Transkribering av #185 Kort eller lång?

ANDREAS

Ola Nilsson, alltså. Han är överläkare och professor i barnendokrinologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om att försöka förstå de cellulära och molekylära  mekanismer som styr utveckling och tillväxt av skelettet. Målet är att hitta bättre behandlingar mot tillväxt och skelettsjukdomar.

CECILIA

Och bara för att förtydliga så pratar vi i intervjun med Ola Nilsson inte om personer  som på grund av sjukdom är extremt kortvuxna, det som på medicinskt språk kallas skelettdysplasi.

OLA

Den är drygt 180 centimeter för män och 166 centimeter för kvinnor.

CECILIA

Varför är det så stor skillnad?

OLA

Ja, det är väl genetiskt helt enkelt. Män har lite mer tillväxtpotential. Män växer lite längre tid också. Så puberteten och även avslutningen av tillväxten kommer ungefär två år tidigare för flickor än för pojkar i snitt. Och så har pojkar en lite kraftigare tillväxtspurt. Under de preparatubertala åren så är det inte så stor skillnad, men sen sådär under puberteten så blir det tydligt.

CECILIA

Hur varierar det här i världen då?

OLA

Ja, det är ungefär samma skillnad mellan män och kvinnor. Men om du menar hur längden varierar, så varierar de med olika populationer. Där vi västeuropéer är de längsta och där det finns en del folkslag till exempel i Sydamerika som är betydligt kortare.

CECILIA

Är det i Holland som de är allra längst?

OLA

Ja, just det. Holland, där är medellängden för männen 183 cm. Och de är längst i världen. Sverige tror jag är på 12 eller 14 plats.

CECILIA

Okej. Vad skulle du säga kan vara utmaningarna med att ha en avvikande kroppslängd? Alltså en kroppslängd som skiljer sig mycket från det här snittet. Både när det gäller att vara lång eller kort.

OLA

Ja, är man extremt lång eller extremt kort så är det uppenbart att det blir praktiska problem. Att kanske hitta kläder, att hitta bilar som man kan köra, när man ska resa. Om man är någonstans omkring 2,05 då blir det ju väldigt svårt att flyga ekonomiklass till exempel. Då måste man nästan alltid ha något dyrare.

CECILIA

Men vad är det som avgör kroppslängden då? Är det väldigt genetiskt eller?

OLA

Man brukar säga att heratibiliteten, alltså hur mycket som genetiken bestämmer, är 80 procent. Det vill säga alla egenskaper vi har är ju av någon grad influerade av miljö och av genetik. Och där är då längden, givet att man inte har någon sjukdom  som påverkar tillväxten eller svälter eller så, så bestäms längden till stor del av genetiken.

CECILIA

Jag är ju längre än båda mina föräldrar. Och min syster är ju betydligt kortare än mig. Vad är jag för en konstig som fick sprutt och blev lite längre?

OLA

Ja, men det där är en intressant fråga faktiskt. För som du säger, ni har ju samma föräldrar och förmodligen ganska lik uppväxtmiljö. Så man skulle förvänta sig att ni skulle bli ganska lika i längd. Men det är något som är välkänt, att variationen inom en familj  är nästan lika stor som variationen i populationen. Och det är ju lite förvånande. Så förenklat kanske man kan förklara det med att vi vet ju nu att tillväxten styrs av tusentals gener. Det är inte bara en handfull, utan tusentals gener. I alla gener, de här tillväxtgenerna, finns det långa varianter och korta varianter. I familjer där man har många långa individer har man under tiden samlat på sig mer av de långa varianterna. I familjer där det är fler korta individer, fler av de korta. Då borde man ju också. också enligt det resonemanget  bli ungefär lika lång som sina syskon. Men det är väl också så att man har  i en handfull gener kanske man har  några varianter som har större effekt, säg tio stycken och då spelar det roll  om du får sju långa och tre korta eller sex korta och fyra långa så blir det ganska stor variation även inom familjen.

CECILIA

Det är ju slumpen, vilka gener man ärver av sina föräldrar. Så man behöver ju inte vara så lik sitt syskon. Jag kom att tänka på, det skulle kunna vara så att till exempel min syster kom i puberteten tidigare och att då tillväxten avstannade tidigare.

OLA

Ja, liten effekt har det. Tajmingen av puberteten har viss effekt på hur lång man blir. Och det vet vi eftersom förr i tiden kunde man inte behandla tidig pubertet, och då fanns det barn som började sin pubertet när de var ett år och gick med fullvuxna hormonnivåer hela barndomen. De slutade inte växa på en gång eller efter 10-20 centimeter. De växte i 9-10 år efter att de hade påbörjat puberteten. Data ser ut som att de förlorade ungefär en centimeter per år som de var tidiga i puberteten. Och motsvarande barn som är sena i puberteten eller inte kan gå in i puberteten vet vi att de ser ut att tjäna jämfört med sina medelföräldralängd ungefär en centimeter per år som de är sena. Så viss effekt har det, men det har inte någon stor effekt för ofta kommer ju ändå puberteten inom fyra år.

CECILIA

Ungefär samma period, ja. Jag fattar.

OLA

Så det handlar om enstaka centimeter snarare?

CECILIA

Okej, så kroppslängden bestäms till stor del av våra gener. Men miljöfaktorer under uppväxten kan väl också påverka?

OLA

Ja, det finns ju många miljöfaktorer som kan påverka. Kosten är ju såklart en naturlig och viktig sådan. Även om i Sverige under normala förhållanden ofta får barn i sig det mesta de behöver. Men till och med psykologiska faktorer kan ju påverka så vi ser att barn  som far illa ofta växer dåligt och om de då hamnar i en bättre miljö  så får de catch up-tillväxt, så att de tar igen en del av sin förlorade tillväxt.

CECILIA

Men vi har också fått en lyssnarfråga  som handlar om att ADHD -mediciner sägs kunna påverka längden  för att man får sämre aptit. Men där talar vi ju inte direkt om svält, men mer om ett lite minskat födointag. Hur ligger det till med det här?

OLA

Ja, men det stämmer. De första studierna visade att det var framför allt att man försköt tillväxten när man tog ADHD-mediciner på grund av att man fick sämre aptit. Men nyare studier antyder nog att man till och med kan förlora lite i slutlängd om man står på höga doser under lång tid. Det är därför vi tycker att man ska överväga om man kan ta  semester från medicinen också, om det är möjligt.

CECILIA

Alltså med jämna mellanrum?

OLA

Ja, att man kanske under sommarlovet kan göra uppehåll  eller om det fungerar att man kan göra uppehåll  under helger eller kortare lov, så kan det ge chans att slippa just den effekten.

CECILIA

Okej. Visst är det så att medellängden har ökat genom historien?

OLA

Ja, det stämmer. Så vid 1900-talets början  så var medellängden för män i Sverige någonstans 171-172. På 50-talet, alltså 1950-talet,  så var det 175-176. Och nu är den ju uppe i 180 för män.

CECILIA

Just det. Vad beror det här på?

OLA

Ja, vi tror det beror på många saker,  men framför allt kosten har ju blivit bättre. Men vi har också blivit friskare. Vi har fått antibiotika, vacciner och sådana saker. Hela samhället är ju friskare.

CECILIA

Fortsätter det här eller har det planat ut?

OLA

Det har sett ut som att det håller på att plana ut lite i Sverige. Men det är så långsamma processer så det får vi väl se. Men absolut, det gick snabbare under vissa perioder och när man ser populationer som går från fattigdom till välstånd så går det snabbare, men det är en långsam process  som tar flera generationer.

CECILIA

Jag kommer ihåg när mina barn var små, de kanske var ett och ett halvt. Då så vägdes de och mättes och så sa de så här, ja vi tror att ditt barn kommer bli X centimeter lång. Hur kunde de veta det?

OLA

Nej, det kunde de inte riktigt veta. Men man kan väl säga att ungefär vid två års ålder så brukar man ställa in sig på sin kurva. Och sen följer man den kurvan förutsatt att man är frisk och mår bra och får allt det man behöver. Då kan man ju kanske vid två års ålder extrapolera  och det är nog troligt att man i medeltal hamnar rätt. Men på individnivå så är inte det någon särskilt bra och exakt prognos. Så kan man nog säga. Det är väl mest på kul som man gör sådana experiment eller prediktioner.

CECILIA

Så vilka sjukdomar eller rubbningar kan leda till kortvuxenhet respektive långvuxenhet?

OLA

Oj, hur lång tid har vi? Nej, men det finns ju förstås hormonella sjukdomar. Hormonerna är viktiga för tillväxten. Så vi har tillväxthormon och IGF-1 som är tillväxthormoner som är väldigt viktiga för tillväxten. Och har man för lite av det så växer man dåligt. Har man för mycket så växer man för mycket. Så där finns det tillstånd.

CECILIA

Är det det vanligaste?

OLA

Det är inte jättevanligt utan det vanligaste skulle jag nog säga är en genetisk kortväxthet. Det vill säga antingen att man har korta föräldrar eller att man har fått en genetisk variant som påverkar tillväxten. Ibland kan vi hitta de varianterna. ofta kan vi inte det än så länge. När det är många gener som samverkar till att man blir kort, det vill säga att båda föräldrarna är korta  och de flesta i båda familjerna är korta, då är det förmodligen en kombination av de här många tillväxtgenerna där man har många korta varianter som gör att barnet också blir kort. Där har vi inte metoder riktigt än för att pinpointa exakt vilka gener och varianter det är. Däremot när man har monogena eller det vi tänker på  klassiska medfödda sjukdomar och skelettdysplasi  där hittar vi i väldigt hög utsträckning nu den faktiska genetiska orsaken.

CECILIA

Monogena betyder att det är en gen som är förändrad?

OLA

Ja, precis. Att man har en genvariant eller mutation som man kallade det tidigare, som har stor effekt och kanske ger en sjukdom.

CECILIA

Hur går det till när ni identifierar de här personerna?

OLA

Inom barnhälsovården så mäter man ju barn  och plottar in dem på tillväxtkurva, längd, vikt och huvudomfång. Det gör man inte för att vi egentligen bryr oss om hur långa barnen blir utan därför att det är ett väldigt bra verktyg för att identifiera barn som har sjukdomar som ska diagnostiseras och behandlas. Så det är den vägen, antingen via BVC, skolläkare eller barnläkare i öppenvården som tittar på tillväxtkurvan och tycker att det här mönstret på tillväxt  ser lite suspekt ut eller är lite klent eller att de växer för mycket. Så det är så de kommer till oss på barnendokrinologiska mottagningen.

CECILIA

I vissa av de här fallen beror det på en sjukdom eller någon form av rubbning. Och då går det ju att behandla. Kan du ge exempel?

OLA

Ja, men om man till exempel har brist på sköldkörtelhormon. Det är kanske en av de vanligaste förvärvade tillväxtrubbningarna hos tonårsbarn. Då växer man inte alls. Man stannar helt i längden men fortsätter växa på vikten så att säga. Så det är väl ett typiskt exempel som vi kan diagnostisera hos oss.

CECILIA

Men om det inte finns någon brist, går det fortfarande att göra någonting åt? Till exempel behandla?

OLA

I vissa fall går det, men våra verktyg är begränsade. Det är väl i första hand tillväxthormon som har väldigt stor effekt om man har tillväxthormonbrist. Då kan det röra sig om som en skillnad på 30-40 centimeter. För utan tillväxthormon blir man riktigt kort. Får man då tillväxthormon så blir man så lång som man skulle ha blivit.

CECILIA

Om man har brist alltså?

OLA

Ja, just det. Om man har brist. Men har man inte brist då är det betydligt mindre effekt. Men i vissa fall så använder man det. Man kan också påverka puberteten, så pubertetstajmingen påverkar till viss del i längden, men det är ganska liten effekt och det är ett ganska stort ingrepp och man måste skjuta på puberteten länge, mer än två år, för att det ska ha någon effekt.

CECILIA

Men är det då så att de här rubbningarna eller sjukdomarna  också är kopplade till andra besvär eller symtom?

OLA

Ja, det är det ju. Sköldkörtelhormonbrist förstås, då blir man trött och förstoppad och frusen och mår inte alls bra. Och även tillväxthormonbrist så blir man muskelsvag och påverkan på blodfetterna. Så det finns många olika, så är det självklart.

CECILIA

Men i de fall det inte kan behandlas, hur brukar det tas emot av barnen eller föräldrarna?

