Transkribering av #181 Vem behöver glasögon?

ANDREAS

Det ska handla om optometri idag, det som optiker ägnar sig åt. Rune Brautaset är just optiker och Sveriges första professor i optometri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

CECILIA

Ja, det finns tydligen två till numera.

ANDREAS

Ja, men han var först i alla fall. Hans forskning kretsar kring ögats struktur och funktion och hur neurologiska sjukdomar, som till exempel MS, påverkar synen. Du började med att fråga honom om när man ska gå till en optiker  respektive när man ska gå till en ögonläkare.

RUNE

Till optikern går man när man vill ha hjälp med att se bättre, huvudsakligen, och till en ögonläkare när man har en sjuklig förändring i ögat. Sen är det ju som person svårt att veta om man har en sjuklig förändring. Så ofta går man till optikern först och sen är det optikern som kanske sållar och skickar vidare till en ögonläkare.

CECILIA

Just det. Så vilka tillstånd skulle du säga att en optiker inte kan hjälpa till med?

RUNE

En optiker behandlar ju inte sjukdomar i ögat. Så om du behöver någon operation eller om du behöver några mediciner för dina ögon, då är det ögonläkaren som tar hand om det. Men behöver du hjälp för att se bättre, då är det optikern som du ska gå till.

CECILIA

Just det. Alltså, hur funkar det då när vi ser? Vad är det som behöver fungera?

RUNE

Det är mycket som ska fungera när vi ser. Vi har ett föremål som då  reflekterar ljuset från solen eller en lampa och sen träffar det ljuset, ögonen. I ögat ska ljuset brytas och fokuseras på näthinnan. För att kunna göra det  så behöver vi ha en fungerande tårfilm längst fram. Hornhinnan som ligger bakom tårfilmen den är som skalet på en apelsin. Inte helt slät men lite små gropar i. Så tårfilmen den jämnar till det så att det blir en fin brytande yta först. Sen behöver vi en hornhinna som är transparent. Sen behöver vi en lins inuti ögat som också kan bryta ljuset och och vara helt klar den också och sen ska ljuset formas till en punkt på näthinnan. I näthinnan händer det en kemisk reaktion när ljuset träffar. Då omvandlar vi ljusets energi till en elektrisk impuls som sen tar sig upp till hjärnan, alltså bakre delen av hjärnan i nacken rakt av. Där har vi flera centra i hjärnan som bearbetar den elektriska impulsen och till slut så blir det ett synintryck.

CECILIA

Okej, så ganska många olika delar som kan gå lite snett?

RUNE

Det kan gå snett på de allra flesta leden. Många har problem med torra ögon till exempel. Så det kan påverkas redan där. Sen är det de som efter en stroke har problem med hjärnan. Så de förstår inte vad de ser. Eller som är födda med en defekt och har svårt att förstå vad de ser.

CECILIA

Det är så konstigt att tänka att man inte kan förstå vad man ser.

RUNE

Nej, att se är ju egentligen att vi jämför med saker också,  så vi upparbetar oss som ett bildminne. Så när vi ser något och känner igen något  så jämför vi det med något vi har sett tidigare.

CECILIA

Är vi känsliga då för om det är en liten skillnad där, eller?

RUNE

Ja, vi förstår nog rätt så stora variationer i bilden  och kan då säga att det här borde vara. Och särskilt om det är något som är långt bort som kanske är ett äppelträd eller någonting. Så kommer vi närmare sen och ser att det var ju ett träd i alla fall, men det kanske var päron. Men det var någon form av frukt. Så man är ganska bra på att associera.

CECILIA

Och det där som du sa med att man blir torrare i ögonen när man blir äldre. Jag fick ju problem som kanske var relaterat till klimakteriet, men jag vet inte, att jag började bli väldigt grusig?

RUNE

Dels är det ju med hormonella ändringar som klimakteriet påverkar och det påverkar ju sammansättningen av tårarna ofta. Så tårarna har en tunn oljefilm längst ut och sen är det vatten i mitten och sen är det lite fettgegga kan man säga som ligger mot hornhinnan och de här ska hålla sig i de tre lagren. När det produceras kan det påverkas av klimakteriet så sammansättningen inte blir lika bra och då känns det torrare i ögonen. Med åldern är det ju att den här fettfilmen längst fram blir liksom inte lika stark så tårarna klarar inte att hålla sig på plats, så de rinner över. Och i tillägg så får man med åldern lite lösare ögonlock, särskilt det nedre ögonlocket, det sitter inte lika tajt mot ögat och då har inte  den här tårfilmen någon riktig kant, så den spricker upp tidigare. Och då känner man sig, särskilt om det blåser lite, så känner man att nu rinner ögonen väldigt.

