Medicinvetarna #163: Vad vet du om cp?
Hjärnskador som sker innan hjärnan är färdigutvecklad kan ge upphov till cerebral pares, cp. Hos vissa med cp går det inte att upptäcka något med blotta ögat, andra kan ha behov av till exempel rullstol. Diagnosen innebär också kognitiv påverkan hos cirka hälften av de drabbade. Forskaren Kristina Tedroff har i många år arbetat med rehabilitering av framför allt barn och unga med cp. Avsnittet publicerades 22 januari 2025.
Cerebral pares har funnits med människan i långa tider. Det finns avbildningar av personer med symtom som kan tolkas som cp redan från de gamla egyptiernas tid, men det var först långt fram i historien som vetenskapen kunde förklara fenomenet. Cp beror på att det skett en engångsskada på hjärnan någon gång från befruktningen fram till barnet fyller två år.
– Den grundskadan kan inte behandlas bort. Men hjärnan utvecklas och mognar ju under uppväxten så symtomen från skadan kan förändras efter hand, säger Kristina Tedroff, docent och barnneurolog vid enheten för neuropediatrik, institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Cp är en så kallad paraplydiagnos. Av de cirka 2 på 1000 födda som drabbas så kan det skilja sig enormt hur stora besvär som uppstår. Vissa kommer att behöva hjälpmedel som rullstol eller permobil, andra drabbade kan leva ett liv helt utan synliga besvär för utomstående. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism är kraftigt överrepresenterade bland personer med cp.
– Idag vet vi också att ungefär hälften av de drabbade förutom kroppsliga symtom också har en kognitiv eller begåvningsmässig nedsättning, en viktig insikt för att kunna ge drabbade så bra förutsättningar som möjligt för att kunna ta till sig exempelvis utbildning, säger hon.
Kristina Tedroffs forskning är främst inriktad på cp och andra motorikstörningar hos barn, ungdomar och vuxna. Hon intresserar sig också för mekanismer och praktiska konsekvenser av olika neurologiska tillstånd, samt sömnproblematik hos barn och ungdomar med eller utan neurologiska eller psykiatriska diagnoser. Hör intervjun med henne i avsnitt 163 av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.
- Lyssna på avsnittet via iTunes
- Lyssna via Spotify
- Läs en transkriberad version av intervjun med Kristina Tedroff.
Photo: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.
Lyssnarfrågan: Hur påverkar bränder hälsan?
De hälsomässiga konsekvenserna av storbranden i Kalifornien är ännu svåra att överblicka. Förutom den akuta brandfaran påverkas både luft och mark. Dessutom kan många drabbas av psykiska besvär på längre sikt. Medicinvetarna fick ett mail från en svensk familj bosatt i det utsatta området, vilket gav anledning att prata om om hälsorisker med bränder mer generellt.
De akuta farorna med bränder är nog uppenbara för de flesta - enligt Brandskyddsföreningen omkommer cirka 100 personer i bränder varje år i Sverige - men de långsiktiga konsekvenserna kan också vara stora, både fysiskt och psykiskt. Det är till exempel stor skillnad på graden av giftighet efter en genomsnittlig skogsbrand jämfört med om det är byggnader som brunnit. Var de utsatta byggnaderna dessutom industrier, som kanske innehållit redan från början hälsovådliga material eller substanser, kan hälsoriskerna öka kraftigt.
I avsnittet intervjuas professor Tom Bellander och docent Mattias Öberg, båda verksamma vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Tom Bellander är professor i miljömedicinsk epidemiologi och har bland mycket annat intresserats sig för och forskat kring hälsopåverkan på kort och lång sikt efter exponering för luftföroreningar, bland annat efter stora skogsbränder i Ryssland.
Mattias Öberg är docent i toxikolog och har gjort sig känd som expert på PFAS och dess hälsorisker, han var bland annat expertvittne i rättegångarna där Kallinge kommun stämdes efter att höga halter PFAS hittats i det kommunala dricksvattnet som ett resultat av brandbekämpning. Han är också expertkoordinator inom kemiska och toxikologiska händelser på Karolinska Institutets Centrum för hälsokriser, och intervjuades i avsnitt #123 av Medicinvetarna om miljögifter och PFAS.