Psykiatrisk farmakoepidemiologi

Forskningen inom psykiatrisk epidemiologi vid Avdelningen för försäkringsmedicin bedrivs huvudsakligen inom forskargruppen MENTE. Forskningen baseras på storskaliga nordiska nationella registerdata, inklusive data från IMAS-projektet inom den nationella infrastrukturen REWHARD, för att generera evidens från klinisk vardag (real-world evidence) om läkemedelsbehandling vid svåra psykiska sjukdomar.

Det övergripande målet är att förbättra klinisk praxis och patientutfall genom att studera läkemedelseffektivitet, säkerhet och optimal användning i verkliga vårdmiljöer, där patientpopulationer ofta skiljer sig från dem i randomiserade kontrollerade studier (RCT). Forskningen använder avancerade metodansatser, såsom inomindividdesign för att hantera confounding, PRE2DUP-metoden för att fastställa läkemedelsexponering baserat på uthämtningsdata samt populationsbaserade kohortstudier.

Forskningsområden

Antipsykotisk behandling och återfallsprevention

Forskningen fokuserar på jämförande effektivitet av olika antipsykotiska läkemedel, inklusive klozapin, långtidsverkande injektioner (LAI), doseringsstrategier samt mono- respektive polyfarmaci och tilläggsbehandling. Särskilt fokus ligger på förstagångsinsjuknande i schizofreni, återfall efter behandlingssvikt samt substansutlösta psykoser. Resultat från senare studier talar för tidigare användning av klozapin och optimerad dosering.

Säkerhet och långsiktiga risker

Studier av läkemedelsspecifika biverkningar och risker, såsom bröstcancer kopplad till prolaktinhöjande antipsykotika, pneumoni, somatisk sjuklighet och mortalitet, samt metabola och endokrina effekter. Forskningen omfattar även övergripande analyser av mortalitet, sjukhusinläggningar och somatisk samsjuklighet vid svår psykisk sjukdom.

Generaliserbarhet till klinisk vardag

Analys av behandlingsutfall hos patienter i klinisk rutinvård, som ofta inte inkluderas i RCT-studier, exempelvis på grund av samsjuklighet. Forskningen belyser skillnader mellan studiedata och klinisk praxis och visar värdet av registerbaserad evidens. Detta omfattar även egentlig depression och andra psykiatriska tillstånd.

Läkemedelsåteranvändning och nya behandlingsstrategier

Studier av nya användningsområden för etablerade läkemedel, såsom GLP-1-receptoragonister (t.ex. semaglutid och liraglutid) vid alkoholbrukssyndrom. Området inkluderar även studier av ADHD-läkemedel vid bipolär sjukdom och schizofreni, stämningsstabiliserande läkemedel och andra tilläggsbehandlingar.

Särskilda populationer och samsjuklighet

Forskning om samsjuklighet mellan substansbruk (särskilt cannabis) och psykos, samt studier av migrant- och flyktingpopulationer, kvinnors hälsa, bipolär sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Även prediktionsmodeller, inklusive maskininlärning för att förutsäga återfall och mortalitet, ingår.

Metodutveckling

Utveckling och validering av metoder och verktyg för farmakoepidemiologisk forskning, inklusive den öppna metoden PRE2DUP-R, samt kliniska prediktionsmodeller för individanpassad behandling.

Exempel på tio särskilt inflytelserika publikationer

1. Tiihonen J, Mittendorfer-Rutz E, Majak M, Mehtälä J, Hoti F, Jedenius E, Enkusson D, Leval A, Sermon J, Tanskanen A, Taipale H. Real-world effectiveness of antipsychotic treatments in a nationwide cohort of 29 823 patients with schizophrenia. JAMA Psychiatry. 2017;74(7):686–693.
   Sammanfattning: Nationell kohortstudie (~30 000 patienter) som jämför effektiviteten av olika antipsykotiska läkemedel. Klozapin och långtidsverkande injektioner visade högst effekt vid återfallsprevention.
   Betydelse: Cirka 800 citeringar.
2. Taipale H, Tanskanen A, Mehtälä J, Vattulainen P, Correll CU, Tiihonen J. 20-year follow-up study of physical morbidity and mortality in relationship to antipsychotic treatment in a nationwide cohort of 62 250 patients with schizophrenia (FIN20). World Psychiatry. 2020;19(1):61–68.
   Sammanfattning: Långtidsuppföljning (~62 000 patienter) som visar att kontinuerlig antipsykotisk behandling är associerad med minskad mortalitet.
   Betydelse: Cirka 490 citeringar.
3. Tiihonen J, Taipale H, Mehtälä J, Vattulainen P, Correll CU, Tanskanen A. Association of antipsychotic polypharmacy vs monotherapy with psychiatric rehospitalization among adults with schizophrenia. JAMA Psychiatry. 2019;76(5):499–507.
   Sammanfattning: Inomindividanalys som indikerar att polyfarmaci i vissa fall kan minska risken för återinläggning jämfört med monoterapi.
   Betydelse: Cirka 380 citeringar.
4. Taipale H, Mittendorfer-Rutz E, Alexanderson K, Majak M, Mehtälä J, Hoti F, Jedenius E, Enkusson D, Leval A, Sermon J, Tanskanen A, Tiihonen J. Antipsychotics and mortality in a nationwide cohort of 29 823 patients with schizophrenia. Schizophrenia Research. 2018;197:274–280.
   Sammanfattning: Lägre mortalitet observerades bland behandlade jämfört med obehandlade patienter, vilket understryker vikten av behandlingsföljsamhet.
   Betydelse: Cirka 350 citeringar.
5. Tiihonen J, Tanskanen A, Taipale H. 20-year nationwide follow-up study on discontinuation of antipsychotic treatment in first-episode schizophrenia. American Journal of Psychiatry. 2018;175(8):707–715.
   Sammanfattning: Visar hög frekvens av behandlingsavbrott och ökad återfallsrisk, vilket betonar behovet av långsiktig behandling.
   Betydelse: Över 260 citeringar.
6. Pirkis J, John A, Shin S, DelPozo-Banos M, Arya V, Analuisa-Aguilar P et al. Suicide trends in the early months of the COVID-19 pandemic: an interrupted time-series analysis of preliminary data from 21 countries. Lancet Psychiatry. 2021 Jul;8(7):579-588.
   Sammanfattning: Internationell tidsserieanalys (21 länder) som inte fann någon generell initial ökning av självmord, i kontrast till tidiga farhågor.
   Betydelse: Över 900 citeringar.
7. Hirvikoski T, Mittendorfer-Rutz E, Boman M, Larsson H, Lichtenstein P, Bölte S. Premature mortality in autism spectrum disorder. Br J Psychiatry. 2016 Mar;208(3):232-8. 
   Sammanfattning: Stor populationsbaserad studie som visar kraftigt förhöjd förtida mortalitet vid autismspektrumtillstånd, särskilt bland kvinnor.
   Betydelse: Över 1 400 citeringar.
8. Correll CU, Solmi M, Croatto G, Schneider LK, Rohani-Montez SC, Fairley L, Smith N, Bitter I, Gorwood P, Taipale H, Tiihonen J. Mortality in people with schizophrenia: a systematic review and meta-analysis of relative risk and aggravating or attenuating factors. World Psychiatry. 2022 Jun;21(2):248-271.
   Sammanfattning: Metaanalys som bekräftar en betydande överdödlighet samt identifierar centrala riskfaktorer, såsom samsjuklighet och livsstilsfaktorer.
   Betydelse: Över 700 citeringar.
9. Puranen A, Koponen M, Lähteenvuo M, Tanskanen A, Tiihonen J, Taipale H. Real-world effectiveness of antidepressant use in persons with schizophrenia: within-individual study of 61,889 subjects. Schizophrenia (Heidelb). 2023 May 26;9(1):34.
   Sammanfattning: Nationell kohortstudie som visar att antidepressiva läkemedel kan bidra till minskad återfallsrisk och mortalitet med bibehållen säkerhet.
10. Taipale H, Siskind D, Tanskanen A, Mittendorfer-Rutz E, Correll CU, Tiihonen J. Real-world effectiveness of clozapine augmentation with antidepressants: within-subject data evidence from two European nationwide cohorts. Lancet Psychiatry. 2025 Aug;12(8):568-578.
    Sammanfattning: Nordiska kohortstudier indikerar att vissa antidepressiva läkemedel (t.ex. sertralin och duloxetin) kan minska återfallsrisk vid tillägg till klozapinbehandling.