Medicinvetarna #140: Kan du stoppa en blödning?
Det ökade skjutvapenvåldet och Sveriges förändrade säkerhetsläge har fått forskaren Mattias Günther och hans grupp att ställa om sin forskning. Hör honom berätta hur man kan minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar – och hur man bäst kan skydda sig. Flera av de som dör på grund av traumablödningar hade kunnat räddats om omgivningen ingripit, menar han. Avsnittet publicerades 21 februari 2024.
Friska personer klarar av att förlora cirka 10 procent av blodvolymen. Men blir det mer, uppåt 30 procent av de cirka 4-5 liter vi har, kan det vara livsfarligt. Varje år dör runt 2000 personer till följd av trauman innan de hunnit in till sjukhus, många på grund av blödning.
- En del av dessa skulle kunnat räddats om personer runt omkring hade ingripit för att stoppa blödningen, säger Mattias Günther, narkos- och intensivvårdsläkare vid Södersjukhuset och forskare i experimentell traumatologi vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Med sin forskning vill han minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar, förlorade luftvägar eller traumatisk hjärnskada samt minska skador vid användning av skyddsvästar eller hjälmar, både i civila och militära miljöer. I avsnitt 140 av KI:s populärvetenskapliga podcast berättar han om hur man känner igen en farlig blödning (”en enkel regel är att det är farligt när blodet fortsätter komma”), om blödningsrubbningar som kan uppstå hos oss alla vid trauman (blodet förlorar vid en viss punkt sin förmåga att levra sig) och hur man kan ingripa för att stoppa en blödning.
- Lägg på ett tryck där det blöder, ett tryckförband eller en hand och håll gärna blödningen högt. Ytterligare ett sätt är att sätta ett avsnörande förband, en tourniquet, för att stoppas allt blodflöde till den blödande lemmen. Då bör man komma i vård inom två timmar för att inte riskera amputation av den aktuella kroppsdelen, säger han.
Mattias Günther berättar också om hur utmaningarna vid skjutvapenvåld skiljer sig åt jämfört med exempelvis knivskador, hur forskningen inom experimentell traumatologi går till och om gruppens samarbete med NATO och militären.
Lyssnarfrågan: Finns det påvisbara hälsoeffekter av kallbad?
När vi kliver ner i iskallt vatten startar en stressreaktion i kroppen för att bibehålla temperaturen. Hjärtfrekvensen går upp, blodtrycket stiger, vi huttrar och andningen går fortare. Detta gör att vi känner oss piggare i stunden. Men ger det mer långsiktiga effekter?
- Det finns en hel del forskning kring detta. Men resultaten är spretiga och många av studierna är ganska små och skiljer sig i upplägg. Sammantaget så saknas ännu belägg för specifika fysiologiska och långsiktiga hälsoeffekter, det behövs större och bättre studier för att kunna svara på frågan. Vinterbad kan ju även ge mer psykologiska effekter, att man känner sig nöjd över att man klarar av det eller mår bra av att göra något tillsammans med likasinnade, säger Jessica Norrbom, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Hon påpekar att personer med hjärtproblem bör undvika vinterbad och att man alltid av säkerhetsskäl bör bada med någon annan.
Mer på temat
Hur stoppa gängvåldet?
Många unga blir både offer och misstänkta förövare när gängvåldet ökar. Hör forskaren och barn- och ungdomspsykiatern Niklas Långström om riskfaktorer för kriminalitet, preventiva effekten av fängelsestraff och vilka förebyggande insatser han menar behöver stärkas.
I samarbete mellan medicinare och militärer
Forskning om nya metoder för att behandla vapenrelaterade skador bedrivs vid Karolinska Institutet i samarbete med Försvarsmakten och Nato. Mål: Att minska risken för allvarlig skada och död.
Har du rätt blodgrupp?
De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen.