Transkribering av #190: Hur slippa förkylning?

CECILIA

Anna Smed Sörensen är professor i translationell immunologi  vid institutionen för medicin Solna vid Karolinska institutet. Hennes forskargrupp studerar immunceller,  speciellt dendritiska celler och monocyter och deras betydelse vid infektion och inflammation  i luftvägarna hos människa.

ANDREAS

Hon var med en gång tidigare i podden och svarade på frågan om jag minns rätt nu, är alla virus farliga? Visst var det så?

CECILIA

Ja, precis. Det var ett antal år sedan.

ANDREAS

Min första fråga till henne i alla fall var helt enkelt, varför blir vi förkylda?

ANNA

Ja, men vi blir förkylda för att vi är infekterade med ett virus. Det är nog det som i nästan alla fall orsakar förkylning. Det finns bakteriella orsaker också, men det är en hel familj av, eller flera olika familjer av virus, som orsakar det som vi kallar förkylning. Förkylning är kanske egentligen en symptombild som man känner igen. Man säger att nu är jag förkyld. Då har man en virusinfektion i kroppen.

ANDREAS

Och jag gissar att både du och jag och alla som lyssnar  någon gång har varit förkylda, men bara för ordningens skull, kan du beskriva ett typiskt förlopp?

ANNA

Ja, det kan jag försöka. Det är ju förstås lite olika beroende på vilket virus exakt  och vem det är som blir infekterad och förkyld. Men förkylningsvirus kommer in i kroppen via övre luftvägarna i droppform oftas, och infekterar vanligtvis epitelcellerna i luftvägarna. Alltså de yttersta lagren av våra luftvägar. Och där förökar sig viruset och när det har gjort det börjar vi få symptom. I influensa då, som är det jag jobbar mest med, så får man ofta en ganska snabb symptomutveckling. Att man plötsligt får hög feber och muskelvärk, och man blir snuvig och sen också ofta hostig. De flesta virusinfektioner har man en inkubationstid, alltså mellan att man blir infekterad  och man märker att man är sjuk och smittar. Det är väl den tiden som ofta gör  att vi ser stor spridning av virusinfektioner.

ANDREAS

Så det är ett större problem att folk som inte ännu vet att de är smittade smittar andra snarare än att folk som borde stanna hemma inte gör det?

ANNA

Ja, det kan nog vara dubbelt. Båda de här sakerna kan vara ett problem. Nu tror jag efter covid-pandemin är min uppfattning att vi är mer medvetna om effekten av att stanna hemma när man är förkyld. Att vi kanske tidigare i Sverige, tycker jag själv i alla fall, hade ett samhälle där man bet ihop och gick till jobbet även om man var förkyld, medan nu kanske man ändå, många tänker efter lite om man faktiskt behöver vara i närheten av andra om man är uppenbart förkyld. Vi har ju lärt oss nu att jobba hemifrån på ett annat sätt. För det hjälper ju absolut att minska smittspridning  att inte träffa så många andra när man är förkyld. Men sen också då att man kan smitta innan man förstår riktigt själv att man är smittsam, det är ju ett svårare problem att hantera, som också bidrar till smittspridning, absolut.

ANDREAS

Du frågade mig när vi tog varsin kaffe här innan inspelningen, om jag var förkyld, och jag berättade då för dig att det är någon liten krypande, konstig känsla i mina lungor. Men baserat på din kunskap, tycker du att jag borde ha stannat hemma idag?

ANNA

Nej, det tycker jag faktiskt inte.

ANDREAS

Säger du det bara för att vara snäll?

ANNA

Nej, det gör jag inte, och jag ser ju här att vi håller ett visst avstånd mellan varandra, och det kommer man långt med faktiskt. Det ska man inte glömma heller. Om man nu behöver vara med andra människor  eller vara på ett viktigt möte, att man kan sätta sig en bit ifrån varandra  eller kanske om man sitter i ett mötesrum, behöver man inte sitta vid bordet, man kanske kan sitta lite bakom. Avstånd gör ganska stor skillnad i smittspridning. Men sen beror det ju lite på hur. Du har ju inte feber  och inga tydliga symtom, upplever jag det som. Så det var nog en helt korrekt bedömning.

