Lisa Holmlund (f.d Bergmark)

Lisa Holmlund (f.d Bergmark)

Biträdande Lektor
E-postadress: lisa.holmlund@ki.se
Besöksadress: Alfred Nobels Allé 23, 14183 Huddinge
Postadress: H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, H1 Arbetsterapi Patomella, 171 77 Stockholm
Del av:

Om mig

  • Jag är biträdande lektor på Avdelningen för Arbetsterapi, Institutionen för Neurobiologi vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, där jag bedriver undervisning och forskning. Jag disputerade 2019 vid Karolinska Institutet med avhandlingen, ’Return to work: exploring paths toward work after spinal cord injury and designing a rehabilitation intervention’. Förutom min anställning vid Avdelningen för arbetsterapi är jag associerad forskare vid Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Folkhälsa, arbetsliv och rehabilitering. Jag bedriver även forskningssamarbeten med Avdelningen för Fysioterapi, Institutionen för Neurobiologi vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Institutionen för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Jag har en klinisk bakgrund som leg. arbetsterapeut inom rehabilitering för personer med ryggmärgsskada och har ett stort intresse för frågor som berör vardagsliv och delaktighet för personer med normbrytande funktionalitet på grund av skador eller sjukdom. Därför är jag engagerad i Rehab Station Stockholms forsknings och utvecklingsverksamhet samt är styrelsemedlem i Nordic Spinal Cord Society (NoSCoS).

Forskningsbeskrivning

  • Mitt forskningsområde fokuserar på hälsa och vardagsliv, särskilt inom intervention och implementeringsforskning för arbetshälsa. Forskningen sker i skärningslinjen mellan vetenskap och praktik. Nedan följer översikt av projekt och samarbeten.

    ReWork-SCI
    Mitt avhandlingsarbete, Return to work : exploring paths toward work after spinal cord injury and designing a rehabilitation intervention, https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/46616 finansierades av forskarskolan i vårdvetenskap och doktorandanslag från Norrbacka Eugenia Stiftelsen. Arbetet syftade till att generera kunskap om återgång i arbete för att utveckla och utvärdera design och genomförbarhet en av en komplex intervention som kan fungera som ett komplement till nuvarande system för återgång i arbete. Resultatet visade på den plats återgång i arbete har i en persons vardagsliv och dennes sociala, arbetsmarknadsmässiga och samhälleliga sammanhang. Vidare visade resultatet visade på ett fragmenterat stöd vid återgång i arbete och en risk för en utebliven eller försenad arbetsrehabiliteringsprocess. ReWork-SCI innebär ett personcentrerat, strukturerat och koordinerat stöd vid återgång i arbete. Interventionen var genomförbar i ett kliniskt sammanhang men anpassning av intervention och design är nödvändiga. Fortsatt forskning planeras med syfte att genom samskapande aktiviteter utveckla ett nytt ReWork-SCI-program anpassat för ett hållbart arbetsmarknadsdeltagande efter ryggmärgsskada och en prototyp för utbildning i programmet.

    Under mina postdoktorala studier vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet, 2019-2022 var jag involverad i projekten CORE och PROSA.

    CORE Möjliggörande och hindrande faktorer samt etiska aspekter vid samverkan syftade till öka återgång i arbete bland personer med psykisk ohälsa. Projektet finansierades av AFA försäkring och visade att samverkan vid återgång i arbete för personer med psykisk ohälsa understödjer en dialog mellan primärvård, den anställde och dennes arbetsgivare som är betydelsefull för att utforma en plan för återgång till arbete. Projektet visade också på en problematik med otydliga inklusionskriterier och en vag beskrivning av samverkan, vilket innebär en risk för ojämlik tillgång och stöd.