OLA

Ja, men det beror ju helt på förstås vad det är för situation. Jag tror att de flesta föräldrar är ju glada att få höra att deras barn faktiskt inte har någon sjukdom som behöver behandlas. Och i många fall så är det ju kanske snarare att man är en late bloomer, att man kanske inte kommer att bli kort, utan man är kort därför att man har ett sent mognadstempo och kanske kommer att växa ikapp sina kompisar senare. Sen så är det ju barn som är korta  men inte har någon sjukdom som ska behandlas  och då beror det väl lite på hur vi resonerar där. Vi kan väl ibland tycka att det kan vara värt att behandla om man håller på att bli extremt kort så att det blir ett praktiskt problem. Men samtidigt måste vi ju förhålla oss till våra indikationer och inte ge oss in på vad man mer skulle kalla för kosmetisk medicin. Så det är ju en gränsdragning och där har vi stöd av varandra. Vi har behandlingskonferenser för att vi ska hålla en ungefär enhetlig behandling. På något sätt att det ska bli rättvist och inte bero på vem man träffar på kliniken.

CECILIA

Just det. För då är det tillväxthormon man skulle kunna tänka sig.

OLA

Ja, just nu så är det väl framförallt tillväxthormon som är tillgängligt och som används och som i situationer där man inte har tillväxthormon  egentligen är ganska, inte särskilt effektivt. Man brukar säga att man tjänar ungefär en till två centimeter per årsbehandling och då får man ju betänka  att det är dagliga injektioner som ges under många år.

CECILIA

Bara kort, vad är det som tillväxthormon då gör i kroppen?

OLA

Tillväxthormon är ett hormon som utsöndras från hypofysen och stimulerar IGF-1 -produktion i levern som i sin tur påverkar tillväxtplattorna där själva tillväxten sker.

CECILIA

I skelettet?

OLA

I skelettet, ja precis. Så det har ju bara effekt medan man växer. Men det är också ett metabolt hormon som ökar insulinresistensen och glukosnivåerna. Och påverkar fettnedbrytningen och muskeluppbyggnaden. Så det är ju ett metabolt hormon.

CECILIA

Så det kan också ge bieffekter, är det det du menar?

OLA

Det är väl det vi oroar oss för. Ja, att det helt enkelt är en kraftfull medicin  som man ska använda med försiktighet.

CECILIA

Just det. Men det lät lite på dig, du sa att just nu är det det. Finns det någonting i pipeline?

OLA

Ja, det finns ju flera intressanta nya läkemedel  som testas för tillväxt. Och då är det framför allt vid  En skelettdysplasi som heter akondroplasi. Extrem kortväxthetssyndrom, där man har testat några olika typer av preparat. Ett preparat eller en strategi är att stimulera CMP Pathway, som är, ja, det kan man säga är ett riktigt tillväxthormon, som stimulerar tillväxten och verkar vara effektivt vid det tillståndet och förmodligen kommer det att visa sig… Man testar det nu på andra tillstånd och det ser ut som att det också är väldigt effektivt på andra tillstånd. Så det kan jag mycket väl tänka mig att vi kommer att ha andra metoder i framtiden.

CECILIA

Men när det gäller risken för långvuxenhet om man ser att någon kommer att kunna bli väldigt lång, brukar man även gå in med behandling då?

OLA

Ja, historiskt så har det gjorts ganska mycket, inte minst i Skandinavien  där man under 70-, 80-, början på 90-talet ofta inducerade puberteten tidigt på flickor som var långvuxna, extremt långvuxna. I början av 90-talet kom det mer och mer data på att det kunde öka risken för bröstcancer senare i livet och dessutom att det inte är ett jätteeffektivt sätt att göra någon kortare. Så någonstans i slutet av 90-talet, och det var faktiskt en del av min avhandling, så började vi att operera istället borra bort tillväxtzonerna. Med ett polykliniskt ortopediskt ingrepp där man destruerar tillväxtzonerna runt knäna.

CECILIA

Polykliniskt, vad betyder det?

OLA

Ja, dagkirurgi. Så det är ett alternativ som används men som vi ändå tycker ska användas väldigt restriktivt för det finns ändå uppenbara risker med det. Dels på grund av sövningen men också att ibland, i enstaka fall så har det inte tagit jämnt. Då kan benen bli sneda. Eller så kan man komma åt någon nerv och då kan man få förlamning. Vilket inte är värt för att bli några centimeter kortare. Men det förekommer.