ANDREAS

Jo när jag satte upp vår utrustning här så hade jag lite sådär pandemiavstånd på mickarna. Ni som har följt oss länge och tittat på bilderna på vår hemsida vet att under pandemin och ganska lång tid därefter, eller i alla fall efter den mest kritiska, så var vi noggranna med att hålla det här avståndet. Då kommer jag att tänka direkt här på en ganska detaljerad fråga som kom in från en av mina kollegor, nämligen apropå, kan man smitta sig själv, undrar kollegan. Om man till exempel är förkyld  och så kanske man använder en tandborste och sen så blir den där  tandborsten liggande, du blir frisk från förkylningssymptomen  och sen så kommer du på att du ska använda den där tandborsten igen. Kan viruset överleva på en tandborste i två veckor till exempel?

ANNA

Nej, inte i två veckor. Och hur länge virus överlever på olika ytor  är ju då också lite olika beroende på vad det är för virus. Influensa och SARS-covid-2 som ju många är bekanta med, är höljebärande virus. De överlever inte alls så länge på ytor och är känsliga för sprit till exempel. Därför funkar handsprit bra. Medan andra, rhinovirus, som är ett vanligt förkylningsvirus, är naket och bättre. Överlever lite längre. Men inte två veckor tror jag på en tandborste. Det finns kanske inte just tandborststudier, men studier där man har tittat på hur länge olika virus överlever på ytor och jag tror att det ska mycket till för att man ska lyckas infektera sig själv på det viset. Och det tar ju oftast tid att smitta. Om man är sjuk och så hinner man tillfriskna och bli sjuk igen. Då är det nog att man har fått en ny smitta någon annanstans ifrån  än att man smittar sig själv med sin tandborste. Det tror jag man kan vara lugn.

ANDREAS

Är det ens rätt att prata om överleva? Kan man ens påstå att virus lever?

ANNA

Nej, det kan man ju egentligen inte. De är ju obligata intracellulära parasiter. Alltså de är ju icke-levande organismer  som måste in i en cell för att kunna föröka sig. Och det gör ju också att de har en begränsad möjlighet  att klara sig då utanför en cell. Så att virusets livscykel bygger på  att den är i en cell så stor del av tiden som möjligt, för där kan den liksom föröka sig. Så att nej, vi säger kanske att virus lever och dör, för att det är så vi beskriver många saker. Men egentligen så kan väl virus inte leva, däremot kanske man kan säga att de dör, som i att man ju kan inaktivera dem eller oskadliggöra dem fullständigt, så att de inte längre kan infektera celler  och människor och djur.

ANDREAS

Jag får en massa flashbacks från alla intervjuer som vi gjorde under pandemin, men jag minns till exempel ett tillfälle när Ali Mirazimi var här och blev intervjuad, och han sa ungefär samma som du, att nej, de lever inte. Men sen tio minuter senare, då satt han  ändå och sa vad viruset vill eller inte. Så det ligger nog, precis som du säger,  det ligger nära oss att tänka oss att de lever, även om det egentligen bara är en bit DNA eller hur man ska uttrycka det. 

Men du, förkylningar är trista. Men finns det farliga komplikationer? Jag tänker till exempel på lunginflammation. Är det ofta en misskött förkylning? Eller en förkylning som har fått pågå för länge, eller nånting sånt där?

ANNA

Ja, alltså det finns absolut farliga komplikationer. Speciellt för vissa riskgrupper. Och speciellt med vissa virus. Så för de allra flesta är ju förkylningar inte associerade med farliga komplikationer. För att de allra flesta är immunkompetenta och immunförsvaret kan hantera förkylningsvirus av olika slag på ett bra sätt. Men det är ju inte helt ovanligt att influensainfektion till exempel övergår i, eller man ska säga  man är mer mottaglig för, det man kallar sekundära bakteriella infektioner och det är ofta det som blir de här lunginflammationerna. Och de kan ju vara alltifrån liksom besvärliga till i vissa fall direkt livshotande. Och det är ju varje år liksom ändå ett ganska stort antal människor  som dör av influensa. Om man tittar i hela världen så är det ju hundratusentals människor  som dör i influensa, men även i Sverige  kanske ett tusental ungefär. Men då är det oftast personer som har andra sjukdomar som gör att de blir liksom mer känsliga för effekterna av virusinfektion  och också då de här sekundära bakteriella infektionerna.

ANDREAS

Mm. Det är lite samma som de vi pratade mycket om under pandemin. De gamla och de sköra.

ANNA

Ja.

ANDREAS

Alltså i min föreställningsvärld så är det skillnad  på förkylning och influensa. Det är liksom två ganska olika känsla i kroppen ändå. Är det liksom samma sak fast på ett spektrum? Eller vad är skillnaden?

ANNA

Det beror lite på. Det är ju olika saker. Jag skulle tro att det du tänker på eller upplever och som de flesta gör, är effekterna av infektion med olika virus. En influensainfektion och influensasjukdom är ju ofta kraftigare. Även hos någon som är frisk och där influensainfektionen är helt hanterbar. Men man har ju liksom påtagliga symtom av muskelvärk och är ganska utslagen och ligger ofta i sängen och känner sig nästan som att man kanske inte ska dö men en hårsmån ifrån. Men gör inte det medan  andra förkylningsvirus mer ger en  begränsad övre luftvägsinfektion med snuva och ont i halsen och hosta. Men sen kan ju även influensainfektion ge olika sjukdomsgrad. Alltså där har man också ett spektrum, men även då den här milda versionen  kanske känns lite kraftigare än en infektion med rhinovirus till exempel. Men influensa är väl kanske ett  förkylningsvirus eller ett övre luftvägsvirus som tydligt är associerat med alltifrån mild sjukdom till svår där man behöver läggas in  och där man kanske behöver intensivvård och där man också kan dö av infektionen  på ett annat sätt än vad till exempel rhinovirus är.

ANDREAS

Ja, just det. En annan sån där fråga som jag fick in; är de flesta eller till och med alla förkylningsvirus olika typer av coronavirus?

ANNA

Nej, men det är de inte, även om det då finns coronavirus. Det finns ju både sars-covid-2 som vi är välbekanta med men det heter ju 2 för det finns också ett 1. Sen finns det coronavirus som har cirkulerat som förkylningsvirus. Så det finns absolut en grupp av coronavirus. Men sen finns det influensavirus och rhinovirus som vi har pratat lite om och RSV, respiratoriskt syncytievirus, och adenovirus och det finns många olika virus som ger förkylningssymptom.

ANDREAS

Varför har vi inte ett vaccin mot förkylning?

ANNA

Ja, men av den anledningen, skulle jag säga. Att förkylning är snarare ett samlingsnamn för symptom. Det har liksom inte bara en orsak, utan  man kan få förkylning av många olika saker och då är det svårt att vaccinera mot förkylning. Men varför har vi inte vaccin mot alla de här olika virusen då? Ja, men det är väl av olika men överlappande skäl. Antingen är det att de ändrar sig, som influensa till exempel. Det finns ett vaccin, men det är inte helt perfekt. För viruset ändrar sig över tid. Och det är svårt att konstruera ett som är perfekt. Sen är det ju också en utmaning med vaccin att det fungerar ju bara när man har fått in det i människor, så att också vaccinera många för att få skydd. Men sen för andra förkylningsvirus så är det ju kanske att det inte  finns en lika stor efterfrågan. Alltså det läggs inte så stora resurser på att kanske utveckla  vaccin mot alla typer av virus. Men det har ju precis kommit ett vaccin mot RSV som finns liksom stora förhoppningar att det kommer att hjälpa både små barn och äldre. Men det är bra.

ANDREAS

Men i teorin i alla fall, så skulle man alltså kunna konstruera  någon slags multivaccin  som går på alla de kända virusar som orsakar influensa eller förkylning? Jag tänker med AI och så där.

ANNA

Ja, precis. AI som vi hoppas så mycket på. Teoretiskt skulle det kunna gå. Man vet vilka delar av virus man behöver använda sig av för att immunsystemet ska reagera på det. Och om man tänker sig att man kunde konstruera ett mRNA-vaccin som uttrycker alla de här olika antigenerna samtidigt och på ett bra sätt. Det här är inte riktigt min precisa expertis, men jag tänker mig också att en anledning till att vi inte är där än i alla fall är att det är komplicerat. Både för att vi inte vet alltid vad vi ska vaccinera mot eller hur vi ska få till det här antigenet och presentera det på rätt sätt så att vi får bra immunsvar mot det. Men sen är jag väldigt ödmjuk inför att också producera det här på något sätt så att det faktiskt funkar är säkert inte helt enkelt.

