ESTRID

En förhöjd risk för LADA observerades för individer som exponerats för smalspektrumantibiotika 6-10 år före diagnos, ett resultat som drivs av data från ESTRID-studien.

Särskilt individer med höga nivåer av autoantikroppar tillsammans med en autoimmun sjukdom kan ha ökad risk för att utveckla LADA.

Studien visar att tidiga livsfaktorer har mindre inverkan på utvecklingen av T1D i vuxen ålder än sjukdomsdebuten i barndomen, vilket tyder på att andra utlösande faktorer senare i livet sannolikt är viktigare. 

Att ha en förstagradssläkting med sjukdomen ökar avsevärt risken för att utveckla typ 1-diabetes som vuxen, och risken är högre om släktingen utvecklade diabetes tidigt.

En nyligen genomförd systematisk översikt och metaanalys visar att ett måttligt intag av C- och E-vitamin samt β-karoten kan minska risken för T2D genom att lindra insulinresistens. 

Trots ett samband mellan infektioner under tidig barndom och utvecklingen av typ 1-diabetes fann man inget signifikant samband mellan en tidigare infektionsdiagnos och LADA.

Rökning i vuxen ålder tycks öka risken för typ 1-diabetes, med starkare effekt hos personer med diabetes i släkten. Detta understryker vikten av att undersöka påverkbara riskfaktorer för typ 1-diabetes i vuxen ålder.

För att minska risken för komplikationer är det viktigt att mäta antikroppar hos personer som drabbas av diabetes i vuxen ålder, samt även ta hänsyn till hur höga nivåerna av antikroppar är.

Ett högre intag av C- och E-vitamin är förknippat med en lägre risk för LADA visar en ny studie baserad på ESTRID. Möjligen genom att hämma utvecklingen av autoimmunitet och förebygga insulinresistens kan E-vitamin spela en skyddande roll i utvecklingen av LADA.

I det senaste avsnittet av podcasten Diabeteslabbet får vi höra Sofia Carlsson, docent och forskningsledare för ESTRID-studien, berätta om vanliga missuppfattningar om vem som får typ 1-diabetes och hur forskning kan öka medvetenheten och därmed minska risken för feldiagnostisering. 

Högre risk att drabbas av diabetes i vuxen ålder för barn med fetma. Risken att drabbas av den mest autoimmuna formen av diabetes var tre gånger så hög visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Personer med låg födelsevikt eller övervikt senare i livet har en ökad risk att utveckla LADA och typ 2-diabetes visar en ny studie. Resultaten tyder på att genom att förebygga låg födelsevikt och övervikt hos vuxna skulle vi kunna minska insjuknandet i både LADA och typ 2-diabetes. 

Dubbelt så hög risk att drabbas av LADA för personer som röker eller snusar jämfört mot de som aldrig rökt eller snusat. 

Långvarig amning och senare introduktion till gluten, komjölk och frukt kan minska risken för barn att utveckla typ 1-diabetes visar en ny litteraturgenomgång. Sammantaget tyder den befintliga forskningen på att kosten under första levnadsåret kan ha betydelse för barns risk att drabbas av typ 1-diabetes.

Personer med GAD-antikroppar har förhöjd risk att utveckla LADA. En ny studie visar att diabetesrisken är särskilt hög om man samtidigt har lågt intag av fisk. 

Att motionera i 30 minuter tre gånger per vecka är förknippat med 40% minskad risk för Latent autoimmune diabetes in adults (LADA), men endast hos individer som inte har en hög genetisk risk att utveckla diabetes. En hög grad av fysisk aktivitet är även förknippad med en 50% minskad risk för typ 2-diabetes, oavsett genetisk disposition.

Konsumtion av processat rött kött, såsom korv och bacon, är kopplat till en ökad risk att utveckla LADA. Risken är särskilt hög hos personer med högrisk-gener för autoimmun diabetes.

Sambandet mellan intag av sötade drycker och diabetes beror inte bara på konsumtionens bidrag till övervikt och fetma, utan att även andra mekanismer är involverade. Våra gener verkar också bidra till hur sötade drycker påverkar risken för LADA och typ 2-diabetes.

I en ny rapport sammanfattas befintlig forskning kring betydelsen av miljö och levnadsvanor vid utvecklandet av diabetes. Fokus är på typ 2-diabetes som är den vanligaste formen av diabetes, men även typ 1-diabetes och LADA diskuteras. Sofia Carlsson, ansvarig forskare i ESTRID-studien har lett arbetet med rapporten.

De två anslagen utgör totalt mer än 10 000 000 kronor och ska användas för att studera riskfaktorer och prognos för LADA (latent autoimmune diabetes in adults).

Personer som både är bärare av högrisk-gener och överviktiga löper en markant högre risk att utveckla LADA visar en ny studie.