Medicinvetarna #141: Hur förbättra livet efter stroke?

För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras. Avsnittet publicerades 6 mars 2024.

Susanne Guidetti
Susanne Guidetti Foto: Andreas Andersson

Cirka 25 000 svenskar drabbas varje år av stroke, en siffra som minskat över tid. Vården har också blivit bättre på att behandla strokedrabbade, men det är fortfarande många som behöver hjälp för att hantera sitt forsatta liv efter stroken.

Susanne Guidetti är arbetsterapeut vid Karolinska universitetssjukhuset och professor och vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.  I sin forskning försöker hon hitta nya sätt att hjälpa personer som drabbats av stroke, och hon var tidig med att undersöka vilken roll moderna kommunikationsmedel, som mobiltelefoner, skulle kunna spela. Hon har bland annat arbetat och forskat i Kenya och Uganda med de förutsättningar som finns där. 

Susanne Guidetti jobbar också på CESH – Center for Excellence in Sustainable Health – ett centrum som hanterar det långvariga samarbetet mellan Karolinska Institutet och Makerere-universitetet i Uganda. 

I avsnittet berättar hon bland annat om hur hon kunde hjälpa en stroke-drabbad traktorförare att kunna fortsätta arbeta tack vare personliga anpassningar. 

Tips! I avsnitt #108 av Medicinvetarna Vad vet du om stroke? kan man lära sig mer om stroke och behandling av strokedrabbade. 

Anna Embring foto Cecilia Odlind.
Anna Embring foto Cecilia Odlind.

Lyssnarfrågan: Hur påverkar strålbehandling kroppen?

En lyssnare blev strålbehandlad som barn. Nu är han snart 27 och undrar vad vi egentligen vet om seneffekter av själva strålningen? Anna Embring, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, svarar.

– Det är flera olika skäl till att man kan få så kallade seneffekter av strålbehandling. En är att strålningen även kan döda celler runt omkring tumören. Vissa celler, som könsceller, är känsligare än andra för detta. Men friska cellers reparationssystem är bättre än tumörcellernas vilket gör att strålningen ändå fungerar, dvs kan döda tumörceller men skona friska celler. Behandlingen kan också inducera fibros och hämma funktionen i små kärl. Effekterna man kan förvänta sig beror helt på var man har strålbehandlats. Strålas hjärnan kan man drabbas av hjärntrötthet och om armen strålas kan man bli stel, säger Anna Embring. 

Tekniken har utvecklats mycket på senare år, så exakt hur de barn som strålas idag kommer må som vuxna får framtidens forskning visa.  

Mer på temat

Cecilia Odlind
2024-03-13