    PROSA Problemlösningsbaserade samtal inom primärvården för att främja återgång i arbete för personer med psykisk ohälsa – har interventionen effekt på korttidssjukfrånvaro, psykosociala faktorer och balans i vardagslivet? Inom ramen för min postdoc tilldelades jag även 2019 AFA Försäkrings postdoc-stöd, https://www.afaforsakring.se/om-oss/pressrum/postdoc-stod-till-forskning-om-arbetsatergang-vid-psykisk-ohalsa. Projektet utfördes i samarbete med University of Groningen med Professor Ute Bültmann och medarbetare vid Gävle högskola och Göteborgs Universitet. Resultatet visade på sjukskrivning pga. psykisk ohälsa som en process där ackumulerade händelser i arbetsliv och privatliv erfars orsaka sjukskrivning. Resultatet pekade även på faktorer som kan användas för att upptäcka risk för sjukskrivning och förlängd tid till återgång i arbete såsom höga psykologiska och emotionella arbetskrav och dubbelbelastning i vardagslivet. Vidare visade resultatet på att en kontinuerlig och transparent dialog mellan och anställd och arbetsgivare, där arbetsplatsen erbjuder ett kunskapsbaserat samordnat stöd till anställd kan främja återgång i arbete.

    Uppsala Universitet, Folkhälsa, arbetsliv och rehabilitering
    Som associerad forskare till Uppsala universitet arbetar jag i två projekt där jag främst ansvarar för kvalitativ metodologi, 1) Förutsättningar för ökad inkludering och hållbarhet i arbetslivet för unga vuxna med OCD, och 2) Förutsättningar för ökad inkludering och hållbarhet i arbetslivet för unga vuxna med ADHD. Syftet med projekten är att a) undersöka vad som kännetecknar olika mönster av sjukfrånvaro, arbetslöshet och arbetsdeltagande, hos unga vuxna, 19-29 år, med OCD och ADHD samt vilken betydelse samsjuklighet med andra sjukdomar har för detta, samt b) att fördjupa kunskapen om individuella och samhälleliga förutsättningar för inträde i arbete och för ett hållbart arbetsdeltagande för dessa grupper.

    Karolinska Institutet, Avdelningen för Fysioterapi
    Inom projektet Mobile health to promote physical activity in people post stroke or transient ischemic attack, ansvarar jag främst för kvalitativ metodologi och metoder för att utvärdera genomförbarhet av programmet. Programmet bygger på ett existerande program (i-REBOUND– Let’s get moving) utvecklat i Australien. Mer information om programmet finns att läsa i protokoll, Thurston et al 2023, Mobile health to promote physical activity in people post stroke or transient ischemic attack – study protocol for a feasibility randomised controlled trial.

Undervisning

  • Jag är aktiv i undervisning på svenska och engelska på grund och avancerad nivå. Min huvudsakliga undervisning sker vid Arbetsterapeutprogrammet, Karolinska Institutet där jag bland annat är kursansvarig för kurs 1AR035, Delaktighet och miljö och kurs 1AR037 Vetenskaplig design och metod. På avancerad nivå har jag handlett studenter som skriver examensarbete magisternivå. Jag har även varit kursansvarig för kursen 4FH098, Introduction to Planning and Program Development som går inom ramen för Master’s Programme in Public Health Sciences.

