Publicerad: 2021-10-12 11:32 | Uppdaterad: 2024-04-04 11:36

Kartlägger hjärnans basala funktioner

Att värdera handlingsalternativ och fatta beslut hör till hjärnans mest grundläggande funktioner, inte bara hos människor. Konstantinos Meletis studerar hjärnprocesser med nya tekniker för att förstå hur det går till.

Konstantinos Meletis
Konstantinos Meletis är professor i systemneurovetenskap. Foto: Stefan Zimmerman.

Vad forskar du om?

– Jag forskar för att jag vill förstå grundläggande funktioner i hjärnan: hur nervceller och nervcellskretsar skapar beteenden som är viktiga för liv och hälsa. Våra hjärnor väger olika handlingsalternativ mot varandra och fattar beslut hela tiden, oftast utan att vi är medvetna om det. Det är en komplex process som involverar motivation, inlärning, skapande av inre modeller av verkligheten, förutsägelseförmåga, beslutsfattande och utvärdering. De biologiska mekanismerna i detta har vi bara börjat förstå.

Hur forskar du om detta?

– Vi forskar framför allt på möss i olika typer av beteendeexperiment, eftersom detta rör mycket basala funktioner som är lika i olika arter. De senaste tio, femton åren har det utvecklats flera nya tekniker som ger oss helt nya möjligheter att studera hjärnans processer i många mätpunkter samtidigt, och även manipulera hjärnaktiviteten. En sådan teknik är optogenetik, som jag lärde mig som postdoc vid MIT och därefter använt mycket i mitt labb på KI.

– Vi gör också stora kartläggningar av hjärnans struktur med nya metoder. Ett exempel är en tredimensionell molekylär karta av mushjärnan, baserat på analys av RNA i 35 000 olika områden. Vi kunde identifiera omkring 200 olika regioner i hjärnan, varav en del inte varit kända tidigare. Nu fortsätter vi att kartlägga vissa strukturer i högre upplösning.

Vad vill du uppnå?

– Jag skulle tycka att det var fantastiskt om vi i framtiden kunde berätta hur hjärnan fungerar. Vilken bragd det vore för den mänskliga hjärnan att förstå sig själv! Jag är också övertygad om att denna nyfikenhet om grundläggande mekanismer är bästa vägen till kliniska framsteg. Förståelse för biologin bakom psykisk ohälsa ger nya möjligheter att utveckla effektiva behandlingar. De system i hjärnan som vi studerar mest har koppling till bland annat affektiva sjukdomar, beroendeproblem och autism.

Om Konstantinos Meletis

Professor i systemneurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap

Konstantinos Meletis är född i Stockholm 1977 och utbildad vid KI med examen i biomedicin 2000. Han disputerade vid KI 2006 och gjorde 2007–2010 postdoc vid Picower Institute for Learning and Memory, MIT, Cambridge, USA. Sedan 2011 leder han en forskargrupp vid KI. Han blev docent 2015.

Meletis har bland annat tilldelats Stiftelsen för Strategisk Forsknings bidrag Future Research Leaders 2013 samt Vetenskapsrådets Consolidator Grant 2018. Han är ordförande för det neurovetenskapliga nätverket vid KI och sedan 2019 ledamot i Fakultetsnämndens kommitté för forskning.

Konstantinos Meletis har anställts som professor i systemneurovetenskap vid Karolinska Institutet från den 1 mars 2021.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften From Cell to Society 2021

Se en film om Konstantinos Meletis