CECILIA

Rinner mycket lättare, ja. Och då blir också ögonen torrare?

RUNE

Då blir de torrare och vi ser sämre också. För har vi inte en fin tårfilm så slätar vi liksom inte ut det här apelsinskalet och får bort små groparna.

CECILIA

Och då finns det bra ögondroppar?

RUNE

Ja, det finns ju smörjande ögondroppar  som då ersätter med lite fett. Och ju fetare de är,  ju mindre torrt i ögonen känns det,  men ju svårare blir det att se också. Får man för mycket fett som smörjer, ja då blir bilden suddig.

CECILIA

Ja, precis.

RUNE

Det är lite som du som har glasögon på dig, om du får ett fingermärke på glasögat så ser du att det är något som stör där.

CECILIA

Ja, precis. Apropå det där med torra ögon och tårar. Jag har hört dig berätta att bra störtloppsåkare blinkar väldigt sällan.

RUNE

Ja, det handlar väl om alla de som bedriver någon form av aktivitet där man färdas väldigt, väldigt fort. För blinkar du då så förlorar du väldigt mycket information under tiden du blinkar. Så då vill du helst inte blinka. Och när det gäller startlopp, där har man gjort vissa undersökningar och sett att de allra bästa blinkar väldigt sällan  och då vågar de köra fortare. För då går de inte miste om information. Ska man våga då inte blinka, då behöver man ha en bra tårfilm. Jag tror att man skulle kunna screena folk som vill in i  extrema fartidrotter tidigt och säga, har du dålig tårfilm så är inte det här något för dig.

CECILIA

Varför behöver många glasögon?

RUNE

När vi föds så föds vi alla med ett ganska stort synfel  och då är vi långsynta eller översynta kan man säga. Sen växer det bort och det kallas för nåt som heter emmetropiseringsprocessen. Emmetrop betyder att du inte har nåt synfel. Så nånstans mellan sex och åtta-nioårsåldern så har de flesta växt bort sitt synfel. Men om inte den  tillväxten av ögat, för ögat är ju två tredjedelar av fullstor storlek när vi föds. Det är väldigt stort redan när vi föds. Så ska det växa en tredjedel till eller bli dubbelt så stort eller långt. Under den tiden så ska det liksom sluta utan något synfel. Men det är inte alltid det går 100 procent rätt. Då får man ett litet synfel.

CECILIA

Alltså, barn har synfel. Alla barn?

RUNE

Alla barn har synfel. Ett nyfött barn ser väldigt, väldigt dåligt faktiskt. När vi är unga så kan vi ändra fokus själva och se både på långt och nära håll. Det kan inte ett nyfött barn, utan det har ett fast fokus. Det är väldigt blint, skulle man egentligen säga. Som vi kategoriserar blindhet idag, vem som får hjälp med synhjälpmedel. Ett barn är per definition på så sätt blint.

CECILIA

Men oj! Och sen då blir det lite bättre och bättre?

RUNE

Sen blir det bättre och bättre. Det som händer är att dels så blir optiken bättre, ögat växer till sig,  men sen händer det väldigt, väldigt mycket inne på näthinnan. För de här receptorerna vi har som fångar upp ljuset, de är inte så bra på det och de står alldeles för långt ifrån varandra från början. Så de packas tätare och tätare och blir tunnare och tunnare  så de blir bättre och bättre på att se detaljer vartefter. Men sen när vi är i 8-årsåldern så har vi uppnått att vi har en synskärpa, eller en synförmåga, en upplösning som är mer eller mindre fullgod, men vi har inte alltid en förståelse av vad vi ser.

CECILIA

Nej, nej, okej, nej, det är ju ytterligare en aspekt. Men att vi ändå har väldigt stora ögon när vi föds,  i relation till resten av kroppen och huvudet.

RUNE

Ja, huvudet i sig är ju också ganska stort. Ögonen sitter ju där och är en del av hjärnan, så det är stort.

CECILIA

Okej, så det är mer att huvudet är stort i relation till resten av kroppen?

RUNE

Ja, så är det ju.

CECILIA

Närsynthet, vad är det?

RUNE

Närsynthet är att ögat är lite för långt egentligen, eller att hornhinnan och linsen i ögat bryter ljuset lite för mycket, så att man ser suddigt på långt håll. Så man ser bra på nära håll. Så närsynthet ser bra på nära håll.

CECILIA

Just det, men dåligt på långt håll. Och det där ökar?

