Verksamhet på Centrum för hälsokriser

Strategiska mål 

Centrum för hälsokrisers verksamhet vägleds av våra strategiska mål. De grundas i universitets kärnuppgifter, men har ett tydligt fokus på vad vi vill åstadkomma inom området hälsokriser.

Fokusområden

Under perioden 2024–2026 har vi valt att utforma vår verksamhet kring 10 fokusområden kopplade till våra strategiska mål. Fokusområdena skapar en tydlighet och riktning i vårt arbete. Det kräver att expertis från flera expertområden samlas och samverkar. 

Samtidigt som fokusområdena skapar tydlighet och riktning är Centrum för hälsokriser alltid är agilt och anpassar vår verksamhet för att agera på potentiella eller uppkomna hälsokriser.  

Nedan följer en kort beskrivning av fokusområdena, med nedslag i pågående aktiviteter. En mer detaljerad beskrivning finns att läsa i vår verksamhetsplan för 2024–2026.

Universitetens roll i hälsokriser och totalförsvaret

Att definiera och verka för en aktiv roll för lärosätena i hälsokriser och totalförsvaret har varit en central fråga för oss sedan centrumet startade. Vi menar att lärosätena kan bidra med expertis och erfarenhet, både före och i en pågående hälsokris. Som universitet bör vi slå vakt om att vara en aktiv samhällsaktör och bidra med trovärdig och evidensbaserad kunskap före, under och efter hälsokriser. Här samarbetar vi inom det nationella Hälsokrisnätverk vi har initierat för att tillsammans fortsätta driva frågan. 

I ljuset av Sveriges NATO-medlemskap jobbar vi även, i samverkan med andra, med frågor som rör universitetens roll i totalförsvaret. 

Lärdomar från covid-19 och andra hälsokriser:

Vi följer upp vad som hänt med de rekommendationer som givits i Coronakommissionens slutrapport och andra rapporter inom ämnet. Vi anordnar rundabordssamtal och andra aktiviteter för att bidra till att lärdomar från covid-19 och andra hälsokriser implementeras.

Dessutom har vi initierat ett projekt som syftar till att kartlägga upplevelser och erfarenheter hos sjukvårdspersonal som jobbade med covid-19 och på så sätt bidra till att ta till vara på dem. På samma sätt arbetar vi med att undersöka hur kliniska prövningar under hälsokriser kan utvecklas och förbättras, med utgångspunkt från erfarenheter från covid-19.

Science-based policy

Att verka för att policy och politiska beslut ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet löper som en röd tråd genom mycket av vårt arbete, framför allt vårt strategiska mål att driva policyutveckling och i samverkan med andra sätta agendan för ökad hälsokrisberedskap. 

Vi organiserar policy lab tillsammans med kollegor på KI, och utvecklar utbildning i att ta fram snabba beslutsunderlag i hälsokriser. 

Expertförmedling

Att samla befintlig och bygga ny expertis, samt att tillgängliggöra sakkunskap och kompetens är ett av våra strategiska mål. Vi arbetar kontinuerligt med expertförmedling inom alla våra expertområden och inom hälsokriser generellt. Vår expertförmedling sker genom bland annat medverkan i media, inspel till statliga utredningar och regeringsuppdrag till myndigheter. 

En annan viktig aspekt av vår expertförmedling är våra sekonderingar. Vi sekonderar experter både till pågående hälsokriser och för att arbeta med hälsokrisberedskap. Sekonderingar till pågående hälsokriser internationellt gör vi genom våra samarbetspartners, t.ex. Världshälsoorganisationen (WHO) och Läkare utan gränser. Det är ett sätt för oss att aktivt bidra med vår expertis, men möjliggör också att våra medarbetare tar med sig mycket värdefulla erfarenheter hem. 

Under perioden 2024–2026 kommer vi att titta på möjligheter att utöka våra sekonderingar till att inkludera mentorskap för juniora medarbetare och sekonderingar inom Sverige. 

Hälsokriser som del av grundutbildningen, Forskarskola i hälsokriser och Health Crises Academy

Vi menar att, för att säkerställa att grundläggande kompetens finns inom området och bygga nästa generations hälsokrisexperter, måste ämnet hälsokriser introduceras tidigt, som en del grundutbildningen där så är relevant. Att stimulera och delta i framtagandet av nya utbildningar inom hälsokrisområdet är ett av våra strategiska mål. 

Satsningar måste också göras för att bygga upp forskning som i många år varit nedprioriterad, för att säkra framtida kompetensförsörjning. Vi tycker att det bör skapas en forskarskola inom hälsokriser, med adekvat och långsiktig försörjning. 

Vi arbetar även med att definiera utbildningsbehov och stimulera existerande och nya utbildningsinitiativ. Vi planerar vi att samla relevanta utbildningar i en Health Crises Academy. Vår strategiska utbildningskoordinator Anneli Eriksson leder det arbetet, så om du har frågor kring vår utbildningsutveckling, ta gärna kontakt med henne. 

Beredskap i hälso- och sjukvården och beredskapsinfrastruktur

På Centrum för hälsokriser verkar vi för att lyfta frågor som rör beredskap i hälso- och sjukvården. Vi menar att beredskap ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet, samt beakta alla fyra komponenter surge capacity (förmåga att skala upp): personal, system, material och utrymme. 

Detsamma gäller för att bygga en beredskapsinfrastruktur, t.ex. vad gäller hälsokriser laboratoriekapacitet och analysförmåga inom CBRN-området (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) eller nukleära ämnen). Vi driver de här frågorna genom bland annat kunskapsinhämtning, policyarbete och katalysering av forskningsprojekt, i samverkan med partners och nätverk. 

KI:s sensor

Sedan bildandet av Centrum för hälsokriser har det varit tydligt att vi ska vara KI och dess lednings sensor för hälsokriser, både som kan drabba den egna verksamheten och det omgivande samhället. Detta är även formulerat i vårt femte strategiska mål. 

I det arbetet samarbetar vi nära med KI:s ledning, enheter inom Gemensamt verksamhetsstöd och övrig verksamhet. Vi välkomnar kontakt med alla delar av universitetet och kommer gärna och presenterar vår verksamhet och tittar på hur vi kan samarbeta.