Har du koll på trycket?

Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska. Därför kommer mer eller mindre alla att drabbas av högt blodtryck så småningom.  

– Men det finns en rad faktorer som kan skynda på den här processen, få blodkärlen att åldras snabbare, säger Jonas Spaak.  

Dit hör brist på fysisk aktivitet, fetma, hög alkoholkonsumtion och rökning. Rökning bidrar till bryta ned elastinet i blodkärlen. Stress är en annan faktor, både det vi i vardagslivet kallar stress och det större begreppet socioekonomisk stress. Långvarig exponering för buller är en annan faktor som kan påverka blodtrycket negativt.  

Att äta mycket salt driver också upp blodtrycket. Salt får njurarna att öka vätskevolymen i kärlsystemet, så att mer vätska ska passera genom de stela stuprören. För flera av de här riskfaktorerna är det svårt att beskriva exakt hur de var för sig påverkar blodtrycket, eftersom de ofta hänger ihop och växelverkar.  

Åtgärder som kan sänka blodtrycket

En viktig del av behandlingen vid högt blodtryck är att gå igenom olika livsstilsfaktorer och försöka göra förändringar där det behövs. I enstaka fall kan det räcka som behandling. Det handlar om att dra ned på salt, minska stress, gå ned i vikt, vara fysiskt aktiv, sluta röka, vara måttlig i alkoholkonsumtionen och se över kosten, där mer grönsaker är bra samtidigt som det är klokt att se över valet av fett, där omättade fetter som olivolja är att föredra framför de mättade fetterna i kött- och charkprodukter samt i feta mejerivaror.  

I riktlinjerna från Europeiska hjärtläkarsällskapet, ESC, beskrivs i vilken utsträckning dessa åtgärder kan sänka blodtrycket. Till exempel visar en metaanalys, en sammanvägning av olika studier, att de som går ned ungefär fem kilo i vikt samtidigt sänker sitt blodtryck med i genomsnitt 4,4 respektive 3,6 mm Hg i över- och undertryck. En annan metaanalys visar att de som drar ned sitt saltintag med drygt fyra gram per dag sänker blodtrycket med i genomsnitt 5,4 och 2,8 mm Hg i över- och undertryck. I Sverige äter vi i genomsnitt 10 till 12 gram salt per dag och enligt Livsmedelsverket bör vi inte få i oss mer än 6 gram. Det mesta saltet vi får i oss kommer från processad mat, som till exempel färdigrätter.  

Men – hur stor roll spelar sänkningar på ungefär 5 mm Hg i systoliskt tryck? 

Ganska stor, faktiskt.  

Generellt sjunker den relativa risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom med 10 procent för varje 5 mm Hg-sänkning av det systoliska blodtrycket, även om det från början endast var lätt förhöjt.  

Tre gånger högre risk

Den som har högt blodtryck löper en tre gånger högre risk att få stroke än de som inte har någon blodtryckshöjning. Hypertoni är den enskilt viktigaste riskfaktorn för både stroke och hjärtinfarkt. Det är också en riskfaktor för hjärtsvikt, njursvikt, perifer kärlsjukdom (även kallat fönstertittarsjuka) och på sikt även för demens.  

Det sker två parallella processer i kärlen som ökar risken för de här sjukdomarna: dels blir kärlen stelare, dels får de inlagringar som består av bland annat kolesterol, så kallade plack. Det ökade trycket från blodflödet kan få plack att spricka. Då skickas mängder av trombocyter dit för att laga skadan, vilket kan ge en propp i blodkärlet. Händer detta i ett större kärl i hjärnan har man fått en stroke, händer det i ett kärl som försörjer hjärtat har man fått en hjärtinfarkt.  

Men alla människor vet att hälsosamma levnadsvanor är bra. Det är oerhört välspridd kunskap att man bör låta bli att röka, börja motionera och äta mer grönsaker. Så hur gör man för att nå fram med ett budskap som egentligen alla redan känner till? 

Han har nyligen publicerat en annan studie, som också handlar om hur sjukvården kan tänka smartare kring blodtrycksmätningar. I den ingår 200 patienter, som nyligen fått ballongvidgning av hjärtats kranskärl. Alla patienterna fick göra så kallad ambulatorisk blodtrycksmätning, en 24-timmarsmätning då patienten kan vara i hemmet och leva som vanligt. 

Alla patienterna fick behandling enligt dagens rutinsjukvård, med återbesök till hjärtläkare efter ballongvidgningen. Läkarna till hälften av patienterna fick se resultatet av 24-timmarsmätningen, resten av läkarna fick inte se resultatet, utan endast värden från mottagningsmätningar, vilket är rutinen i dag. 

Därefter följdes alla patienterna upp med en ny 24-timmarsmätning inom några månader. Det visade sig då att i de fall där läkaren känt till resultatet från den tidigare dygnsmätningen, där hade det gjorts mer pricksäkra medicinjusteringar. Fler personer som låg högt vid den första mätningen hade nått bättre nivåer till följd av justerade läkemedel och hos dem som låg lågt, där hade läkemedel satts ut, framför allt betablockerare. 

– Vår tolkning av vår studie är att 24-timmarsmätning ger läkare möjlighet att vara mer precisa i läkemedelsförskrivning till patienter med kranskärlssjukdom. Vi tycker studien ger stöd för att dygnsmätning av blodtrycket skulle kunna vara rutin för dem som har fått en ballongvidgning. Det skulle till exempel kunna göras inför första återbesöket efter en hjärtinfarkt, säger Per Svensson. 

Text: Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021 

Mer läsning