RUNE

Ja, andelen ökar. Går man tillbaka i tiden så när vi var jägare som var ute och jagade, då överlevde ju inte de närsynta, för de blev attackerade själva av rovdjuren. Så närsynthet har varit väldigt ovanligt, men nu med att vi befinner oss inne, vi gör närarbete och så, så har närsynthet ökat och vi ser det särskilt i asiatiska länder att det nästan är som en pandemi. Att istället för att det normala är att vara lite översynt eller rättsynt så är de allra flesta i asiatiska länder nu närsynta. Vi ser inte alls samma trend här i de skandinaviska länderna  och det tror vi har med att vi tillbringar mer tid ute. Vi börjar lite senare i skolan. Vi kanske har några andra ljusförhållanden också  när vi är ute. Lite oklart, men generellt sett, vem du är, vad du gör och vad du äter, det definierar väl också  hur dina ögon blir när det gäller synfel.

CECILIA

Okej, så du menar att vi övar våra ögon på ett annat sätt. Miljön är annorlunda.

RUNE

Ja, precis. Vi sitter inte lika länge med närarbete som man ser i skoltid i asiatiska länder vilket gör att vi växlar blicken från långt till nära håll. Det är väldigt positivt. Och att vi får in mer dagsljus är positivt. För vi är ute på raster och sådär.

CECILIA

Hur påverkar det?

RUNE

Dagsljuset har ju alla våglängder i sig. Så då får vi in och stimulerar ögat med alla våglängder. Det är inte som artificiellt ljus som vi har här inne. Där väljer man ut våglängder som gör att vi ser bra, men vi får inte alla våglängder när vi sitter inomhus i artificiell belysning.

CECILIA

Kost nämnde du också.

RUNE

Ja, det finns några studier från Sydamerika som pekar på att när man går från ett  köttätande, fiskätande till att bli mer mjölätande så blir det en tendens till att fler blir närsynta.

CECILIA

Ålderssynthet då?

RUNE

Ja, ålderssynthet det är ju att linsen inne i ögat, den är ju den som gör att vi kan ställa om skärpan så att vi kan fokusera på långt och sen växla och titta på nära håll. Med ålder så blir den linsen stel och anledningen till det är ju att cellerna i linsen fortsätter att växa hela livet. Den är lite som en nagel. Nageln klipper vi av, men i ögat stannar alla linscellerna eller fibrerna kvar. De packas tätare och tätare. Till slut blir inte den här linsen elastisk längre. Någon gång efter 40-årsåldern, för de flesta kaukaser, så börjar man tycka att man ser lite sämre på nära håll och behöver läsglasögon. Sen blir det värre och värre fram till 50, 55, 60 där någonstans och sen är det detsamma i stort sett livet ut.

CECILIA

Okej.

RUNE

Men då har linsen stelnat och då behöver vi läshjälp.

CECILIA

Been there.

RUNE

Förutom de som är närsynta. De kan ju ta av sig sina glasögon ofta och se bra.

CECILIA

Kan du förklara det? Varför kan de närsynta bara ta av sig?

RUNE

Ja, för de närsynta har ju ett naturligt fokus på nära håll. Ögonen bryter ljuset för mycket när man tittar på långt håll, men det bryter lagom när man tittar på nära håll. För läsglasögon är egentligen ett förstoringsglas. Det som man har när man är åldersseende. Så de närsynta har det inbyggt redan från början. Så de kan ta av. De behöver glasögon för att se på långt håll. De kan ta av på närhåll och sen blir det vice versa för de som är översynta.

CECILIA

Bra för dem. Du är närsynt gissar jag.

RUNE

Ja, det stämmer bra.

CECILIA

För jag ser att du har tagit av dig dina glasögon. Vilka olika slags glasögon finns det då?

RUNE

Det finns ju glasögon för de olika brytningsfelen, eller synfelen som vi har. De vanligaste idag är ju översynt och närsynt. Sen är det det vi kallar för de som har astigmatism, eller astigmatiker brukar folk kalla sig. Det betyder att hornhinnan och linsen tillsammans inte är helt runda. Man kan tänka sig att de blir inte som en vanlig fotboll. De blir lite mer som en amerikansk fotboll. Så de är lite mer kupiga i den ena riktningen än den andra. Och det är ögat, för det är lite klämt under ögonlocket. Så när vi föds så har alla lite astigmatism och sen ska den också försvinna. Sen blir det en del som har lite grann kvar. Så för de tre vanligaste synfälten så har vi ju glasögon. Sen har vi olika glasögon. De som bara är för långt håll, bara för nära håll. De som är både för långt och nära håll, typ som progressiva glasögon ofta. Förr i tiden så såg man att många av de äldre hade en liten ruta nederst i glaset som man läste i. Men det är liksom borta nu och sen har man progressiva glasögon istället.

CECILIA

Men det är ändå en förändring i glaset?

RUNE

Ja, precis. När man tittar rakt fram så är de gjorda för långt håll. Sen får man de här åldersglasen, läsglasen i botten. Så det blir en gradvis övergång som man kan se på flera olika avstånd. Och hitta skärpa om man justerar med nacken för att hitta rätt.

CECILIA

Just det. Men hur länge har glasögon funnits?

RUNE

Ja, de första glasögonen gjordes i Italien på andra hälften av 1200-talet. Då var det bergkristaller som man slipade till. Då var det både för närsynta och läsglasögon som man gjorde. Sen massproduktion, som vi tänker på glasögon nu, det var i slutet av andra halvan av 1800-talet som det blev.

CECILIA

Just det, för i början var det mest de som hade resurser som kunde..

RUNE

Ja, det var ofta präster och skriftlärda och så som fick de läsglasögonen som då fanns. Många munkar hade glasögon.

CECILIA

Just det. Alltså, för att man kopplar ihop glasögon med vishet. Är det därför tror du?

RUNE

Ja, men det hänger något med gamla ritningar och målningar vi har där den skriftlärde sitter med glasögon på. Det är nog det vi kopplar ihop det med.

CECILIA

En fråga vi har fått lyder såhär, är det skillnad i kvalitet på progressiva glasögon? De skiljer ju så mycket i pris.

RUNE

Ja, men det är väl två saker som skiljer. När man gör progressivt så är det den här gradvisa övergången i styrka. För att få till den så behöver man ett slipverktyg. Där kan man ha finare och mindre fina slipverktyg kan man väl säga. Och det gör att den delen som man läser i, den kan ibland upplevas som väldigt liten i sidled. Så när man läser en bok så ser man bara några få ord, kanske tydligt, i läsdelen. Men ju dyrare glas, ju fler ord kan man se. Så man får ett bredare läsfält. Det är den ena skillnaden. Och det andra är ju den behandlingen som ligger på ytan. De flesta glasen är dina. Lite lätt blåskär i sig och när jag tar på mina så är det kanske lite grönskär i sig. Det är en sån reflexbehandling, samma som finns på kameralins eller på linsen på din mobiltelefon. Det är för att ta bort reflexer. Ju bättre den coatingen är för den här antireflexen, det gör ju också att det blir en viss prisskillnad.

CECILIA

Så det är rimligt att de kostar, för de kostar ju mycket?

RUNE

De kostar mycket, och frågan om det är rimligt är.. Man kan väl säga som så att det har väl blivit så när du går till optikern att optikern tar betalt för produkten och väldigt lite för tjänsten. Så man får ju ofta en synundersökning för 250 kronor kanske, eller 400 eller 500. Om du tittar på lönen och utrustningen och allt som behövs för att göra den så borde nog en synundersökning kosta mycket mer. Men man tar ofta igen det på själva glasögonen.

CECILIA

Jag förstår. Apropå dyrt och billigt så har vi fått en annan lyssnarfråga. För det finns ju också solglasögon, det har vi inte pratat om. Är solglasögon bra? skulle jag vilja börja med att fråga.

RUNE

Ja, men det är bra av flera skäl. För att när det är mycket sol så får vi in för mycket ljus. Det kan vi uppleva som störande och smärtsamt faktiskt. Så då kan vi behöva dämpa ljusmängden. Det är det ena. Det andra är att vi vill filtrera bort lite UV-ljus också. För UV-ljus gör att man får grumlingar i linsen. Och att man får åldersförändringar på näthinnan. Så det är väl liksom två av de vanligaste ögonsjukdommarna eller åkommorna vi har. Och de beror till stor del på UV-ljus. Så vi vill minska mängden UV-ljus och det gör vi med solglasögon.

CECILIA

Så som optiker rekommenderar du att man använder solglasögon när man är ute i solen?

RUNE

Ja men absolut.

CECILIA

För att skydda mot de här förändringarna? 

RUNE

Dels för att skydda och dels för att det är mer behagligt också att få ner ljusmängden. Det är extra viktigt när man är ute på vintern och åker skidor till exempel och det är ljust. För då får du dels ljuset rakt i ögonen och det som reflekteras. Då får du en väldigt större dos av UV-strålning. Då kan du till och med få så höga doser att hornhinnan kan bli opak. Då kan man få en  något som kallas för snöblindhet, det tillståndet. Det gör väldigt ont också. Det går över när man får ligga och inte exponera sig till UV-ljuset igen, men kommer lättare tillbaka igen om man har fått det. Det är extremt mycket vanligare att få det när man går utan skydd på snö.

CECILIA

Skyddar solglasögon mot cancer i ögat?

RUNE

Nej, det är väl inte först och främst  det vi har solglasögon förut, vi har ju födelsemärken i ögonen. Ungefär 10 procent av alla har ett födelsemärke på ögonbotten och det kan man ju inte se själv. Så det är ju bra om det upptäcks att man låter ens optiker följa det. Men om man tänker på cancer, så är det väl ett 50-tal om året som diagnostiseras med cancer i ögat.

CECILIA

Det är väldigt ovanligt.

RUNE

Det är väldigt ovanligt. Det som är speciellt med cancer i ögat är att överlevnadsfrekvensen är inte särskilt mycket bättre nu än för några årtionden sen. Där jobbas det mycket, här på Karolinska bland annat, om man förbättrar den överlevnaden och upptäcker tidigt. Men det är inte därför vi har solglasögon för att skydda oss mot cancer.

CECILIA

Okej. För vi fick en fråga som löd såhär. En vän till mig sa att när man använder solglasögon ökar risken för hudcancer eftersom ögat inte träffas av solljuset och då startar inte produktionen av melatonin.

RUNE

Ja, men solglasögonen de blockerar inte allt. De filtrerar bort UV-ljuset men i övrigt så reducerar den mängden. Så vi får fortfarande en melatoninproduktion. Nej, jag håller inte med om det påståendet.

CECILIA

Sen fick vi också en annan fråga då. Jag var på semester och köpte ett par billiga solglasögon. De var märkta med en klisterlapp att de var UV-garanterade. Alltså att de skyddar mot det skadliga UV-ljuset. Men kan man verkligen lita på det när ett par glasögon kostar 10 kronor?

RUNE

Ja, inom Europa ska det vara CE-märkt och det är väl det de här glasögonen har varit. Och det är ju då att produktionstekniken för de här glasögonen ska vara godkänd och då filtrerar de här glasen bort UV-ljuset. Sen kan det ju vara de som importerar olagligt och säljer, men i EU så ska det som säljs vara säkert. Och sen kan man väl säga att bara en plastlins i sig framför ögonen kommer att ta bort det allra mesta av UV-ljus, så de som har vanliga glasögon, de skyddar också mot UV, fast det inte är solglasögon. Så plasten i sig tar bort UV-ljuset.

CECILIA

Så det är inte så tokigt då?

RUNE

Nej, har du glasögon så har du ett skydd i sig.

CECILIA

Man testar ju synen då i samband med att man tar körkort. Men sen är det ju inte så ofta man kontrollerar synen. Borde man göra det oftare?

RUNE

Ja, frågar man allmänheten så tycker man ju att man borde testa synen oftare. Men det är väldigt få vetenskapliga studier som visar på att det är något stort samband mellan olyckor och hur bra eller dåligt vi ser. Det kanske är mer tvärtom, för att vi ser ju oss som bäst  när vi tar körkort från 16 till 18 års ålder  när vi börjar övningsköra, men de flesta allvarliga olyckor det är ju yngre män, 20 plus, och de ser ju som bäst i den åldern, men där är ju riskbenägenheten som är problemet. Sen har man de som kanske ser dåligt och är äldre. De har ju blivit äldre och visare och på så sätt kör lite mer försiktigt. De kanske kör in i garageporten hemma eller staketet. Så det är mindre allvarliga olyckor. Men de anpassar sin körning ofta efter sin synförmåga. Ska man ta en nollvision så är det väldigt svårt att säga att vi ska uppnå nollvisionen genom att testa synen hårdare. Det finns liksom ingen evidens för det. Men de som är yrkeschaufförer behöver testa synen lite mer regelbundet. Men det är vi som inte kör av yrke som slipper undan.

CECILIA

För det är ju också en känslig fråga när man blir äldre och fortsätter köra och tycker att man kör bra och ser bra.

RUNE

Ja, särskilt i glesbygdsområden så är ju körkort ett sätt att kunna handla, ta sig runt och träffa andra och så vidare. Så det är viktigt.

CECILIA

Hur är det med graviditet och amning då? Påverkas synen då?

RUNE

Ja, men det var lite som vi var inne på med klimakteriet, så det är hormonella påverkningar. Så några upplever att de får torrare ögon. En del upplever också att de blir lite mer närsynta. under graviditeten och ibland så går det tillbaka efteråt. Så ja, det påverkar.

CECILIA

Men kan det bli bestående?

RUNE

De flesta är nog övergående, men visst, några få är bestående.

CECILIA

Vi har också fått en lyssnarfråga som handlar om olika syn på de olika ögonen. Är det ovanligt att vara närsynt på ena ögat och översynt på det andra?

RUNE

Det är väldigt ovanligt att man är det från naturens sida, om man säger så. Nu när vi opererar linser när vi får gråstarr så är det de som kan välja att bli det efteråt. Så de har ett öga att läsa med och ett öga att se på långt håll med.

CECILIA

Va?!

RUNE

Men från födseln så är vi väldigt få som föds så. Det finns de som är det men det är väldigt ovanligt.

CECILIA

Och det är inte så vanligt. För den här lyssnaren upplevde att det här dök upp i samband med graviditet?

RUNE

Ja, att ett öga påverkas mer.. nej, det är väldigt ovanligt.

CECILIA

Okej. Men du menar alltså att man kan välja, då blundar man med det ena när man vill se på långt håll och tvärtom?

RUNE

Nej, man behöver inte ens blunda. Kataraktoperation är den vanligaste operationen som görs i Sverige. Vi gör någonstans mellan 130 000-150 000 operationer om året i Sverige. Det är så pass snabbt och man får så bra synresultat efteråt. Men då kan man ju liksom välja egentligen vilket synfel man vill ha efteråt. Och då är det några som väljer att ha ett öga de kan titta på långt med  och ett titta på nära med. Då blir det alltid en suddig bild från det ena ögat  av det som tittar på fel avstånd och det klarar efter ett tag hjärnan ibland  att filtrera bort, så man behöver inte blunda.

CECILIA

Nähä. Så man ser skarpt då?

RUNE

Ja, man ser skarpt med det ena ögat på långt håll och det andra till att läsa med.

CECILIA

Intressant. Men varför gör inte alla så då?

RUNE

Dels, vill man ha speciallinser och så, så får man betala lite själva. Alltså, landstinget står ju för kostnaden för kataraktoperation. Men vill man ha någon speciallösning så får man betala själva. Sen är det ju det med att ha ett öga som ser bra på långt håll och ett på nära håll. Det gör ju att avståndsbedömningen kommer att bli sämre. Så det finns nackdelar.

CECILIA

Och vad kan det innebära?

RUNE

Nej, men allt som har med precision för 3D-seende att göra. Ta några gammaldags exempel, det är att trä tråden i en nål till exempel. De behöver ett bra 3D-seende för att få till det. Sådana uppgifter blir svårare om inte de två ögonen har skärpa på samma avstånd.

CECILIA

Katarakt?

RUNE

Katarakt och grå starr, det är samma.

CECILIA

Och vad har hänt då?

RUNE

Då har, det vi pratade om inne i linsen, linsfibrerna som växer hela livet, de ska packas, men om de inte är helt transparenta, det blir lite grumlingar där, det är det som är grå starr  eller katarakt då. Det är den vanligaste åkomman. Tittar vi runt i världen så är det den vanligaste orsaken till blindhet, men i Sverige blir ingen blind av det här, här opererar vi.

CECILIA

Hur gör man då? Man sätter in en ny lins?

RUNE

Ja, man gör ett pyttelitet snitt i hornhinnan och går in några millimeter brett. Sen suger man ut den gamla linsen rakt av och sätter in en plastlins inuti ögat. Med fullt UV-skydd som man också får tillbaka då. Och den linsen är ju inte så att man kan se skarpt på flera avstånd med den vanligaste linsen. Några kan, men du kan välja till en multifokal lins eller liknande progressiva glasögon även i en sån lins.

CECILIA

Men det här med att få bra precision och så,  har det någonting med hur tätt ögonen sitter att göra?

RUNE

Ja, ju bättre 3D-seende du har, ju längre det är mellan ögonen, ju bättre förmåga har du att uppfatta skillnader i avstånd.

CECILIA

Mhm.

RUNE

Och du kanske tänkte på när du gick på 3D-film, när de var helt nya, så var det liksom rätt så absurd, Kalle Anka stod långt där borta och sen var den nära och tog dig på näsan. Det betydde ju att den filmen man har spelat in, den har man egentligen spelat in med två kameror. Men då har man liksom satt dem med hundra meter ifrån varandra för att spela in höger och vänsters bild. Så man har överdrivit den här skillnaden som ögonen då får. Då upplevs djupet väldigt extremt.

CECILIA

Till exempel Björn Borg, som var ju väldigt framgångsrik tennisspelare, men han har ganska tätt mellan ögonen. Spelar sånt roll?

RUNE

Nej men i tennis så spelar nog inte det så stor roll, för i tennis då går bollen så pass snabbt att då hinner inte 3D-funktionen i hjärnan att uppfatta avståndet. Då använder vi andra faktorer till att uppfatta avstånd, till exempel hur fort bollen närmar sig ögat eller hur den blir större och större  när den kommer närmare. Så vi använder andra faktorer  för att bedöma avstånd när någonting rör sig väldigt fort. Det viktigaste i tennis är ju att ha två ögon förstås  för då får man ett bra synfält så man ser åt båda hållen. Man är ju bättre på att spela tennis med två ögon än ett öga till exempel. Men just avståndsbedömningen är inte den viktigaste i tennis.

CECILIA

Du nämnde lite det här med vilken typ av ljus vi omger oss av och så. Om man sitter, som jag har ett arbete där man sitter framför en skärm hela dagarna och sen kanske man fortsätter att sitta framför en skärm med telefonen eller så senare. Hur påverkar det här synen? Är det dåligt för ögat att ägna så mycket tid framför en skärm?

RUNE

Ljuset från skärmen i sig är det väl inget bevis för att det är skadligt. Man har pratat om blåljusfilter och så, men det är nog inte riktigt  bevis för att säga det. Problemet är väl att vi sitter för länge. Särskilt när man är yngre, att man sitter länge och det är det som medverkar till att flera av den yngre generationen blir närsynt idag. Så där är tipset, ta paus, titta på långt håll då och då och sen fortsätta.

CECILIA

Räcker det med korta pauser då, tänker du?

RUNE

Ja, korta pauser. Bara titta ut genom fönstret på långt håll  och sen tillbaka och jobba en kvart, tjugo minuter och sen titta ut igen.

CECILIA

Okej, det här med färg är också väldigt spännande. Hur vi ser färg.

RUNE

Ja, färg ser vi och det är lite som en TV. Där har man som tre pixlar med tre olika, rött, grönt, blått, och det är samma i näthinnan egentligen. Vi har olika  receptorer som är känsliga för olika våglängder. Och det är rött, grönt och blått kan man säga. Exakt vilken våglängd man är mest känslig för, det kan variera lite mellan individer, så därför är vi inte alltid helt ense när vi bedömer och säger vad en färg är för någonting. Sen har vi ju färgminne också, så det är ju om du ser något  för första gången utomhus och du säger att det här är grönt (rött), och sen kommer du in och visar det för någon, så kan de säga att det där är inte alls rött, men för dig ser det rött ut, för du vet att det är rött, men i inomhusbelysning, där du inte har alla solens våglängder, där kommer någon annan och upplever en annan färg,  och då är det en annan färg för någon annan, men du har redan bestämt dig för att det är rött,  för du vet att det är rött. Lite krångligt, men vi jämför det vi ser med vårt  minne hela tiden för att identifiera saker. Och färgminnet är ganska starkt.

CECILIA

Ja, för att egentligen är det väl så att vi har ingen aning om ifall vi ser samma färg. För att, jag menar, hur ska jag kunna veta om du och jag är överens om att vi ser samma sak om en röd stol?

RUNE

Ja, nej men vi har ju lärt oss, det är socialt betingat, vad vi kallar en färg också. Så det är en upplärning. Om alla säger att det här är lite mörkröda stolar, ja då accepterar man väl det.

CECILIA

Men det kanske ser annorlunda ut för dig? Det vet vi inte, eller?

RUNE

Ja, så stor är variationen. Men sen är det ju de som har en färgdefekt. Så 8 % av befolkningen, framförallt killar, har ju någon variation i färgseende och det är alltifrån väldigt få som är helt färgblinda som ser allt i en gråskala till de som saknar en av två färgreceptorer. Och de ser verkligen färg annorlunda. Men det är flest killar och det är ärftligt.

CECILIA

Just det. Men hur ser det ut i världen? Är det några skillnader sådär? Finns det delar av världen där man har en helt annan sammansättning  så att man ser färger på ett annat sätt?

RUNE

Nej, där är vi nog rätt så lika allihopa. Det är samma tre receptorer i näthinnan.

CECILIA

Jag vet att vi pratade lite om Jan Ygge,  om till exempel det här med att elektriker måste kunna se färg.

RUNE

Ja, men det finns vissa yrken där man måste kunna se färg. Elektriker är en så att man kopplar sladdarna rätt och det är samma om man ska bli flygkapten till exempel. Så borde man också kunna se färg. För man får väldigt mycket varningssignaler och olika information i olika färger. Så där är det krav på färg. Brandman till exempel har också krav på färgseende.

CECILIA

Ja, just det.

RUNE

Man får dock vara rökdykare utan att ha normalt färgseende. För då går man bara i en dimma, så där är det ingen färg.

CECILIA

Nej, just det.

RUNE

Så i just den uppgiften får man ha färgdefekt.

CECILIA

Ja. Men du, vad handlar din forskning om?

