”Jag kallar mig professionell strokeöverlevare”

Namn: Anneli Torsfeldt Heikenborn 

Ålder: 49 år.     

Gör: Har skrivit boken Strokesurvivor – vägen vidare efter stroke. Jobbade tidigare med HR. 

Bild på Anneli Torsfeldt som står ute i snön.
Anneli Torsfeldt, foto: Oscar Omne

När jag väntade mitt andra barn fick jag högt blodtryck och blev halvtidssjukskriven. Jag gick på täta kontroller inom mödravården. Men en dag i december 2003 föll jag plötsligt ihop över frukostbordet. Därefter har jag en minneslucka på flera veckor. 

Jag hade fått akut havandeskapsförgiftning med mycket högt blodtryck, över 200 i övertryck. Som följd fick jag en blödning i ett kärlnystan, som jag inte ens visste om att jag hade i hjärnan.  

Läkarna sa till min man att vårt barn skulle dö och att jag skulle bli ”en grönsak”. De använde faktiskt det ordet. Men vår son, som i dag är 17 år, är helt frisk och jag är ingen ”grönsak”, vad det nu betyder.  

Jag bestämde mig redan i sjukhussängen för att aktivt använda sådant jag lärt mig som beteendevetare, om hur man når resultat genom att sätta mål med delmål. Ett av mina mål var att kunna gå och springa igen. Jag tränade mycket hårt, otroligt hårt, för att nå dit. Jag hade bra rehabiliteringspersonal som stöd. Ett annat stöd var inre bilder, där jag såg mig själv springa, och så framkallade jag känslan av att springa i kroppen.  

Mindre än ett år efter min stroke sprang jag Tjejmilen. Jag blev kallad för ”ett mirakel” av min läkare. 

Men jag kom inte tillbaka till arbetslivet, även om det också var ett mål. Jag har kronisk hjärntrötthet och det begränsar mig. Jag behöver skärma av från intryck, men det går inte alltid. Då blir jag väldigt trött och tagen. Blodtrycket är bra nu, det var graviditetsrelaterat. Kärlnystanet i hjärnan har tagits bort med strålkniv.  

Jag tycker jag har haft tur. Jag kallar mig professionell strokeöverlevare. Det är ett heltidsjobb för mig att leva, träna och vila för att inte bli sämre efter min stroke. Jag föreläser också om livet efter stroke, både för de som själva har fått en stroke och för de som arbetar med strokepatienter. 

Det går inte att komma tillbaka efter en stroke. Men man kan komma vidare. Och man kan ha ett bra liv.” 

Text: Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021 

Mer läsning