Hur ren är vården? Medicinvetarna #189
Trots att det gått nästan 200 år sedan upptäckten att handtvätt kan rädda liv så finns det fortfarande hygienbrister i vården. Faktum är att det varje år dör runt 1 300 patienter i vårdrelaterade infektioner i Sverige. Med enkla åtgärder kan de minskas med en tredjedel, enligt hygienläkaren och docenten Birgitta Lytsy, som brinner för en renare vårdmiljö. Avsnittet publicerades 14 januari 2026.
Medvetenheten om vikten av hygien inom vården blev sannolikt väldigt mycket större i samband med covid 19-pandemin, kanske särskilt bland de som inte arbetar inom vården till vardags. Det var annars på 1840-talet som den ungerske läkaren Ignas Semmelweiss införde handtvätt för personalen på ett barnsjukhus i Wien. Antalet dödsfall gick ner kraftigt, men trots det var det först efter Semmelwiss bortgång som vården och vetenskapen gav honom rätt. I slutet av 1800-talet hade bakterieteorin ersatt äldre teorier om vad som orsakar infektioner.
Men trots att kunskapen är gammal slarvas det fortfarande med hygienen inom vården, också i Sverige. På systemnivå kan problemen handla om att städningen blir lidande när billigast möjliga leverantör ska upphandlas enligt lag, på individnivå kan det handla om slarv eller okunskap.
Det påpekas ofta att det är olämpligt att vårdpersonal bär smycken som exempelvis ringar under tjänsteutövning. Men forskning visar att bakterier lätt blir kvar under en ring trots handtvätt eller spritning. Cirka 1 300 personer dör varje år inom svensk vård i infektioner som skulle kunna ha förebyggts, med allt vad det innebär av lidande, sorg och på samhällsnivå inte minst viktigt: kostnader.
Birgitta Lytsy är docent vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet, samt hygienläkare inom Region Stockholm med ansvar för Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har i över femton år undervisat läkarstudenter och AT-läkare om vårdhygien vid Uppsala Universitet.
Photo: Cecilia Odlind#97: Hur påverkar ledarskapet vården?
Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Vi har fått tillgång till allt mer avancerade behandlingar och läkemedel, men de kostar ofta mycket pengar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.
Photo: Cecilia Odlind#172: Hur hindra hjärtstopp i vården?
Chansen att överleva ett hjärtstopp är mycket högre inom vården än utanför, men ändå dör två av tre som drabbas. Det finns flera skäl till det, bland annat att många drabbade befinner sig i livets slutskede. Hör professor Therese Djärv berätta om hur forskning och bättre rutiner har förbättrat möjligheterna att rädda fler.
Photo: Getty ImagesSmåsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan?
Det kan vara livsavgörande att hålla rent i vårdmiljön så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar.
Lyssnarfrågan: Vad är ataxi?
Ataxi är ett tillstånd som beror på skador i lillhjärnan och som bland annat påverkar balans, tal och syn. En lyssnare vars syster drabbats av en viss form av ataxi hörde av sig till KI:s podcast Medicinvetarna.
Martin Paucar Arce är neurolog och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Hans intresseområde är rörelsestörningar och han forskar om genetiska orsaker till hyperkinesi, alltså överrörlighet, som förekommer vid Huntingtons sjukdom, ataxi och andra liknande sjukdomar. Hör honom berätta mer om forskningen kring kartläggning, orsaker och nya behandlingsmetoder vid ataxi.
Photo: Cecilia OdlindPodd: Vad vet du om Parkinsons sjukdom?
Visste du att Parkinsons sjukdom kan påverka luktsinnet, rösten och ansiktsmimiken? Professor Per Svenningsson berättar om orsaker, behandlingar och om forskningsläget i stort i avsnitt #80 av KI:s podcast Medicinvetarna.
Photo: CollageNyhetsbrevet Medicinvetaren
Medicinvetaren är ett populärvetenskapligt nyhetsbrev som håller dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Nytt brev i din mejlbox ungefär varannan vecka.