Jakten på antikroppar mot coronaviruset

Coronaviruspandemin har skakat om allas våra liv — och forskare världen över arbetar febrilt med att hitta lösningar. Gerald McInerney, lektor i virologi vid Karolinska Institutet, satsar på att utveckla antikroppar som kan blockera virusets förmåga att infektera celler, så kallade neutraliserande antikroppar.

Photo of Gerald McInerney
Gerald McInerney. Foto: Erik Flyg.

Berätta om din coronavirusforskning.

– Vi insåg tidigt att SARS-CoV-2, alltså viruset som orsakar covid-19, riskerade att utvecklas till en allvarlig pandemi. Vi visste också att det skulle ta lång tid att utveckla ett vaccin och att vi därför skulle behöva läkemedel som kunde bromsa sjukdomsförloppet, lindra symtomen och minska dödligheten. Så när kinesiska forskare publicerade virusets genetiska kod i januari gick min kollega, postdoktor Leo Hanke, och jag omedelbart till labbet för att klona det ytprotein som fungerar som en slags nyckel för viruset att ta sig in i våra celler. I februari kunde vi injicera detta ytprotein, alltså inte coronaviruset utan bara själva proteinet, i en alpacka (ett kameldjur) i Tyskland, och nu väntar vi för att se om vår alpacka utvecklar antikroppar mot detta protein.

När får ni veta det?

– I slutet av april planerar vi att ta blodprov från alpackan och i provrör testa om dess B-celler (en typ av vita blodkroppar) har utvecklat antikroppar mot ytproteinet. Förhoppningen är att dessa så-kallade neutraliserande antikroppar ska förhindra ytproteinet, och därigenom coronaviruset, från att ta sig in i våra celler och reproducera sig. Om vi lyckas så kommer vi att publicera resultaten på en webbsida som är öppen för alla, troligtvis efter sommaren, så att företag kan använda resultaten för att utveckla antivirala läkemedel för riskgrupper och sjuka. Dessa läkemedel kan då ge en passiv immunisering, alltså ett kortvarigt och snabbt skydd mot covid-19, till dess att vi har ett vaccin som kan ge långsiktig immunitet.

Hur stor är sannolikheten att ni lyckas?

Photo of Gerald McInerney in the lab.
Gerald McInerney i ett av KI:s labb. Foto: Erik Flyg.

– Jag känner mig väldigt hoppfull och tror att vi har en god chans att lyckas. Vi vet ganska mycket om coronavirus generellt och har sett att liknande strategier lett till antikroppsbehandlingar mot andra coronavirus som sars och mers. Vi är många forskare globalt som arbetar med detta, så någon kommer säkert att lyckas. Om någon annan hinner före oss, justerar vi bara vår strategi och satsar på att utveckla ännu bättre antikroppar eller antikroppar som fungerar på olika stammar av viruset. Detta är ett virus som ganska lätt muterar så vi kan komma att behöva flera olika typer av antikroppar, så att vi är bättre förberedda om nya varianter av coronavirus dyker upp.

Hur är det att arbeta som virolog mitt i en pandemi?

– Jag är väldigt glad att många forskare arbetar med detta, det hade varit jobbigt om vi var de enda. Som virolog har jag väldigt blandade känslor. Jag har varit fascinerad av virus sen jag var en skolpojke och får nu vara med att bidra i detta avgörande ögonblick. Dessa månader kommer vi att minnas långt in i framtiden, så på sätt och vis är det en spännande tid. Samtidigt så dör människor och jag är orolig för mina familjemedlemmar och mig själv. När jag kommer till jobbet är byggnaden nästan tom och gatorna öde. Det känns som en söndag i juli när ingen är kvar i Stockholm. Det är en tung och lite otäck känsla.

Text: Anna Molin, först publicerad på ki.se i april 2020
En kortare version finns publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2/2020.