ANDREAS

Nej, det var ju väldigt märkvärdigt under covidpandemin att det ändå så pass snabbt gick att få fram och distribuera  till så pass många människor. Även om jag vet att WHO bland annat har konstaterat  att hade man haft en mer jämlik distribution av de här vaccinerna  så hade en massa människoliv kunnat sparas.

ANNA

Jo, men så är det ju säkert. Och absolut har ju vaccin varit avgörande och kommer att fortsätta vara det. Sen om man kommer att kunna få till ett universellt vaccin som tar allt. Jag vet inte om det kommer att gå. Jag vet inte heller, det här finns ju vaccinexperter som kan diskutera i detalj. Men det kan ju vara att det inte alltid heller är önskvärt. För att man kanske inte vill eller behöver vaccinera alla mot allting. Utan att det finns en fördel ibland att faktiskt ha olika vaccin mot olika patogener.

ANDREAS

Vacciner kan ju ge biverkningar också.

ANNA

Absolut.

ANDREAS

Apropå pandemin som vi har pratat om ur olika perspektiv redan. Stämmer det att förkylningarna blev värre efter pandemin?

ANNA

Ja, det blev de. Det var nog både så många upplevde det  och det kunde man också mäta. Man kunde se att antalet positiva fall, RSV till exempel, ökade kraftigt sommaren när man släppte restriktioner. Man kunde mäta att virusinfektioner blev vanligare än innan pandemin under en period. Och det diskuterades mycket om det var för att man hade ett större antal personer som inte hade någon immunitet alls, som små barn som hade växt upp under pandemin med lite mer restriktioner. Har man en större grupp mottagliga barn så får man också fler fall och också större spridning. Det kan absolut vara en del av det. Sen om förkylningarna blev värre, som i att man blev sjukare, det är lite svårare ofta att mäta. RSV tror jag också att man la in fler barn. Man såg mer mycoplasma faktiskt också efter pandemin. Så man såg en våg, men sen verkar den ha normaliserats nu  när vi har levt lite mer som vanligt igen. Just. Så ingen kvarstående effekt av att det skulle vara annorlunda efter pandemin.

ANDREAS

Vad är mycoplasma nu igen?

ANNA

Mycoplasma är en bakterie. Som jag har förstått, nu är inte jag läkare själv, men är svårbehandlad och kan vara lite lömsk innan man förstår vad det är.

ANDREAS

Vi har konstaterat att det nog inte är någon som försöker ta fram ett vaccin som en gång för alla ska slå ut all förkylning. Finns det forskare som intresserar sig för vanlig bondförkylning?

ANNA

Jo, det finns det nog. Eller det finns det absolut. Men jag tycker kanske att det forskas för lite på det här. Men det tycker kanske alla forskare om sitt ämne. Influensa som jag framförallt studerar, är ju ändå väldigt väl beforskat. Medan andra av de här förkylningsvirusen kanske är mindre studerade, men inte alls ostuderade. Sen det här att ta fram läkemedel och vaccin, alltså forskning som ska leda fram till det, är ju ytterligare en annan nivå av resurser och motivation som oftast krävs, som inte alltid  liksom regleras av hur stort det akademiska intresset är kring olika virus.

ANDREAS

Det förstår jag verkligen. Men du har ju varit med ett tag. Har intresset för de här frågorna förändrats efter pandemin? När vi ändå blev lite hobbyvirologer allihopa.

ANNA

Ja, man kan ju säga att när pandemin sköljde över oss  så ökade ju intresset dramatiskt för  virologi och immunologi och att förstå vad det här viruset  var både bland alla, både forskare och allmänheten, alla i stort. Och då sköts det ju till stora resurser också  för att vi snabbt skulle kunna lära oss mycket för att få fram det här vaccinet till exempel  och veta hur vi ska hantera den här infektionen. Jag kan kanske tycka att nu ser man lite av en backlash  eller vad man ska säga, att folk är lite mätta på virus och virusinfektioner. Det är inte så att de här stora satsningarna som lades till extra fortsätter inte på samma sätt. Och det kanske finns en rational i det. Men jag är lite orolig samtidigt att vårt minne är lite för kort. Även om vi nu är igenom en pandemi så är det ju väldigt sannolikt att vi kommer att behöva hantera en pandemi framöver också och att vi då har med oss det vi lärde oss under covidpandemin. Det hoppas jag. Men jag tycker ändå att även i vanliga förkylningssammanhang att vissa lärdomar sitter kvar fortfarande. Att hålla avstånd och tvätta händerna, att det ändå finns en större medvetenhet kring det  kanske än innan pandemin. Men sen vet jag inte om jag är bäst rätt person att bedöma det. Jag kanske är lite jävig i frågan.

