan ha betydelse för hur man organiserar vården och hur man resurssätter vården också.

CECILIA

Det kan ju kanske även vara viktigt inom vården, alltså som läkare och annan vårdpersonal, att verkligen se det på papper hur vanligt det är.

KRISTOFFER

Exakt.

CECILIA

Kan man inte använda AI till det här? Eller är det i princip det ni har gjort kanske?

KRISTOFFER

Ja, man kan väl säga att den här typen av verktyg som vi har i journalsystemet är en enkel AI-applikation kan man säga som gör det här. Men man kan utveckla AI ännu mer och det finns forskningsgrupper på Karolinska Institutet som har gjort det så att man ännu tydligare kan få så att i princip en klocka kan ringa. Nu är det sannolikt en sepsis. Så det finns ännu mer avancerade sätt man skulle kunna använda.

CECILIA

Och det här kanske är något som kommer att spridas till resten av Sverige?

KRISTOFFER

Ja, det pågår ett sådant nationellt arbete att förbättra sepsisvården och i det finns det här med den automatiska uträkningen i journalsystemet. Det är en del av det.

CECILIA

Men kan det här också göra att man sätter in vård snabbare?

KRISTOFFER

Man kan väl säga att det här med diagnossättningen handlar mer om att få en korrekt statistik, en korrekt diagnossättning, att patienten också ska veta att jag hade faktiskt en sepsis. Så det handlar inte så mycket om att få in en snabb vård. Det som handlar om att få in en snabb vård är mer det här sepsislarmet som vi har utvecklat eller som vi har enhetligt i landet. Till exempel på alla Stockholmssjukhus nu har vi samma sepsislarm som gör att man får samma bedömning på alla sjukhus. Det är det som pågår i landet också. Målet är att alla akutmottagningar i landet ska ha samma sepsislarm. Så att vi har en snabb och korrekt första insats för patienter med misstänkt sepsis.

CECILIA

Kan man förebygga sepsis på något vis?

KRISTOFFER

Det man kan göra är framför allt att undvika infektioner. För om man undviker infektionerna, då kan man inte få sepsis eftersom sepsis är ett resultat eller en komplikation till en infektion. Att undvika infektioner kan man göra genom dels, som vi sa, att se till att tänka på hygienen, till exempel på sjukhus, men även sin personliga hygien. För om man till exempel får ett sår, att ta hand om såret, göra rent såret för att det inte ska utvecklas och bli större och sedan till slut leda till en sepsis. Det är ett exempel. Men det man kan göra mer är att vaccinera sig mot influensa, covid-19 och pneumokocker. Genom att göra det så minskar man ju risken att man ska drabbas av infektioner och därmed risken att få sepsis. Det man kan göra mer är att undvika rökning. För rökning gör ju just det som vi pratade om innan, att det minskar reservkapaciteten i lungorna. Så att man får mycket mindre marginaler och utvecklar mycket lättare infektioner och mycket lättare sepsis. Man kan också tänka på att alkohol också har visat sig öka risken för infektioner. Så att minska sin alkoholkonsumtion är också något som kan vara gynnsamt för att minska risken för sepsis.

CECILIA

Fysisk aktivitet kanske är bra?

KRISTOFFER

Absolut. Fysisk aktivitet är jättebra för att stärka den allmänna hälsan, öka sin reservkapacitet och faktiskt förbättra sitt immunförsvar. Så det är en bra idé.

CECILIA

Jag ler lite för att det brukar vara bra mot allt.

KRISTOFFER

Ja, så är det.

CECILIA

Vilka skulle du säga är de viktigaste forskningsfrågorna inom sepsisområdet?

KRISTOFFER

Man kan väl säga att det vi har idag inom sepsisvården det är ju liksom som jag nämnde antibiotika förstås. Vi har också att stärka organens funktion genom bland annat syrgas och dropp och så. Men det vi inte har, vi har inte läkemedel mot själva sepsisen mot att organen börjar försämras. Där behöver vi utveckla nya metoder för att också kontrollera immunförsvaret. Vi nämnde lite grann om att kortison kan dämpa immunförsvaret, men jag nämnde också att ett stort problem är att man får kraftigt nedtryckt immunförsvar, som kan leda till död hos vissa patienter. Och där tror jag att vi behöver hitta sätt att stimulera immunförsvaret hos de individerna. Vi behöver bättre diagnosverktyg för att se vilka som har jättekraftigt immunförsvar som vi behöver dämpa och vilka har kraftigt nedsatt immunförsvar som vi måste stärka. Så att vi genom olika diagnostik, olika behandling kan kontrollera den här balansen mellan kraftig inflammation och nedtryckt immunförsvar.

CECILIA

Just det.

KRISTOFFER

Jag kan väl nämna att när det gäller forskningen om kraftig inflammation och nedtryckt immunförsvar så har vi pågående forskning på Karolinska Institutet för att bättre förstå det här och för att utveckla diagnosverktyg för att förstå när ska vi trycka ner immunförsvaret med till exempel kortison eller när behöver vi stimulera immunförsvaret. Så det är forskning som pågår på Karolinska Institutet.

CECILIA

Tycker du att det pratas för lite om sepsis i allmänhet?

KRISTOFFER

Det går ju i vågor. Nu under den här vintern så har det pratats ganska mycket om sepsis i media som ett resultat av att vi haft så pass mycket grupp A-streptokocker i samhället. Så då har det blivit bättre. Men annars har det tidigare varit långa perioder när det pratats väldigt lite om det. Och det allvarliga med det är att gemene man kanske inte riktigt förstår när det är en sepsis och kanske söker för sent.

CECILIA

Just det. Varför tycker du att det är så intressant med sepsis?

KRISTOFFER

Det är ju för att det är en relativt vanlig sjukdom som också är allvarlig. Det är därför som jag tycker det är viktigt att vi forskar på det och försöker förbättra vården. För det finns faktiskt mycket man kan göra för att förbättra för patienterna. Det finns utrymme för mycket förbättringar. Det är därför jag tycker att det är en viktig sjukdom att forska på.