Frågor & svar om djurförsök

Varför behövs behövs fortfarande djurförsök? Vem godkänner försöken och är det inte relevant att testa vaccin på människor direkt? Här hittar du vanliga frågor och svar.

Om djurförsök i forskning

Varför behövs djurförsök i forskning?

Ett av Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning ta fram behandlingsformer och läkemedel mot allvarliga sjukdomar. En stor del av den experimentella forskningen utförs i exempelvis provrör eller cellodlingar, men det går inte att ersätta all användning av försöksdjur med alternativa metoder än. Djurförsök behövs till exempel för att utvärdera om behandlingar och läkemedel påverkar andra processer i kroppen.

I Sverige och många andra länder säger lagen att nya läkemedel eller vaccin måste prövas på djur för att kartlägga eventuella biverkningar innan de får ges till människor.

Hur regleras djurförsök i lagen?

Att använda djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat och styrs av svenska lagar och EU-lagar. Karolinska Institutet följer alla föreskrifter och krav som ställs från olika myndigheter. Det innebär att djuren måste behandlas väl, skötas av utbildad personal och bara användas i noga planerade försök. Djuranläggningarna inspekteras regelbundet av djurskyddsinspektörer från ansvariga myndigheter.  

Alla personer som arbetar eller forskar med djurförsök vid Karolinska Institutet, forskare, studenter och djurtekniker, genomgår utbildning i försöksdjurskunskap. Utbildningen innefattar bland annat begreppet 3R: Replace (ersätta djur med alternativa metoder när så är möjligt), Refine (förfina metoder och utförande så att smärta och obehag undviks), Reduce (minska antalet djur). Mer om 3R-principen

Vem godkänner djurförsöken?

För att få utföra ett djurförsök i Sverige måste man först ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd, som gör en etisk prövning av försöket. Nämndens uppgift är att väga påverkan på djuren mot allmännyttan av forskningen.

I nämnden sitter forskarrepresentanter och lekmän, inklusive representanter från djurskyddsorganisationer.

Hur arbetar KI för att minska antalet djurförsök?

KI strävar efter att kontinuerligt och i ett brett perspektiv arbeta med 3R-principen:

  • Ersätt (Replace) djur med alternativa metoder när så är möjligt
  • Förfina (Refine) metoder och utförande så att smärta och obehag undviks
  • Minska (Reduce) antalet djur

Den övergripande 3R-policyn är att inget onödigt experiment ska utföras och att inga djur får utsättas för experiment om det inte anses nödvändigt. 

Djuren

Vilka djur används i djurförsök på KI?

Möss, råttor, kaniner, illrar, zebrafiskar, salamandrar, apor och ett mindre antal grisar.

Varför används apor i djurförsök?

Apor används i djurförsök endast när andra metoder eller djurarter inte kan användas. Det handlar främst om försök som syftar till att utveckla vaccin mot svåra infektionssjukdomar och i studier om hjärnans sjukdomar. Andra exempel där forskning på apor varit nödvändig är utvecklingen av läkemedel mot vissa cancerformer och flera neurologiska sjukdomar (Alzheimers, Parkinsons, epilepsi).

De anatomiska likheterna mellan apa och människa och möjligheten att testa vaccindoser är också en stor fördel när man ska utvärdera resultat och dra slutsatser för att sedan gå vidare till kliniska prövningar på människa. Här kan du läsa mer om forskning med apor på KI.

Vilka apor finns på KI?

De apor som finns på Karolinska Institutet är icke-mänskliga primater av två arter: makaker och rhesusapor. Det är förbjudet i Sverige och i EU att utföra djurförsök med människoapor, till exempel schimpanser. Inga apor är viltfångade.

Hur bor aporna?

Anläggningen KM-F på KI är ackrediterad av organisationen AAALAC International för sin höga kvalitet på djurvälfärden. Alla apor som finns på KI har en stimulerande miljö i burar och voljärer. Burarnas utseende anpassas så att inredningen ger aporna den bästa möjligheten att röra sig, hoppa, klättra och obehindrat inta alla tänkbara olika kroppsställningar. Läs mer om apornas boendemiljö och sociala miljö.

Vaccin och läkemedel

Är det inte relevant att testa vaccin på människor direkt, eftersom det är på människor som vaccinen ska fungera?

I vaccinforskning förfinas nya vaccin i flera steg med omfattande tester i provrör, följt av flera omgångar av tester på mindre djur, som möss. Vaccin som visar exceptionella resultat och där potentiella prövningar på människor kan motiveras väljs ut för slutliga utvärderingsrundor hos apor. Kliniska vaccinstudier (försök på människor) är endast möjliga när det finns lovande resultat från försök på djur.

Person med munskydd blir vaccinerad i armen
Person med munskydd blir vaccinerad i armen. Foto: Getty Images

Målgruppen för vaccin är oftast friska människor, inklusive barn. Detta gör att det finns en extra försiktighetsaspekt med att säkerställa att vaccinet både är säkert och har en skyddande effekt.

Sverige har skrivit på den så kallade Helsingforskonventionen, och där fastställs de etiska principer som gäller för forskning som involverar människor som försökspersoner. 

Finns det inga alternativa metoder att använda istället för djurförsök?

Läkemedelsverket och andra läkemedelsmyndigheter i världen kräver att nya läkemedel ska testas på djur innan de testas på människa. Apor används i vissa fall, då inget alternativ finns för att läkemedelsmyndigheterna ska få tillräcklig information om huruvida det nya läkemedlet är säkert att ge till människor.

Det finns idag inga alternativ till djurförsök som godtas av läkemedelsmyndigheterna som tillförlitliga för att bedöma säkerheten inför registrering av nya läkemedel.