ANDREAS

Ja, de flesta är trots allt inte professorer i transnationell immunologi.

ANNA

Nej.

ANDREAS

Men det där är bara en reflektion att  vårt minne kan vara ganska dåligt, men det kanske är lite samma funktion som gör att vi är ganska dåliga på att se långt in i framtiden också. Vilket ju tyvärr gör att en del saker som vi borde göra  både inom medicinen, men också en massa andra saker  att vi tenderar att tänka att det löser sig nog. Du var inne på att det kollektiva minnet av pandemin  kanske bleknar lite grann. Men är det någonting som du tycker att vi verkligen borde hålla fast vid?

ANNA

Jag tycker att man kan tänka på att om man är förkyld eller har symptom att man ändå värnar om de som är lite mer sköra. Man behöver kanske inte krama om sin gamla mormor om man är jättesnuvig och hostig. Även om man för den sakens skull heller inte behöver leva i total isolering från varandra. Men det har ju goda effekter på att minska smittspridning att faktiskt hålla avstånd och vara  ifrån varandra lite när man är tydligt förkyld. Så det tycker jag man kan försöka komma ihåg. Det har effekt.

ANDREAS

Det är ju besvärligt förstås att bli förkyld. Trista symtom. Men det måste ju rimligen finnas samhällskonsekvenser. Om man tittar på till exempel hur mycket sjukskrivningar kostar eller hur mycket sjukhusvård för influensadrabbade kostar och så vidare. Finns det några sådana siffror?

ANNA

Jo, det finns det ju. Man kan ju titta på vab-dagar och man kan titta på sjukskrivningar. Förkylningar, vanliga förkylningar, de allra flesta blir ju faktiskt som tur är inte så sjuka  så att det egentligen ger varken behov av sjukvård eller långa sjukskrivningar eller märkbara sjukskrivningar. Däremot vabbande kan man ju se det i  och det syntes under pandemin, där vi också markant höjde tröskeln för när man krävde att barn och vuxna skulle hålla sig hemma, då behövde föräldrar vara hemma med sina barn mycket mer. Men sen mer svårmätbart är ju kanske effekten av förkylningar  i att man ändå är lite påverkad i sitt arbete, att man kanske inte är så sjuk så att man behöver sjukskriva sig  eller läggas in och få vård, men man ändå inte riktigt är 100 % och det är ju lite svårare att mäta, men det tror jag är någonting  som många känner igen sig i att man ovanpå vintermörkret så tröskar man kanske dessutom igenom någon eller några perioder av förkylningar  som tar ännu lite mer på energin. Det är svårt, eller i alla fall utöver min kompetens  att räkna ut vad det kostar samhällsekonomiskt. Men det är klart att det kostar någonting.

ANDREAS

Den här tanken då: Vi pratade om att vi smittar varandra. Om alla människor isolerade sig hundraprocentigt i en hel vinter. Alltså det är ju en helt knäpp tanke, men den går att tänka. Skulle då alla förkylningar upphöra?

ANNA

Nej, jag tror inte det. Faktiskt. Covidpandemin blev ju lite av ett stort experiment kring det här. I vissa delar av världen försökte man ju, då gick man ju väldigt långt i ansträngningarna att isolera människor och det hade ju dämpande effekt på covid men också på andra virus, men inte utrotande på något vis. Och jag tror att det finns reservoarer av virus i andra delar av naturen. Det är också svårt att verkligen helt kapa all mänsklig kontakt på det vis som skulle krävas för att man överhuvudtaget  tror jag skulle tänka att det är värt det. Det är min uppfattning. Och jag tror att då skulle man också behöva hålla på mycket längre  än en vinter. Under covidpandemin så droppade ju antalet influensafall tydligt. Och det finns ju olika influensavirus, A och B. En influensa B-stam verkar ha försvunnit. Den har inte kommit tillbaka. Så den kanske då eliminerades. Men det är ju inte så att det gör att vi..