CECILIA

Och vad är det för förväntade längder vi pratar om då?

OLA

Ja, men jag tycker det är bra att prata om standarddeviasioner utifrån populationen, för det är ändå det jag tror att man förhåller sig till som människa. Man sätter sig själv i relation till sina kompisar och sin omgivning. Inom medicin pratar man om att plus minus två standarddeviasioner är det som kallas normalt.

CECILIA

Det är ett svårt ord du använder här. Standarddeviasion, kan du förklara?

OLA

Ja, just det. Det är ett statistiskt mått där man beskriver en population. Plus minus två standarddeviasioner, det är alltså 95 procent av en population hamnar inom minus två till plus två standarddeviasioner. Så det är det är den stora majoriteten och sen har man då 2,5 procent på vardera sidan. Så det är traditionellt något vi använder mycket i medicin när man tittar på labbvärden och när man bedömer om de ska räknas som normala eller inte. Och i princip, men det innebär ju att 5 procent ligger utanför det.

CECILIA

Just det.

OLA

Så det är ganska många som ligger utanför om man tittar i antal. Men om man går utanför minus tre, då börjar det bli mindre än en på tusen. Då börjar det bli ganska ensamt.

CECILIA

Just det.

OLA

Det är det jag menar. Att det är det vi pratar om kanske att man ska vara, vilket för män motsvarar, om man nu pratar långvuxenhet, ungefär 2,04. Och för kvinnor tror jag att det motsvarar 1,87 - 1,88 någonstans där.

CECILIA

Om jag sammanfattar det så verkar det ganska ovanligt att man behandlar för långvuxenhet.

OLA

Ja, det är enstaka individer som behandlas.

CECILIA

Men vad finns det för koppling mellan kroppslängd och livskvalitet?

OLA

Det finns ju populationsstudier som antyder att det finns en positiv korrelation mellan längd och inkomst. Men även om det finns en signifikant korrelation får man ändå tänka på att variationerna inom en viss längd är mycket större än skillnaden mellan olika längder. Men det verkar finnas en effekt där. Men sen finns det ju också såklart väldigt många framgångsrika korta människor. Så man får väl tänka på det när man läser de studierna.

CECILIA

Men finns det något som tyder på att man skulle bli lyckligare om man får hjälp att bli ett antal centimeter längre?

OLA

Nej, där finns det inga data som tyder på det. Det är inte för att man inte har försökt studera det, utan det är för att det är inte en tydlig effekt, utan livskvalitet är så komplext  och beror på så mycket annat än några centimeter. Så det slår inte igenom. Så nej, vi har ingen evidens för att behandla någon så att de blir fem centimeter längre, skulle göra dem lyckligare.

CECILIA

Mm. Men kan det vara så att det är jobbigt  just under den här perioden när man växer?

OLA

Ja, det här är ju ofta barn och ungdomar och alla vi som minns hur det var att gå på högstadiet. Då vill man inte sticka ut. Man vill vara en i gruppen och försöka passa in så mycket som möjligt. Det är också en ålder där man lätt fokuserar på enstaka saker och kanske inte alltid ser helheten på ett objektivt sätt. Jag tänker ju ofta på en klok kollega som var ganska kort. Han sa att det var jobbigt att bli kort men det är inte jobbigt att vara kort.

CECILIA

Så man vänjer sig?

OLA

Ja, men när man är vuxen så orienterar man om sig. Man har också en helt annan möjlighet att välja sin livssituation och omgivning än när man är barn. Med det sagt så absolut, jag har haft pappor som har  sagt åt mig att eftersom de är 175 så får de inga napp på Tinder. Jag vet inte vad det ligger för sanning i det, men det låter ju oerhört ytligt.

CECILIA

Deppigt, verkligen. Vi har ju haft ett avsnitt om det där med forskaren Peter Ueda. Som tar upp just det här med hur olika ytliga attribut påverkar möjligheten att få ligga eller få en partner. Så lyssna på det om ni vill veta mer.

CECILIA

Vi har fått en lyssnarfråga. Hur mycket krymper man med åldern? Jag måste säga att nu har jag redan hört talas om det. Jag är drygt 50. Plötsligt börjar folk prata om det här. Jag har ju krympt och sådär. Händer det redan nu?