Artiklar

Alla övriga publikationer

Forskningsbidrag

  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 January 2024 - 31 December 2026
    Research problem and specific questionsIntensifying the need for practical knowledge about how a person-centered approach can be integrated and deepened is the rise of standardization s in health and social care for older persons. Research, theory, and national guidelines identify unrealized potential and importance of "narratively organized" everyday life as central to enacting human values such as dignity and participation. The overall purpose is to contribute in-depth knowledge on how narrativity in everyday life and care can be integrated into working methods and organizational preparedness for the participation and dignity of older persons when they need care. Four research questions will address: the nature of, and co-creation of narratively engaged care among patients, staff, and family
    its benefits and limitations: development of a model prototype from findings.   Data and methodCollaborative and process-oriented strategies and the MRC/NIHR guidelines for the development of complex interventions, will use qualitative and process-oriented methods triangulating data from older people, staff and management.Relevance and utilizationThe project contributes to new knowledge about narrativity in relation to person-centeredness, meaning, dignity and how narrative practice can be integrated into ordinary care. Furthermore, the project contributes to increased understanding of how practice leadership and social learning can support such integration. The focus will be on developing working methods to bring this new knowledge into actual practice.Plan for project realizationWe intend to involve two groups
    partly elderly people with newly diagnosed dementia who live in ordinary housing, partly elderly people with complex conditions and/or mental illness who live in nursing homes, for co-created knowledge about ideals around good meetings, how co-planning of interventions, as well as space to tell, to be heard and understood. We also intend to involve staff in elderly care and management representatives in the development of working methods for a more equal, participatory, and dignified ageing. At the same time, we plan to study conditions for implementation, so that the model is designed in a way that makes it possible to apply. Next, we will synthesize collected knowledge and design a prototype for `Narratively Engaged Care´´ that can be integrated within health and social care, care units or nursing homes.
  • Forte in collaboration with Swedish Social Insurance Agency
    1 December 2023 - 1 November 2026
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 December 2023 - 30 November 2026
    Research problem and specific questionsThe profession of publicly financed personal assistant provides opportunities for persons with disabilities (‘assistance users’) to participate fully in society. The profession has specific working conditions that make it essential to study from a health perspective: personal assistants work in various environments, they often work alone in the user’s home, under varying terms of employment depending on whether the assistance organizer is private, public, cooperative or the users themselves. Moreover, the profession has high levels of sickness absence, is female-dominated, low-waged, and requires no formal education. Therefore, research on how health and the work environment interact in this profession is necessary to ensure a sustainable working life. Previous research has highlighted the importance of employers (with responsibility for safety and health at work) in the return to work process.The aim is to examine personal assistants’ and their employers’ perceptions of facilitators and barriers for return to work after sickness absence due to common mental disorders (CMDs).Data and MethodThe project has a qualitative approach. Data will be collected through two semi-structured interviews three months apart with 20–25 personal assistants and 20–25 employers/ managers.Societal relevance and utilisationCMDs are common causes of sickness absence, and women have a higher risk of becoming sick-listed than men. The profession of personal assistants suffers from high sickness absence and various insecure working conditions. Knowledge should be translated into practical measures through collaboration, remain sensitive to the legal rights of assistance users, and be useful in employers’ occupational safety and health management.Plan for project realisationThe main costs consist of salaries for the projects’ researchers. Additional costs include fees for ethical review, transcription services, language review, and collaboration.
  • Swedish Research Council for Health Working Life and Welfare
    1 July 2023 - 30 June 2026
    This co-creative project aims to investigate the prerequisites and obstacles to sustainable work participation among young adults with attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD), aged 19–29 years. The diagnosis was previously considered to mainly have consequences for children, but in recent years awareness has increased that symptoms and difficulties associated with ADHD continue into adulthood. About 2.6% of the world´s adult population have residual symptoms of ADHD in adulthood and nearly 7% have symptoms of ADHD without having them in childhood. Only about 30% of those with ADHD worked during young adulthood. Today, knowledge is limited about which factors are important for the target group´s opportunities to establish themselves in the labour market and achieve sustainable work participation over time. In addition, there is a lack of research on the importance of co-morbidity, gender patterns, and individual factors for work participation. It is therefore important to identify factors that influence work participation, sick leave and unemployment among individuals with ADHD. The project intends to a) from a societal perspective via register data, investigate what characterises different patterns of work participation, sick leave, and unemployment in the case of ADHD and what role co-morbidity and gender have for this
    and b) from an individual perspective, via interviews, deepen the knowledge of individual and societal prerequisites for work entry and a sustainable work participation. The project can contribute knowledge about how best to support young adults with ADHD and can be developed to promote the target group´s inclusion in working life. The Swedish National Attention Association and the reaserachers agree that the project addresses an important topic for young adults with ADHD and can bring important knowledge that can be useful for the current target group. Attention will be an important partner during the entire implementation of the project.

Anställningar

  • Biträdande Lektor, Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, 2022-2028

Examina och utbildning

  • Medicine Doktorsexamen, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, 2019
  • Medicine Magisterexamen, Karolinska Institutet, 2010

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI