Medicinvetarna #69: Har du rätt blodgrupp?

- Totalt sett pratar vi om hundratals specifika blodgrupper. Men det som har störst klinisk betydelse är ABO- och RhD-systemen, säger Gustaf Edgren, docent vid institutionen för medicin, Solna, och specialistläkare vid hjärtkliniken på Södersjukhuset.

Hans forskning fokuserar på långtidskomplikationer av blodtransfusioner och blodtappningar. Nyligen publicerade han tillsammans med kollegor en studie på data från över fem miljoner människor där de undersökt eventuella kopplingar mellan drygt 1 000 sjukdomar och ABO- respektive RhD-systemet. De kunde bekräfta tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck under graviditeten. I nya avsnittet av KI:s populärvetenskapliga podcast intervjuas Gustaf Edgren om studien och vad dessa kopplingar kan bero på. Han berättar också om deras nya ännu opublicerade studie som genom att undersöka blodgrupper i familjer har uppskattat förekomsten av felaktigt faderskap, det vill säga andelen personer i befolkningen som har en annan pappa än de trott.

- Att det skulle vara så mycket som tio procent är en klassisk myt som fortfarande cirkulerar. Men enligt vår studie landar siffran på runt en procent och det bekräftas av flera andra aktuella studier. Intressant är att siffran har sjunkit de senaste decennierna, säger Gustaf Edgren.

Hör honom berätta mer om bland annat andra myter kring blodgrupper, hur viktigt det är att känna till sin blodgrupp och den nu aktuella frågan: Påverkar blodgruppen risken att drabbas av svår covid-19?

I avsnittet svarar även Mare Löhmus Sundström, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, på lyssnarfrågan om ifall det finns forskning som visar att vistelse i naturen är bra för hälsan.

• Lyssna på avsnittet via Spotify.
• Hitta Medicinvetarna i iTunes.
• Läs en transkriberad version av intervjun.