Sant och falskt om blodtryck 

Text: Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021 

Får man högt blodtryck av ilska? 

JA. Ilska ger en omedelbar blodtryckshöjning, en evolutionärt framtagen beredskap inför att slåss. Den som är långvarigt mycket arg har sannolikt en långvarigt blodtryckshöjande effekt.   

Får man högt blodtryck av stress? 

JA. Stress ger en omedelbar blodtryckhöjning, en aktivering av system som ska få oss att kunna agera fort. Långvarig aktivering av dessa system har sannolikt långvarig effekt på blodtrycket.  

Är lakrits en blodtryckhöjare? 

JA. Lakrits innehåller ämnet glycyrrhizin som i kroppen omvandlas till glycyrrhetininsyra som påverkar blodtrycksreglerande system.  

Kan andningsövningar sänka blodtrycket? 

KANSKE. Andningsövningar kan sänka blodtrycket i samband med att de görs, men större studier på långtidseffekter saknas.  

Kan lugn musik sänka blodtrycket? 

KANSKE. Det finns ett fåtal studier som påvisat att viss musik kan ge blodtryckssänkning, men det är små studier av bristande kvalitet.   

Är det bättre att ta blodtrycksmediciner på kvällen? 

KANSKE. En uppmärksammad studie från 2019 visade detta, men studien är kritiserad. För den som tar två eller flera läkemedel kan det vara klokt att ta några på kvällen och några på morgonen, för att få en jämn sänkning över dygnet.   

Ökar blodtrycksmedicin risken för att få allvarlig covid-19? 

NEJ. Det har funnits oro för detta eftersom den receptor som viruset använder sig av för att ta sig in i celler stimuleras av vissa blodtrycksläkemedel, ACE-hämmare och ARB. Flera studier har avfärdat misstanken. Däremot är högt blodtryck i sig en riskfaktor för allvarlig covid-19. 

Källor: Joakim Olbers, Jonas Spaak, Karin Leander, Mattias Carlström, Per Svensson. 

Mer läsning