Skip to main content

Psykosociala konsekvenser och långsiktig hälsa hos barn med fetma

Ett stort och omfattande epidemiologiskt projekt pågår som vi tror kommer att få stor betydelse för framtida rekommendationer kring barnfetmabehandling.

Bakgrund

Fetma i barndomen ökar risken för fetma i vuxenlivet, somatisk sjuklighet, psykosocial missanpassning i vuxenåldern, och tidig död. Associationen mellan fetma och låg socioekonomisk status (SES) är väl känd, men det är svårt att veta vad som är en effekt av fetma i sig och vad som är en effekt av social bakgrund.

Metod

Data från individer i BarnObesitasRegistret i Sverige (BORIS) och ett antal olika nationella register analyseras och jämförs med en matchad kontrollgrupp från allmänheten. Utöver detta har information om föräldrarna inhämtas. Detta för att kunna utvärdera den socioekonomiska situationen och eventuell ärftlig benägenhet för sjukdomar. Följande register har individer från BORIS, dess kontroller, samt deras föräldrar länkats till:

  • Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) där bland annat info om sjukskrivning och arbetslöshetsförsäkring finns.
  • Medicinska Födelseregistret
  • Patientregistret innehåller slutenvårdstillfällen men även öppenvård sedan 2002.
  • Läkemedelsregistret innehåller alla uthämtade läkemedel från 2005.
  • Dödsorsaksregistret innehåller datum och orsak för död.
  • Från Nationella diabetes registret (NDR) och SWEDIABKIDS, det nationella kvalitetsregistret för barn med diabetes hämtas information om individerna fått diabetes samt behandlingsformer.

Syfte

Det övergripande syftet är att undersöka kort- och långsiktiga konsekvenser hos unga vuxna som genomgått fetmabehandling som barn jämfört med en grupp från allmänheten. Mer specifikt så ämnar vi undersöka utbildningsnivå, sjukvårdskonsumtion samt diabetesprediktion i ung vuxen ålder, ångest och depression i barndomen samt risk för tidig död.

Orginalitet

Den första generationen efter barnfetmaepidemins början är nu unga vuxna. Man har därför inte tidigare kunnat utvärdera de longitudinella riskerna för barn med fetma. Det gör denna epidemiologiska studie helt unik. Tidigare longitudinella studier som följt barn till vuxen ålder har kunnat utvärdera effekten av BMI eller blodtryck i en normalpopulation, men ingen har tidigare kunnat följa en pediatrisk population med fetma och jämfört dessa med normalpopulationen. Ingen har heller tidigare kunnat urskilja vad som är en effekt av SES och vad som är en effekt av fetmasjukdomen i sig. Tack vare kvalitetsregistret BORIS och de unika möjligheterna vi har i Sverige med registerlänkning, kan vi utvärdera och analysera subgrupper inom populationen barn och ungdomar med fetma och jämföra dessa med en matchad kontrollgrupp från normalpopulationen.

Finansiering

  • Svenska Sällskapet för Medicinsk forskning
  • Thurings stiftelse
  • Magnus Bergvalls stiftelse
  • HKH Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård
  • Jerringfonden
  • Sällskapet barnavård
  • Stiftelsen Frimurare Barnhuset
  • Stiftelsen Samariten

Publikationer

Hagman E, Danielsson P, Brandt L, Ekbom A, Marcus C. Association between impaired fasting glycaemia in pediatric obesity and type 2 diabetes in young adulthood. Nutr Diabetes. 2016;6(8):e227.

Hagman E, Danielsson P, Brandt L, Svensson V, Ekbom A, Marcus C. Childhood Obesity, Obesity Treatment Outcome, and Achieved Education: A Prospective Cohort Study. The Journal of adolescent health. 2017;61(4):508-513.

Kontaktpersoner

Louise Lindberg Doktorand, Folkhälsovetare
Louise Lindberg
louise.lindberg@ki.se
Emilia Hagman Post doc, Nutritionist
Emilia Hagman
emilia.hagman@ki.se