Forskar om åldrande hos blödarsjuka

Vad forskar du om?

– Jag forskar om blodets koaguleringsförmåga och särskilt blödarsjuka, som är en grupp av sjukdomar där denna förmåga är nedsatt. De flesta blödarsjuka i världen får inte en bra behandling och löper stor risk att dö i ung ålder eller invalidiseras under livet. I Sverige, där vården av blödarsjuka håller världsklass, infördes mer omfattande profylaktiska behandlingar för nästan 50 år sedan. En viktig del av min forskning är att undersöka hur det påverkar risken för annan sjukdom när patienterna blir äldre.

Varför är det viktigt?

– Enligt gammal forskning löper blödarsjuka patienter lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, men det handlar om patienter som inte fått dagens omfattande behandling. När vi återställer blodets koaguleringsförmåga ökar vi samtidigt dessa risker och idag vet vi inte vad som är optimal behandling för äldre patienter. För att förstå mer av detta kombinerar vi experiment i provrör med MR-studier, avancerat EKG och kliniska jämförelser mellan patienter som fått profylaktisk behandling och dem som enbart behandlats vid blödning.

– En mekanism som vi intresserar oss särskilt för är hur mikropartiklar som utsöndras av celler medverkar vid koagulation. Med avancerad mikroskopi har min grupp visat att dessa partiklar tycks binda till särskilda knutpunkter i bildningen av koaglets fibrer. Jag är också föreståndare för den nybildade core-faciliteten KARMITH, som erbjuder mikroskopisk imaging inom trombos och hemostas.

Vad händer framöver?

– Blodets koagulation är involverat i mycket mer än blödarsjuka och blodproppar och bland annat relevant för förståelsen av både cancer och inflammation. Min forskargrupp har börjat breddas för att omfatta mer av detta och jag hoppas att vi kan fortsätta den utvecklingen. Jag vill också gärna utöka vår experimentella forskning med en musmodell för att undersöka samband mellan ateroskleros och blödarsjuka.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2022”