RUNE

Jag jobbar mycket med sambandet mellan ögats struktur och funktion, så vad vi kan avbilda och se hur stämmer de ändringarna i de bilderna vi kan ta av ögats näthinna och så vidare, med hur bra folk ser. Så att vi kan använda avbildning som ett verktyg för att säga hur bra en behandling är, hur långt en sjukdom har gått eller hur den progredierar en sjukdom. Då jobbar vi med flera olika sjukdomar,  dels neurologiska sjukdomar som man inte förknippar med en ögonsjukdom kanske från början som multipel skleros eller MS, men även med mer klassiska ögonsjukdomar såsom glaukom eller grön starr som det är. Det är en sjukdom där trycket i ögat är för högt, men det påverkar synnerven inne i ögat och då kan vi avbilda den och se hur ändras bilderna vi tar över tid i jämförelse med hur det ändras hur personen ser.

CECILIA

Så vad är målet för dig?

RUNE

Målet är ju att göra ögonavbildning till en biomarkör tidigt i sjukdomsprocesser i och med att man kan avbilda egentligen hjärnan genom att  avbilda inuti ögat för synnerven är ju en del av hjärnan. Så det är inte så påfrestande för patienten att ta en bild i ögat. Det tar bara några sekunder. Då kanske vi kan få samma information  som vi får med att göra en MR-undersökning eller en mycket mer belastande undersökning för patienten. Ögat är ju liksom en spegel av hjärnan på något sätt. Väldigt spännande att avbilda den.

CECILIA

Så ett enklare och tidigare sätt att ställa diagnos?

RUNE

Ja, och som dessutom är väldigt kostnadseffektivt jämfört med annan avbildning.

CECILIA

Men vi började ju prata om att ögonläkare håller på med ögonsjukdomar och optiker med att justera synen, men du är ju lite mittemellan där?

RUNE

Ja, men man kan säga att optikern är egentligen kanske mer  ögats allmänläkare, så den upptäcker att det är en sjukdom  och sen skickar den till ögonläkaren som är specialisten för behandling, men forskningen den är ju ofta gemensam för oss båda, det handlar om hur ögat förändras och hur sjukdomar uppstår.

CECILIA

Just det.

RUNE

Synen är ju väldigt viktig för de allra flesta  och att kunna hjälpa folk att se bättre är ju väldigt roligt.

CECILIA

Jag var ju för ett år sedan och testade min syn hos studenter på Karolinska Institutet. Det där har ju du byggt upp, eller hur?

RUNE

Ja, men det har jag varit med och byggt upp. Jag var ansvarig för optikerutbildningen i många, många år. Och vi har en egen klinik. På Karolinska Institutet så är det två utbildningar som i regleringsbrevet till KI då får driva klinik. Så det är tandläkarutbildningen och sen är det optikerutbildningen. Så vi har en unik klinik som ligger inne på Sankt Eriks Ögonsjukhus. och där bedriver vi klinisk verksamhet,  så dit kan allmänheten komma och testa sin syn.

CECILIA

Lite billigare?

RUNE

Ja, det är lite billigare  för synundersökningen och så hos oss, men det unika är ju att vi har en klinik tillsammans med sjukhuset, där blivande ögonläkare  och blivande optiker och blivande ögonsjuksköterskor jobbar tillsammans och tar hand om patienterna. Där har till och med KIs rektor varit patient i den kliniken.

CECILIA

Men hur många optiker utbildas det per år?

RUNE

Här på KI så utbildar vi ungefär 50 per år  och sen finns det en utbildning till vid Linnéuniversitetet  som utbildar runt 35 per år. Så drygt 80 totalt.

CECILIA

Så hur ser arbetsmarknaden ut för optiker skulle du säga?

RUNE

Ja men det är en väldigt bra arbetsmarknad för optiker. Optiker jobbar dels i klassisk optikbutik som vi hittar  på stan och sen jobbar man också på ögonmottagning. Så tar man på ögonsjukhuset här borta till exempel,  så jobbar det ett 40-tal optiker bara på sjukhuset. Så man kan jobba både i vården eller ute i optikbutik.

CECILIA

Men nu för tiden kan man göra ganska mycket, beställa linser och så på nätet  och det har dykt upp väldigt många konkurrerande kedjor. Hur har det påverkat hela den här branschen?

RUNE

När det gäller arbetsmarknaden som vi var inne på förut så har det gjort att optikern har många fler ställen att jobba på. Per butik om man säger så, så är det en brist på optiker. Per capita så är det förmodligen ingen brist på optiker. När det gäller det här med kontaktlinserna, kontaktlinserna har blivit så mycket bättre de senaste åren så  Man släppte på kravet att man behövde köpa dem hos optiker. Nu kan man köpa dem på nätet för att incidenten av infektioner i ögat är så extremt låg, särskilt med sådana linser som man byter dagligen. Det fanns ingen anledning att reglera det. Men kedjorna, ja, det är hård konkurrens om kunderna. Rakt av, så de olika kedjorna satsar stort.