Sara Garcia-Ptacek

Jag är lektor, docent i neurovetenskap och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet samt specialist i neurologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Jag kombinerar kliniskt arbete med personer med kognitiva sjukdomar med forskning om individanpassad prevention och behandling av demens.

Jag leder forskargruppen Personlig kost och läkemedel för kognition vid avdelningen för klinisk geriatrik, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Vi undersöker om befintliga läkemedel och kostförändringar kan bidra till att bevara kognitiv förmåga, förebygga demens eller bromsa sjukdomsförloppet, och varför effekterna kan skilja sig mellan individer. Ett särskilt fokus är APOE-genotyp och dess samspel med läkemedelsanvändning, kost och lipidmetabolism.

Vår forskning förenar befolkningsbaserad epidemiologi, kliniska register och studier av blod och ryggmärgsvätska. Mina kliniska erfarenheter bidrar till de frågor vi undersöker, bland annat hur läkemedelsbehandling kan förbättras för personer med demens och hur vi kan identifiera insatser som bör prövas i kliniska studier.

Min forskning syftar till att identifiera tillgängliga möjligheter att förebygga och behandla demens och att undersöka vilka individer som kan ha nytta av dem. Forskningsprogrammet förenar nya användningsområden för befintliga läkemedel, individanpassad nutrition och biomarkörforskning, med särskilt intresse för Alzheimers sjukdom och Lewykroppsdemens.

Nya användningsområden för läkemedel och individanpassad förskrivning

Vi undersöker om läkemedel som redan används vid andra sjukdomar kan bidra till att förebygga demens eller bromsa kognitiv försämring. Pågående forskning omfattar bland annat blodfettssänkande läkemedel och läkemedel som påverkar renin–angiotensinsystemet, tillsammans med bredare undersökningar av vanligt förskrivna läkemedel.

Ett kompletterande mål är att förbättra läkemedelsbehandlingen för personer som redan lever med demens. Vi studerar samband mellan läkemedelsanvändning, kognition, överlevnad och andra kliniskt relevanta utfall, med hänsyn till både möjlig nytta och risker. Vi undersöker om dessa samband varierar beroende på APOE-genotyp, demenssjukdom, kön, samsjuklighet och sjukdomsstadium.

APOE, kost och kognitivt åldrande

Vi undersöker hur genetisk variation, särskilt APOE-genotyp, påverkar sambanden mellan kost och kognitiv hälsa. Vår forskning omfattar livsmedel, kostmönster och fördelningen mellan makronäringsämnen. En central fråga är om samma kost kan ha olika betydelse för personer med olika genetiska förutsättningar.

Genom longitudinella befolkningsstudier och internationella samarbeten undersöker vi om observerade gen–kost-interaktioner kan reproduceras i andra populationer. Resultaten ligger till grund för hypoteser inför interventionsstudier och för val av kognitiva och biologiska utfallsmått. Det långsiktiga målet är att fastställa om kostinsatser kan individanpassas för att bidra till prevention och behandling av demens.

Biomarkörer och biologiska mekanismer

Vi kombinerar epidemiologisk forskning med studier av blod och ryggmärgsvätska för att undersöka biologiska skillnader som kan bidra till att förklara variation i sjukdomsförlopp och behandlingsutfall. Detta omfattar mätning av läkemedel och deras metaboliter i parade prover samt analyser av markörer för lipidmetabolism, blod–hjärnbarriärens funktion och neurodegeneration.

Studierna hjälper oss att undersöka hur läkemedelsexponering i blodet förhåller sig till koncentrationer i ryggmärgsvätskan. Vi undersöker också om biologiska egenskaper kan användas för att identifiera relevanta patientgrupper och välja insatser för fortsatt prövning.

Studiedesign och vägen till klinisk prövning

Vår forskning bygger på Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem), befolkningskohorter och internationella datamaterial. Vi använder metoder för kausal inferens, däribland emulering av randomiserade målförsök (target trial emulation), för att undersöka specifika behandlingsfrågor med observationsdata. Kompletterande statistiska metoder och maskininlärning hjälper oss att identifiera mönster och formulera nya hypoteser.

Vi prövar resultatens hållbarhet genom replikation i olika populationer och genom att jämföra resultat från flera studiedesigner och analysmetoder. Detta hjälper oss att skilja lovande behandlingskandidater från samband som inte kvarstår vid mer rigorös utvärdering och ger underlag för framtida kliniska prövningar.

Jag undervisar om demens, neurologi, epidemiologi och forskningsmetodik på grundnivå, avancerad nivå och inom läkares specialistutbildning. Min undervisning omfattar bland annat läkar- och fysioterapeutstudenter, läkare under klinisk utbildning och deltagare i specialistkurser inom demens och äldrepsykiatri.

Genom föreläsningar, seminarier, falldiskussioner, teambaserat lärande och klinisk undervisning knyter jag samman forskningsresultat med kliniska beslut. Mitt mål är att hjälpa deltagarna att kritiskt värdera vetenskapligt underlag och tillämpa det utifrån den enskilda patientens behov.

Jag handleder studenter i forskningsprojekt och examensarbeten, doktorander som huvud- och bihandledare samt postdoktorala forskare. Min handledning betonar kliniskt relevanta frågeställningar, välgrundad studiedesign, transparenta analyser och utveckling av vetenskaplig självständighet.