Philippe A. Melas

Philippe A. Melas

Senior Forskningsspecialist
E-postadress: philippe.melas@ki.se
Besöksadress: ,
Postadress: K8 Klinisk neurovetenskap, K8 CPF, 171 77 Stockholm
Del av:

Om mig

  • Som huvudforskare vid Centrum för psykiatriforskning (CPF) fascineras jag av komplexiteten och de underliggande molekylära och genetiska mekanismerna som bidrar till beroendesjukdomar. Min akademiska resa började med en kandidatexamen i molekylärbiologi och genetik från Democritus universitet i Grekland, följt av en masterexamen i genetisk vägledning vid Uppsala universitet. Under min doktorandutbildning vid Karolinska Institutet fokuserade jag på att använda molekylära och epigenetiska metoder för att undersöka psykiatriska störningar såsom depression och schizofreni. Efter att ha avslutat min doktorandutbildning genomförde jag en postdoktortjänst i Dr. Eric Kandels laboratorium vid Columbia University i USA, där jag fick värdefulla insikter om hjärnans belöningssystem och deras dysreglering vid substansbruk och beroende. Sedan jag återvände till Karolinska Institutet som huvudforskare 2020 har min forskning utvidgats till att även omfatta studier av epitranskriptomik och proteomik vid beroendesjukdomar. Genom min forskning hoppas jag bidra till en ökad förståelse av de underliggande molekylära mekanismerna bakom beroende och bidra till utvecklingen av nya, personanpassade behandlingar.

Forskningsbeskrivning

  • Översikt
    Min forskning är dedikerad till att förstå de molekylära, genetiska, epigenetiska och epitranskriptomiska komponenterna som driver beroendesjukdomar. Mitt senaste arbete har främst fokuserat på alkoholberoende, som påverkar cirka 5% av världens befolkning och är en av de främsta riskfaktorer för sjukdom och tidig död som går att förebygga. I Sverige uppskattas över 300 000 personer att ha ett alkoholberoende. Trots många års forskning har vi fortfarande inte fullständig förståelse för de molekylära processerna som bidrar till att beroendet utvecklas. Nyligen har forskare gjort en viktig upptäckt genom genetiska studier, så kallade GWAS, som visar att FTO-genen har en stark koppling till alkoholberoende.
    FTO-genen ger upphov till FTO-enzymet, som påverkar hur RNA-molekyler modifieras genom m6A RNA-metylering. RNA är en central molekyl som omvandlar genetisk information från DNA till proteiner. Även om GWAS-studier kan visa en koppling mellan en gen och ett sjukdomstillstånd, kan de inte fastställa det exakta sambandet eller hur genen fungerar i sjukdomsutvecklingen. Därför behövs ytterligare studier med olika metoder och modeller. Vår banbrytande forskning syftar till att undersöka FTO-genen och m6A RNA-metyleringens roll i alkoholberoende genom en kombination av beteendeneurovetenskap, molekylärbiologi och bioinformatiska metoder. Parallellt leder jag en andra, självständig forskningslinje inom subcellulär hjärnproteomik, där vi kartlägger proteomiska sjukdomssignaturer i human insula (cytosol, kärna, synaps) och kopplar dem till läkemedelsompositionering; en strategi som redan har identifierat flera lovande kandidater för preklinisk validering. Genom att bedriva en tvärvetenskaplig satsning med djurmodeller, primära neuroner och postmortem hjärnvävnad från människa vill vi fördjupa förståelsen för de molekylära mekanismer som bidrar till beroendesjukdomar. Vi har satt samman ett team av experter inom varje område och etablerat internationella samarbeten med andra huvudansvariga forskare (PI:er) för att säkerställa tillgång till den senaste tekniken och metodiken. Målet är att generera ny kunskap som kan bana väg för nya, riktade behandlingar mot AUD med potential att avsevärt förbättra kliniska utfall.


    Projektstöd
    Som huvudforskare är jag tacksam att ha haft förmånen att få projektstöd från olika finansiärer, inklusive Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Systembolagets Alkoholforskningsråd, Åke Wibergs Stiftelse, Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, Sigurd och Elsa Goljes Minnesfond, Magnus Bergvalls Stiftelse, Lars Hiertas Minne Stiftelse, Karolinska Institutets forskningsbidrag, Loo och Hans Ostermans Stiftelse och Längmanska Stiftelsen. Dessa projektbidrag har möjliggjort mitt vetenskapliga arbete och har bidragit till framsteg inom beroendeforskningen.

    Utmärkelser och akademiska bidrag
    Jag har också haft äran att få postdokstipendier och andra utmärkelser i min tidiga akademiska karriär. Dessa inkluderar internationella postdokbidraget från Vetenskapsrådet, postdokstipendium från Sverige-Amerika stiftelsen, Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, och Fernströms Stiftelse, samt doktorandfinansiering från Karolinska Institutet (KID) och Bodossaki Foundation i Grekland. Jag har också fått forsknings- och/eller konferensresestipendier från Karolinska Institutet, Roche Continents, och National Institute on Drug Abuse (NIDA) i USA. Dessa stipendier har gett mig möjlighet att följa mina akademiska intressen och har inspirerat mig att fortsätta bidra till forskning inom molekylärpsykiatri.

