Susanna Jernelöv

Självskadebeteende hos ungdomar är ett allvarligt och växande problem, starkt kopplat till självmordsrisk och psykisk ohälsa. Självskadebeteende medför stora samhällskostnader genom ökat behov av psykiatrisk och akut somatisk vård, skolfrånvaro och föräldrasjukskrivning, både på kort och lång sikt. Tidiga insatser, inklusive föräldrastöd och psykologisk behandling med fokus på känsloreglering kan bromsa utvecklingen. Det finns behov av korta och lättillgängliga behandlingar anpassade för patienter inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Det saknas också effektiva samarbetsmodeller mellan familj och BUP. Projektet syftar till att i en single-blind, randomiserad kontrollerad effectiveness-studie, utvärdera en ny gruppbehandling för ungdomar med självskadebeteende och deras föräldrar., ERGT-A Efter en genomförbarhetsstudie med lovande resultat undersöker vi nu behandlingens effekt på självskade - och andra destruktiva beteenden samt psykiatriska symptom. Vi analyserar också om effekterna kvarstår över tid och potentiella verksamma förändringsmekanismer. Denna kliniska studie genomförs under ledning av en av Sveriges främsta experter på området. Vi kombinerar kvantitativa mått och upprepade mätningar för att identifiera förändringsmekanismer. Målet är att rekrytera och behandla 166 ungdomar i åldern 13-18 år med frekvent självskadebeteende. Projektet bidrar till ökad kunskap och minskat stigma kring självskadebeteende genom att utvärdera en kortare behandling. Föräldrar får bättre verktyg att stödja sina barn, och vården får en evidensbaserad metod som kan implementeras brett. Genom att överbrygga glappet mellan forskning och klinisk tillämpning skapar vi konkreta förbättringar för ungdomar, deras familjer och hälso- och sjukvården. På lång sikt syftar projektet till att främja en mer hållbar och hälsofrämjande framtid för en sårbar och växande grupp ungdomar.

Frågeställning Självskadebeteende hos ungdomar är förknippat med ökad risk för självmordsförsök, psykiatriska syndrom, beroendetillstånd och behov av heldygnsvård. Det är ett växande och allvarligt problem där tidig upptäckt och behandling kan ha en avgörande effekt på ungdomens framtida mående. Trots att riktlinjer rekommenderar behandling med fokus på emotionsreglering är tillgången begränsad utanför specialistkliniker och många ungdomar riskerar därmed att få ingen eller ospecifik vård. Vi har därför utvecklat och utvärderat en känsloregleringsbehandling i grupp för självskadande ungdomar som visar på lovande resultat. Gruppformatet passar in i vårdens strukturer, främjar social färdighetsträning och minskar självkritik och stigma, vilket är vanligt förekommande i denna patientgrupp. Skolan är en central arena i ungdomars liv, och en plats där självskadebeteende först upptäcks. Trots detta är kunskapsnivån om adekvat bemötande begränsad, och en rädsla för smittoeffekter försvårar hanteringen. Kommunikation och kunskapsutbyte mellan vård och skola behöver stärkas. Data och metod I en singelblind randomiserad kontrollerad studie med långtidsuppföljningar utvärderas effekten av en nyutvecklad gruppbehandling för ungdomar med självskadebeteende och deras föräldrar. Totalt 166 ungdomar (13–17 år), randomiseras till känsloregleringsbehandling plus sedvanlig vård eller sedvanlig vård enbart. Innehållet i sedvanlig vård följs upp detaljerat. Kostnadseffektivitetsanalyser, mekanismer och effekter upp till 12 månader efter avslutad behandling utvärderas. Fokusgruppintervjuer med elevhälsans personal genomförs för att identifiera behov av samverkan mellan skolan och vården. Samhällsrelevans och nyttiggörande I ett unikt projekt med syfte att besvara ett vetenskapligt, kliniskt och samhälleligt problem, kan vi öka tillgången till evidensbaserad behandling för självskadebeteende ungdomar och minska de långsiktiga negativa effekterna på hälsa och socialt liv som är förknippade med detta allvarliga problembeteende. Samverkan med familj och skola kan stärka vårdkedjan och främja tidig upptäckt. Genomförande Projektgruppen består av forskare med meriter inom självskadebeteende, emotionsreglering, kliniska prövningar, och barn- och ungdomspsykiatri. Genomförbarhet har testats, infrastruktur är under uppbyggnad, och rekrytering sker genom ett etablerat samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och genom nationella nätverk.