OLA

Ja, det börjar nog. Det tror jag. Vid 50 någonstans börjar man. Ryggens diskar har ju mindre och mindre vatten i sig så de blir mer stela och fibrösare och mindre flexibla. Sen så småningom så blir skelettet mer och mer urkalkat  och då kan kotorna börja sjunka ihop  och man kan bli lite kutryggig, så det beror väl på  hur kalkning man får av skelettet  och hur väl man lyckas hålla skelettet i trim, för det är ändå det som styr,  men sen så är det ju också en del  att hållningen kan sjunka ihop lite.

CECILIA

Ja, just det. Och jag som hade dålig hållning redan från början.

OLA

Aj, aj, aj. 

CECILIA

Men vad är medelcentimetrarna som man sjunker? Om vi säger från när man är i sin fullängd till när man är mot slutet av livet.

OLA

Bra fråga. Jag vet faktiskt inte exakt.

CECILIA

Men kan det vara fem centimeter? 

OLA

Ja, ja.

CECILIA

Absolut. Ännu mer. Det beror på hur man håller sitt skelett i trim. Är det genom fysisk aktivitet eller vad ska man tänka på?

OLA

Fysisk aktivitet är kanske det viktigaste för skelettet. Men sen är det också kalkintag, att man inte har svår D-vitaminbrist. Sen finns det ärftliga faktorer förstås som påverkar bentätheten. Men det man kan göra är förstås att se till att man får i sig tillräckligt med kalk, D-vitamin och att man håller igång fysiskt.

CECILIA

Okej, men hur ser man till de här två? Hur får man i sig tillräckligt med kalk?

OLA

Ja, det är att få i sig mejeriprodukter.

CECILIA

Mjölk?

OLA

Mjölk. Så att man äter någon mejeriprodukt varje dag tror jag är viktigt.

CECILIA

Min kollega hade ju faktiskt frågan här om komjölk kan påverka längden. Att det dricks mer mjölk på vissa håll i världen.

OLA

Ja, just det. Det har ju varit en populär hypotes, varför man är lång i Skandinavien.

CECILIA

Vad ger du för den hypotesen?

OLA

Det är ju ett effektivt sätt för barn att få i sig energi och proteiner. Så det är nog en hyfsad hypotes, åtminstone när man går från svält  till lite bättre liv, att man kan få tillgång till mjölk.

CECILIA

Och om man är vegan, vad ska man tänka på då?

OLA

Det beror ju på vilken ålder skulle jag säga. Jag personligen tycker att det är olämpligt att växande barn ska äta strikt vegansk kost. För det är svårt att få i till exempel tillräckligt med kalk och protein ofta. Och de har stora behov där och det är något som man avråder ifrån.

CECILIA

Du nämnde även D-vitamin. Hur säkerställer man att man får i sig det?

OLA

Ja, D-vitamin är väl egentligen ett helt eget avsnitt. Men om man följer rekommendationerna så ska alla små barn upp till två år få 400 enheter per dygn. Om man tar det och sen har normalkost så klarar sig de allra flesta alldeles utmärkt. De grupper som hamnar i problem är väl antingen om man har väldigt lågt intag av mejeriprodukter så att man inte heller får i sig kalk. För det är just det som är D-vitaminets viktigaste uppgift. Att hjälpa till med upptaget av kalk från kosten. Och sen, ja förstås, om man då inte följer de rekommendationerna och kanske täcker sig så att man inte exponerar sig för solljus. Och om man dessutom då har en mörk hy så behöver man ju mer solljus. Så det är väl de grupperna där det finns risk för svår D-vitaminbrist och kalkbrist som i sig är ett allvarligt tillstånd.

CECILIA

Om man vill veta mer om det här så har vi ju gjort två långa avsnitt om det här med vitaminer, både när det kan bli brist och att det faktiskt finns vissa risker med att ta för mycket vitamintillskott. Det är avsnittet 167 av Medicinvetarna där Martin Bergö intervjuas och avsnitt 107 där forskaren Susanne Rautiainen Lagerström intervjuas,  så ni kan lyssna på dem. Men en annan lyssnarfråga som jag fått är  hur påverkar vår hållning hälsan? Är det möjligt att påverka ryggens kurvatur och på så vis tjäna någon centimeter?