Undervisning

  • Jag är engagerad i att erbjuda högkvalitativ utbildning och har varit involverad i undervisning på olika nivåer. Mitt undervisningsportfolio inkluderar:

    - Föreläsare under veckan för "Psykiatrisk genetik" vid "Forskarskolan inom klinisk psykiatri" för doktorander vid Karolinska Institutet och Region Stockholm.
    - Föreläsare under veckan för "Genetisk epidemiologi" i masterprogrammet "Applied Epidemiology 2 - Determinants of Health" vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
    - Föreläsare om "Beroendegenetik" för ST-läkare inom psykiatri vid Beroendecentrum Stockholm.
    - Föreläsare om "Stressignalering - Effekter i hjärnan och kroppen" som en del av doktorandkursen "Cellsignalering" vid Karolinska Institutet.
    - Lärarassistent i seminariet "Klinisk genetik" för medicinstudenter vid Karolinska Institutet.

    Jag har också varit med och organiserat två kurser vid Karolinska Institutet:
    1) En doktorandkurs i "Psykiatrisk genetik" som ingår i "Forskarskolan inom klinisk psykiatri" på Karolinska Institutet och Region Stockholm: https://medarbetare.ki.se/forskarskola-inom-klinisk-psykiatri-ki-region-stockholm
    2) En masterkurs i "Genetisk epidemiologi" som ingår i "Applied epidemiology 2 – Determinants of health" på Karolinska Institutet: https://education.ki.se/student/applied-epidemiology-2-determinants-of-health-14ect-credits/4fh095

Artiklar

Alla övriga publikationer

Forskningsbidrag

  • The role of m6A RNA methylation in alcohol use disorder
    Systembolagets Alkoholforskningsråd
    1 January 2024 - 31 December 2025
    Alkoholberoende är ett allvarligt folkhälsoproblem som drabbar miljontals människor världen över. Trots många års forskning har vi fortfarande inte fullständig förståelse för de molekylära processerna som bidrar till att beroendet utvecklas. Nyligen har forskare gjort en viktig upptäckt genom genetiska studier, så kallade GWAS, som visar att FTO-genen har en stark koppling till alkoholberoende. FTO-genen ger upphov till FTO-enzymet, som påverkar hur RNA-molekyler modifieras genom m6A RNA-metylering. RNA är en central molekyl som omvandlar genetisk information från DNA till proteiner. Även om GWAS-studier kan visa en koppling mellan en gen och ett sjukdomstillstånd, kan de inte fastställa det exakta sambandet eller hur genen fungerar i sjukdomsutvecklingen. Det är här vår forskning kommer in. Vi avser att belysa hur FTO-genen och m6A RNA-metylering verkar i alkoholberoende genom att använda en kombination av (i) djurmodeller, (ii) genetiska studier och phenome-wide associationsstudier på människor, samt (iii) postmortem analyser av hjärnvävnad från de som lidit av alkoholberoende. Vår tidigare forskning pekar redan på att FTO-enzymets aktivitet kan kopplas till alkoholkonsumtion. Intressant nog har vi även sett förändringar i m6A RNA-metylering inom cirkulärt RNA, en nyligen upptäckt RNA-typ, hos individer med alkoholberoende. Målet med vår forskning är inte bara att förstå dessa molekylära mekanismer, men också att översätta denna kunskap till praktiska behandlingsmetoder. Genom att förstå hur FTO och m6A RNA-metylering bidrar till alkoholberoende hoppas vi kunna utveckla nya terapeutiska strategier. Således strävar vi inte bara efter akademiska framsteg, utan även att skapa konkreta lösningar som kan både förhindra utvecklingen av alkoholberoende och förbättra livskvaliteten för individer drabbade av alkoholberoende och deras närstående.
  • Swedish Research Council
    1 January 2024 - 31 December 2026
    Alcohol use disorders (AUD) are a global health concern, and understanding their molecular mechanisms is crucial for targeted therapeutics. Recent genome-wide association studies (GWAS) implicated the FTO gene in AUD susceptibility. The FTO gene encodes an enzyme responsible for demethylating N6-methyladenosine (m6A), the most prevalent RNA modification in eukaryotes, impacting various RNA species´ functions. However, the causal and functional roles of FTO and m6A RNA methylation in AUD remain unexplored. Our innovative research aims to elucidate FTO and m6A RNA methylation´s roles in AUD using (i) animal (rat) models of alcohol dependence, (ii) neuronal cell cultures exposed to alcohol, and (iii) human postmortem brain tissue from individuals with AUD. Our multidisciplinary approach bridges a critical knowledge gap in the field. Preliminary results indicate a causal relationship between FTO and increased alcohol intake, while postmortem data reveal significant m6A RNA methylation changes in circular RNAs (circRNAs) within the amygdala of AUD patients. These findings suggest that the FTO-m6A-circRNA pathway may be a novel, targetable mechanism in AUD etiology. In conclusion, our pioneering project aims to provide novel insights into m6A RNA methylation´s role in AUD, with the potential to significantly enhance our understanding of the disorder and contribute to the development of innovative, epitranscriptome-targeting therapeutics.
  • m6A RNA-metyleringens roll vid alkoholberoende
    Hjärnfonden
    1 July 2023 - 30 June 2024

Anställningar

  • Senior Forskningsspecialist, Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, 2021-

Examina och utbildning

  • Medicine Doktorsexamen, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, 2012

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI