Drabbad av KOL eller astma? Medicinvetarna #191
Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowsky berätta mer om astma och KOL. Avsnittet publicerades 11 februari 2026.
KOL och astma är båda kroniska lungsjukdomar som innebär andnöd, men de skiljer sig åt i hur de upplevs och i hur de behandlas. Vid KOL uppstår en permanent skada på lungorna medan astma ofta kommer i form av anfall, där den drabbade kan vara helt symptomfri mellan anfallen, särskilt med korrekt medicinering.
Båda tillstånden är autoimmuna, och dödligheten var tidigare hög både för astma och KOL. Men introduktionen av inhalerat kortison från 1970-talet och framåt, har revolutionerat behandlingen, särskilt av astma. Men kortison är ett preparat som kan ge biverkningar.
Hanna Sandelowsky är docent och anknuten forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Hon är också läkare och specialist inom allmänmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Hanna Sandelowsky har länge engagerat sig olika sätt att förbättra vården för astma och KOL-patienter, och hon doktorerade med en avhandling som handlade om brister i vården för KOL-patienter – särskilt i deras kontakter med primärvården.
Photo: GettyImages,Getty ImagesSlem och snor – viktigare än du tror
Snor och slem förknippas ofta med förkylningar, sniglar eller dreglande bebisar. Men den rinnande, ibland klibbiga, substansen spelar många gånger en livsviktig roll. Och slem har även potential som läkemedel.
Photo: Getty ImagesDin plats i syskonskaran påverkar risken för astma och förkylning
Yngre syskon, ensambarn och äldre syskon har olika risk att få astma och andra vanliga sjukdomar i barndomen. Det visar en svensk populationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet.
Photo: Emma Karlsson#190: Hur slippa förkylning?
Vi drabbas alla då och då av förkylning och influensa. På samhällsnivå innebär det stora kostnader i form av vabbande och sjukskrivningar. Och det finns tillfällen när tillstånden kan utvecklas till allvarligare åkommor som exempelvis lunginflammation. Hör professor Anna Smed Sörensen reda ut aktuellt kunskapsläge om förkylningar, och hur man kan försöka undvika dem.
Lyssnarfrågan #54: Vilka kostråd ska man lyssna på?
I januari presenterades nya kostråd i USA. Huvudbudskapet är att amerikanerna ska äta mer ”riktig mat” och undvika ultraprocessade livsmedel. Delar av råden är i linje med tidigare rekommendationer, till exempel högt intag av frukt och grönsaker, att vitt bröd ska ersättas av fiberrika fullkorn och att sötade drycker ska undvikas. Intaget av mättat fett bör begränsas till högst 10 procent av det totala kaloriintaget. Men till skillnad från tidigare råd lyfts nu feta mejeriprodukter fram, som standardmjölk och ost i stället för lättprodukter, och ett högre intag av protein förespråkas, där rött kött pekas ut som en viktig källa.
En lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna undrade: Vilka kostråd gäller egentligen? Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet, svarar.
– Detta har inte tillräcklig vetenskaplig grund. Råden skiljer inte heller tydligt mellan olika proteinkällor. Köttbaserade proteiner bidrar ofta med betydande mängder mättat fett och ibland även salt, medan växtbaserade proteiner som baljväxter samtidigt tillför fibrer, vitaminer och mineraler – men mycket lite mättat fett, säger hon.
Hon är kritisk till delar av råden.
– I praktiken riskerar de att legitimera en kost med mer kött, smör och animaliska fetter – trots att just dessa livsmedel i forskningen tydligt kopplats till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger hon.
Hör hela svaret i podden.
Photo: Cecilia OdlindSitter du dig sjuk?
Mai-Lis Hellenius har kallats livsstilsprofessor och har vigt sitt yrkesliv åt att få svenskarna att äta bättre och röra på sig mer.
Photo: IstockNyfiken på matvanor
Genom våra matvanor kan vi påverka både hur vi själva och planeten mår. Mer växtbaserat och mindre kött vore bra för hälsa, miljö och resurser. Men kan vi lära oss att tycka om vad som helst?