OLA

Det är ju viktigt att osteoporos behandlas  hos den åldrande befolkningen, att man diagnostiserar de som har svår osteoporos, benskörhet alltså, och behandla den. Jag tror att det är ett av de stora folkhälsoproblemen, inte minst i Sverige. Den populationen är ju underbehandlad.

CECILIA

Precis. Det har vi skrivit om i vår populärvetenskapliga tidning, Medicinsk vetenskap, alldeles nyligen.

OLA

Bra.

CECILIA

Det finns ju också vissa normer. Du var ju lite inne på det att man jämför sig med sin omgivning. Och det är ju lite så, det finns ju någon slags genusnorm att kvinnor helst inte vill vara för långa. Män vill inte vara för korta. Och många önskar, generellt tror jag, är det ganska många som önskar att de vore längre. Varför tror du överhuvudtaget att kroppslängden är så viktig för människor?

OLA

Nej men det har väl varit ett hälsotecken, tror jag. Om man är sjuk och fattig eller inte har bra nutrition så blir man kortare. Och om man har hälsa och välstånd så blir man längre. Så det har nog säkert traditionellt varit så. Jag tror hjärnan har ju en metod att snabbt göra en ögonblicksbild utifrån hållning, säkert storlek också, och andra yttre attribut, så gör hjärnan en väldigt snabb ögonblicksbild som sedan lite grann lägger ett filter på hur man bedömer en person när man får ytterligare information. Och jag tror nog att det spelar in här, för annars är det ju helt ologiskt egentligen. Varför skulle det vara ett problem att vara lång för en kvinna eller kort för en man i dagens samhälle. Det är inte de attributen som är viktiga egentligen.

CECILIA

Nej, precis. Jag såg nyligen en film som heter Materialists. Har du sett den?

OLA

Nej, jag har inte sett den.

CECILIA

Den handlar om dejtingmarknaden i New York. Och huvudpersonen är en sån här dejtingförmedlare, kan man kalla det, som pratar om som så kallade unicorns. Det är män som har allt som en man ska ha. Det vill säga han är rik, han är framgångsrik, han är snygg, han är stark och han är lång. I den här filmen så nämner de att vissa män som är väldigt rika kan göra operationer för att förlänga. Då tror jag de säger att de kan förlänga dem typ 15 centimeter. Det är ju en ganska stor skillnad. Förekommer den här typen av operationer?

OLA

Ja, den förekommer. Den görs på våra patienter med extrem kortväxthet i vissa fall.

CECILIA

Okej.

OLA

Inte många, men en del önskar att genomgå det. När man har extremt korta ben så går det att förlänga dem uppemot 15 centimeter. Om man gör det i omgångar och gör både underben och lårben.

CECILIA

Hur gör man då?

OLA

Man kapar helt enkelt av benet och så långsamt sträcker man ut det. Då bildas nytt ben. Jag har svårt att se att det görs kosmetiskt i Sverige. Men jag har sett en dokumentär från Kina. Där är det också vanligt. Men det är ju en oerhört smärtsam process där man är sängliggande eller rullstolsbunden i månader, kanske till och med år. Så att man förlorar ju ganska mycket på det. Det är svårt att säga att det skulle vara värt det.

CECILIA

Ja, det beror på vad man vill uppnå, antar jag.

OLA

Ja.

CECILIA

Vad tycker du om fenomenet?

OLA

Nej, det tycker jag inte är bra.

CECILIA

Nej, varför det?

OLA

Nej, men därför att det tror jag är att fokusera på fel sak.

CECILIA

Finns det risker också med en sån operation?

OLA

Ja, självklart. För då när man sträcker benet så sträcker man ju muskler och senor och nerver. Sträcker man lite för snabbt så kan man få extrema nervsmärtor som tar lång tid att gå över. Man kan också översträcka musklerna så att det blir för stramt. Så man får ledbesvär. Det finns massor med risker. Och så infektioner förstås. I lårbenen kan man ju ha motoriserade spikar som ligger inne i benet. Men i underbenen så måste man ha sådana här ramar utifrån med pinnar som är borrade eller skruvade in i benet.

CECILIA

Det låter inte jätteskönt.

OLA

Det är inte skönt.

CECILIA

Men om man då ändå tar sig igenom allt det där  och läker och allting. Kan det liksom också komma problem sedan när man blir äldre? Är det där skelettet skörare skulle du säga? Att man lättare bryter sig? Eller?

OLA

Det är ju skört i början då, så man får ju vara väldigt försiktig  när man väl börjar belasta det och långsamt öka på. Men jag tror själva benet är nog okej. Det är mer muskler och senor  och leder och nerver runt omkring som kan vara påverkade.

CECILIA

Och som kan ge smärta då till exempel?

OLA

Ja.

CECILIA

Men du, kort vad handlar din forskning om?

OLA

Min forskning handlar om att förstå hur tillväxten fungerar,  vad det är för mekanismer som är viktiga och att hitta nya tillväxtsjukdomar och behandlingar för dessa.

CECILIA

Hitta nya tillväxtsjukdomar?

OLA

Ja, i den här stora gruppen som vi ser på vår mottagning, vi ser ungefär 200 nya barn med tillväxtfrågeställning varje år, och en faktisk mekanistisk diagnos som sköldkörtelhormonbrist eller GH-brist eller en skelettdysplasi, det kanske vi hittar hos max 20 procent. En stor del av dem har någon typ av genetisk påverkan på tillväxten. Antingen att det är en familjär, att man är kort  för att alla andra i familjen är korta  och sen kanske man blir ytterligare lite kortare. Men sen finns det också 10-20 procent av de har någon typ av genetiskt  identifierbar underliggande tillstånd. Och som jag sa, det är tusentals gener  så det finns nog fortfarande en del kvar att upptäcka.

CECILIA

Just det. Och ni försöker då liksom hitta, vilka gener är det faktiskt. Varför är det viktigt då?

OLA

Dels så förstår vi ju mekanismerna mer när vi förstår vilka gener som är viktiga och vilka genvarianter som påverkar tillväxten. Och sen är det såklart första steget till att man ska kunna utveckla nya behandlingar. Och det är ju så, till exempel den här CNP som jag nämnde tidigare.

CECILIA

Det var alltså en ny behandling som var på gång?

OLA

Ja, just det. Den här CNP-analogbehandlingen och även finns nu FGF-receptorhämmare. Båda de behandlingarna  kommer ju utifrån att man förstod genetiken för tillväxtsjukdomar och då förstod att de här generna  var viktiga och sen nu utvecklat behandlingar som modifierar deras signaleringsvägar. Så det är första steget.

CECILIA

Så det är helt enkelt ett sätt att kunna hjälpa fler?

OLA

Ja, att kunna behandla sjukdomar och lära oss hur skelettet fungerar.

CECILIA

Du träffar också patienter och forskar om skelettsjukdomar.

OLA

Ja, precis. Vi är ett center för medfödda skelettsjukdomar. Det är en stor grupp av sjukdomar, över 700 olika sjukdomar som beror på varianter i mer än 500 gener, så att det är en väldigt stor grupp och varje sjukdom i sig är ovanlig eller mycket ovanlig, men tillsammans eftersom det finns så många så är de inte så ovanliga. Det föds ungefär någonstans mellan 20-25 barn per år i Sverige med de här sjukdomarna.

CECILIA

Hur kan det yttra sig då?

OLA

Ja, som är extrem kortväxthet. Det är väldigt stor variation i presentation på det, så det är alltifrån dödliga tillstånd som gör att man kanske dör innan födelsen  eller precis efter födelsen till att man kanske växer helt normalt men har ledbesvär eller att man tappar tänder tidigt eller att man får tidig osteoporos, alltså benskörhet.

CECILIA

Just det.

OLA

Så det finns en väldigt stor spännvidd i de sjukdomarna.

CECILIA

Mm. Även dessa upptäcks ofta då  under uppväxten tack vare att man mäter barn?

OLA

Ja, just det. Man kan väl säga generellt att ju svårare sjukdomar, desto tidigare upptäcks de.

CECILIA

Just det.

OLA

Desto tidigare blir det uppenbart. Men de upptäcks bland annat på vår mottagning. Och det som är roligt inom det området är ju förstås att det nu kommer nya behandlingar som faktiskt hjälper de här barnen.

CECILIA

Och som du har varit med och forskat fram?

OLA

Som vi är med och testar fram nu. Och där man i vissa fall ser fantastiska resultat.

CECILIA

Härligt!