ANDREAS

Det finns andra. Det är trots allt den starkaste teorin var covid kom ifrån, nämligen från fladdermöss. Så även om alla människor skulle isolera sig så skulle vi behöva utrota alla djur som kan ge oss en zoonos också.

ANNA

Det blir liksom ohållbart, tror jag, att ha det som en strategi för att hantera förkylningar.

ANDREAS

Mm. Är det alltid så att man smittar så länge man har symtom?

ANNA

Nej, inte om man med symtom menar kvarstående hosta. Det finns det ju studier som man har tittat på. Det la man ju också, även om återigen, det är lite olika för olika virus förstås, men man la ju stora resurser även under pandemin på att förstå hur länge är någon smittsam. När kan man börja vårda personer i samma sal bredvid varandra utan att riskera att de smittar varandra. Det kan man följa genom att ta prover och titta hur länge det finns virus kvar. Hur länge finns det virus kvar som replikerar. Ofta är det så att virusnivåerna går ner och försvinner  tidigare än hostan är borta. Efter influensa till exempel då har man ofta ganska långdragen hosta, längre än vad kanske många tror. Det var också en hälsning jag skulle ta med mig från kliniska kollegor att många som kommer och har varit förkylda  och som sen tycker att de hostar så länge, det här måste vara någonting. Det är faktiskt ofta hostan från den här förkylningen  och inte någonting nytt som behöver antibiotikabehandlas. Är man väldigt orolig kan man ju kolla upp det förstås. Men det kan vara mer långdraget än vad man kanske tycker att det borde behöva vara.

ANDREAS

Ja, men det där kan jag nog vittna om, faktiskt själv. Just den där känslan att man går och hostar och hackar. Det känns som det är månader efteråt alltså. Men då smittar man i alla fall inte.

Hur är det med vitamin C då, skyddar det mot förkylning?

ANNA

Det har jag också försökt titta på, vad man faktiskt har undersökt. Det finns inga starka vetenskapliga bevis för att vitamin C skulle ha någon skyddande effekt. Jag tror man ska inte sätta sitt hopp till vitamin C, bara i alla fall. Sen kanske det är bra att äta en allsidig kost så att man får i sig, förstås, vitaminer. Men inte som förkylningsbotemedel.

ANDREAS

Sådana här shots med avkok av chili, ingefära och kanske gurkmeja. Det finns ju hundra sådana där huskurer. Finns det något som har några evidens?

ANNA

Nej, det tror jag är ännu mindre. Vitamin C finns i alla fall en genomlysning av. SBU har tittat på evidensläget för vitaminer och mineraler i en utredning som jag försökte ögna igenom. Jag tror för sådana här avkok eller shots så finns det nog väldigt lite studier  vad jag har kunnat hitta i alla fall. Men sen kanske man kan ta dem. Det kanske inte finns något uppenbart ont i att ta dem. Sen tror jag man ska passa sig för att liksom äta för mycket kosttillskott i hopp om att det ska lösa olika saker. Utan man ska nog försöka äta allsidigt. Och har man återkommande hälsoproblem så ska man nog försöka få dem utredda ordentligt vad det kan bero på. Ibland kan det väl kanske vara en brist på någonting som behöver ersättas av tillskott. Men inte på något sätt alltid, tror jag.

ANDREAS

Vi hade ett helt avsnitt i våras med Martin Bergö  som sa ganska precis samma sak som du och också påpekade att hans studier visar att C-vitamin kan funka som bränsle för tumörceller. Jag minns att jag ställde den här frågan om såna här chilishots till honom och när han hade sagt att de inte funkar så sa jag att det känns som att de funkar i alla fall. Då bara tittade han på mig och sa ingenting. Men det säljs ju också mer läkemedelsaktiga produkter som halssprayer som sägs förkorta förkylningstiden och sägs ta bort symtomen. Har de någon evidensbaserad effekt som du känner till?

