Sara Garcia Ptacek

Det finns i nuläget ingen behandling som kan bromsa minnesförsämringen hos patienter med Alzheimersdemens. Samsjuklighet är vanligt hos patienter med demenssjukdomar och många patienter använder läkemedel för att kontrollera blodtryck eller blodfetter. Vissa sådana läkemedel har effekter även i hjärnan, och skulle kunna påverka minnesförsämringen. Återanvändning av gamla läkemedel för nya sjukdomar är kostnad och tidseffektivt. I Svenska Registret för Kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem), finns över 100000 personer med demenssjukdomar med ca. 144000 minnesuppföljningar. För 25000 personer från Stockholm finns dessutom blod och urinprov som är viktiga eftersom kolesterol och njurfunktion kan både påverka indikationen för behandling och det kognitiva utfallet. Våra stora databaser ger oss möjligheter att även undersöka patientgrupper med särskilda förutsättningar (t.ex specifik komorbiditet) och därmed närma oss en mer individualiserad behandling (precisionsmedicin). Vår studie omfattar både traditionella kohortstudier samt artificiell intelligens - maskininlärning. I de traditionella undersökningarna utgår vi från hypoteser baserade på tidigare studier och testar vi samband mellan dessa utvalda läkemedel och dess effekt på kognition bland personerna med demenssjukdom i SveDem. I studierna med maskininlärning låter vi algoritmer hitta samband som vi inte kan förutse. Genom att kombinera de två metoderna får vi det bästa av båda världar: resultat som är förankrade i medicinsk kunskap om sjukdomsförloppet men även andra samband som vi annars skulle ha missat. Båda metoderna kan hitta samband men inte förklara varför läkemedel verkar. Vi vill testa de läkemedelskandidater som vi identifierat med traditionella metoder och/eller med AI i laboratioriet på djur (möss) och cellmodeller av Alzheimers sjukdom. Detta för att upptäcka verkningsmekanismer som förklarar hur läkemedel påverkar sjukdomsprocessen.