ANNA

Om de säljs som läkemedel så bör de ju ha testats så att de faktiskt har en, både inte skadlig men också positiv effekt på det de sägs ha effekt på. För det så vitt jag förstått det är liksom ett krav på läkemedel. Till skillnad från då naturläkemedel där man  bara behöver visa att det inte är direkt farligt. Man kan ju absolut få lindring i halsont genom att liksom ta lite smärtstillande eller man kan lindra svullna slemhinnor  med kortisonspray. Så det kan ju ha en effekt. Det är ju ofta en effekt då kanske på symptomen av infektionen  snarare än infektionen själv. Sen finns det ju också.. Man kan ju behandla med interferoner som är antivirala mer. Och det finns det ju stora förhoppningar om. Där finns det ju också pågående försök att utveckla sprayer av olika slag som man ska kunna administrera själv för att de ska ha antiviral effekt. Det kanske kommer som ett komplement till vaccin till exempel.

ANDREAS

När det gäller de där andra, med ingefära och vitlök och sådär, så bortsett från allting annat så är det ju vid det här laget väl dokumenterat att placeboeffekten finns.

ANNA

Absolut. Nej men, så är det. Den är ju lite svårreglerad bara, eller vad man ska säga, men den finns.

ANDREAS

Absolut. Jag tänker också att just när det gäller förkylning  så kanske det är så att, precis som du var inne på, det är ju en virusinfektion men det är också ett kluster av symptom. Och det kan ju vara så kanske att man upplever om man tuggar långsamt i sig en rå vitlöksklyfta till exempel. Det pratade vi om i podden för flera år sedan. Och Cecilia filmade mig när jag gjorde just detta. Den känslan man får, för det gör ju liksom ont kanske gör att man glömmer de andra symptomen. Så att det känns bättre  men mängden virus i kroppen förblir exakt detsamma.

ANNA

Nej men så kan det vara, jag vet inte. Men det kan man ju tänka sig att det finns någon slags undanträngningseffekt nästan i hjärnan. Om man ersätter ett obehag med ett annat.

ANDREAS

Jag måste ju få ställa frågan. Jag utgår från att du blir förkyld då och då. Har du någonting som du brukar göra? Som du tycker lindrar? Hett örtte med honung eller?

ANNA

Ja, precis. Kanske det. Dricka te. Och honung i. Det finns det, berättade min duktiga doktorand Sara, eller hon är faktiskt disputerad nu. Dubbeldoktor. Att det finns en studie som visar att det här med honung i te, att det är sockret i honungen som har någon slags lindrande effekt. Jag vet inte exakt hur, men det kan jag tycka hjälper. Ja men just att det är varmt och lite sött. Sen om det är att man också, det är lite comfort food så där. Och att man kanske inte kan dricka det så fort, man måste liksom gå ner i tempo, lite. Det hjälper.

ANDREAS

Men det kommer inte att minska mängden virus i kroppen?

ANNA

Nej, det tror jag kanske inte i sig att det gör.

ANDREAS

Skyddar influensa och covidvaccin nånting mot andra förkylningsvirus?

ANNA

Nej, inte direkt tror jag. Korsreaktivitet var ju också nånting  som man pratade mycket om under pandemin och som man tittar på i många olika studier. Det finns absolut korsreaktivitet mellan olika närbesläktade virus. Men inte så där att om du har influensa-antikroppar på höga nivåer så ger det ett bra skydd mot andra förkylningsvirus i största allmänhet. Det tror jag inte det finns några data, vad jag känner till, som visar.

ANDREAS

Då vill jag att vi går in på vad din forskning handlar om.

ANNA

Ja. Nej, men vi studerar framförallt influensa men olika luftvägsvirus och hur vårt immunsystem reagerar på den här infektionen och om immunförsvaret som vi får mot ett virus, om och hur det hänger ihop med hur sjuka vi blir. För vi ser det här stora spannet att samma virusinfektion, influensa till exempel, eller sars-covid-2 eller någon annan virusinfektion kan ge oftast ett väldigt stort spann av sjukdomssvårigheter. Alltifrån att man inte alls eller knappt märker att man är infekterad till att man är jättesvårt sjuk och kanske till och med dör av sin infektion. Och vad är det som avgör var på den här skalan man hamnar? Och då vet vi ju många saker. Vi vet att det spelar roll hur viruset är. Det finns varianter av virus som är mer högpatrogena. Och det spelar roll om man har sett det här viruset förut. Om man har immunitet. Vi lägger väldigt mycket kraft på att förstå vad som händer  immunologiskt i luftvägarna. Där viruset kommer in i kroppen. För att vi och många med oss  har visat att de här första eventen som  händer när vår kropp möter ett virus förmodligen är avgörande för  det som händer sen. Så kan man kontrollera en virusinfektion effektivt  lokalt så får man inte de här svårare systemiska problemen. Många av de studierna då gör vi, börjar i att vi tittar i personer som  är infekterade med ett virus och så tar vi prover från näsa och svalg och från lite olika långt ner i luftvägarna beroende på hur lätt det är att ta den typen av prover. Och så tittar vi också på blodprover förstås. Och så följer vi patienterna över tid och också när de har tillfrisknat. Och tittar på kliniskt utfall och hur immunceller och immunsvar beter sig. Det tycker vi är en bra utgångspunkt för att det vi ser i patienter ändå är någonting som faktiskt händer. Så att när vi då hittar någonting som vi tycker  att det här är en skillnad som vi vill förstå bättre då finns det förstås en begränsning av hur långt man kan komma i patientorienterade frågor. För där kan vi ju inte manipulera situationen. Utan vi kan studera och ta prover. Så då gör vi experiment i labbet  och infekterar celler med virus under mer kontrollerade former. Och försöker förstå om man har ett luftvägsepitel som man har infekterat med influensa och sätter till immunceller. Spelar det någon roll om de kommer från någon som är ung eller gammal? Spelar det någon roll om man har antikroppar där? Ja. Så hoppas vi att på det viset kunna bena ut  vad som driver på antingen att infektionen kontrolleras eller att den istället eskalerar och leder till svår sjukdom  och det är ju både för att förstå basen i hur sjukdomsförloppet ser ut. Men det är klart att det här också är en viktig del i att generera kunskap för att kunna hitta sätt att angripa en virusinfektion  med läkemedel eller vaccin. Även om vi inte gör den typen av forskning själva, men det behövs ju för att vi ska kunna hitta nya angreppssätt.

ANDREAS

Tror du man kommer att komma till en punkt  där man har nån slags universalmedel mot förkylning?

ANNA

Det finns ju många som gör stora ansträngningar i att ta fram antivirala läkemedel som då ofta skulle kunna fungera lite bredare mot många olika virus och kanske fungera när man faktiskt redan har blivit sjuk, att man behandlar med det. Och det är klart, kan man få dem att fungera bra så tror jag de blir mer universella, i alla fall än de vaccin vi har idag som ju är virusspecifika. Men en kombination tror jag är det man i så fall ska gå efter. Det finns ju också grupper som man inte kan till exempel  även om man har ett bra vaccin, som man inte kanske kan vaccinera. Och då är det ju bra om vi kunde ha en verktygslåda, en större arsenal av saker att ta till. Det finns liksom ingen konflikt mellan de här strategierna på något sätt.

ANDREAS

Du är ju professor i translationell immunologi  och det där translationell har jag ju lärt mig betyder att det är forskning som sker väldigt nära vården. Men som du beskriver det nu, då är det mer att ni hämtar in data från vården och från patienterna, men inte att ni kanske sen omsätter det  i nya behandlingsrutiner eller nya försök till läkemedel direkt. Vet vi för lite för att det skulle kunna funka så idag?

ANNA

I vissa lägen är det kanske att vi vet lite för lite. Man kanske inte heller bör omsätta allting omedelbart i nån slags test. Det är ju en lång process att ta ett fynd  eller en observation genom all testning och säkerhetsevaluering innan man börjar behandla patienter. Så är det ju av goda skäl, för det är inte alla forskningsfynd eller observationer som ser lovande ut i en forskningsmiljö som faktiskt fungerar att behandla med. Men sen tror jag att vi jobbar absolut translationellt i gränssnittet mellan vård och forskning. Men att i en akademisk forskargrupp ha spännvidden att verkligen gå från patient in i labbet och sen utveckla en behandling och tillbaka. Det tror jag är få, för att nästan inte säga inga universitetsforskargrupper som kan göra. Däremot kan man ju jobba med delar av det  och i samarbeten med andra. Men det är så många  olika komponenter och expertiser som krävs  för att täcka in hela vägen där. Så att det tror jag är svårt.

ANDREAS

Och immunsystemet är ju väldigt komplicerat också.

ANNA

Det är det, men det är ju så fascinerande måste jag säga, verkligen.