Eva Isaksson

Eva Isaksson

Anknuten till Forskning

Jag är medicine doktor och diplomerad forskningssjuksköterska med cirka 30 års erfarenhet av klinisk forskning och kliniska prövningar inom hälso- och sjukvården. Min kliniska och vetenskapliga kompet

E-postadress: eva.isaksson@ki.se
Telefon: +46852482621
Besöksadress: Entrévägen 2, 18257 Danderyd
Postadress: D1 Kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, D1 Neurologi Cerebrovaskulära sjukdomar, 171 77 Stockholm

Om mig

  • Jag är medicine doktor (Med. dr) och diplomerad forskningssjuksköterska med cirka 30 års erfarenhet av klinisk forskning och kliniska prövningar inom hälso- och sjukvården. Under de senaste 15 åren har jag framför allt arbetat med planering, koordinering och ledning av akademiska multicenterstudier inom stroke i Sverige. Jag har även erfarenhet som monitor inom kliniska prövningar. Sedan 2021 är jag medicine doktor vid Karolinska Institutet.

    Min forskning är huvudsakligen inriktad på genomförandet av randomiserade kontrollerade kliniska studier, med särskilt fokus på patientrekrytering, rekryteringsprocesser och faktorer som påverkar patienters och studiepersonals möjligheter att delta i och genomföra kliniska studier. Ett ytterligare forskningsområde är frågor som rör information och beslutsfattande inför deltagande i kliniska prövningar.

    Doktorsavhandling

    Jag disputerade i mars 2021 med avhandlingen Recruitment to multicentre randomised controlled trials in stroke. Lessons learnt from the EFFECTS trial. Avhandlingen utgick från EFFECTS-studien, en akademiskt initierad randomiserad kontrollerad multicenterstudie inom stroke, där jag arbetade som Trial Manager.

    EFFECTS undersökte om behandling med fluoxetin 20 mg dagligen under sex månader efter akut stroke kunde förbättra patienternas funktionella återhämtning jämfört med placebo. Studiens primära utfallsmått var modified Rankin Scale (mRS), som mäter graden av funktionsnedsättning efter stroke. Resultaten visade ingen förbättring av funktionell återhämtning efter sex månader. Däremot sågs färre nya fall av depression och en ökad risk för frakturer i fluoxetingruppen jämfört med placebogruppen.

    En central utgångspunkt för min avhandling var att många randomiserade kontrollerade studier har svårigheter att nå sina planerade rekryteringsmål inom utsatt tid. Otillräcklig rekrytering kan leda till förlängda rekryteringsperioder, ökade kostnader och minskad statistisk styrka och kan även få etiska konsekvenser. Min forskning har därför fokuserat på att identifiera barriärer för patientrekrytering samt att utveckla och utvärdera strategier för att förbättra rekryteringen i multicenterstudier.

    Forskningsprojekt

    Inom ramen för min forskning har jag genomfört flera delstudier med olika metodologiska angreppssätt.

    1. Studie av studiepersonalens uppfattningar om rekryteringsbarriärer

    Jag genomförde en elektronisk enkätstudie bland studiepersonal i EFFECTS. Totalt deltog 148 läkare och sjuksköterskor. Syftet var att identifiera vilka faktorer studiepersonalen uppfattade som de viktigaste hindren för patientrekrytering samt att undersöka möjliga strategier för att förbättra rekryteringen i randomiserade kliniska studier.

    2. Intervention för att förbättra patientrekrytering

    Jag genomförde även en stepped-wedge randomiserad studie där strukturerade telefonkonferenser genomfördes med studiepersonal och verksamhetschefer vid aktiva studiecentra i EFFECTS. Syftet var att undersöka om en strukturerad intervention med återkommande dialog, återkoppling och fokus på rekryteringsprocessen kunde stimulera och förbättra patientrekryteringen.

    3. Validering av modified Rankin Scale

    En ytterligare delstudie omfattade validering av det primära utfallsmåttet i EFFECTS, modified Rankin Scale (mRS). Studien syftade till att undersöka tillförlitligheten i bedömningen av funktionellt utfall efter stroke.

    Fortsatt forskning

    Min fortsatta forskning har utvecklats från ett huvudsakligt fokus på rekrytering av patienter till kliniska studier till ett bredare perspektiv på hur kliniska studier planeras, genomförs och kommuniceras med patienter och studiepersonal.

    Ett område som jag särskilt intresserar mig för är patienters beslutsfattande inför deltagande i kliniska studier. I en kvalitativ delstudie har jag undersökt hur patienter som nyligen drabbats av stroke resonerar när de får information om och tar ställning till deltagande i en klinisk prövning. Studien belyser bland annat betydelsen av patientens tidigare inställning till forskning, förståelse av studieinformationen, den akuta situationen efter stroke samt påverkan från närstående och hälso- och sjukvårdspersonal.

    Min kliniska erfarenhet av att arbeta som forskningssjuksköterska, monitor och Trial Manager i akademiska multicenterstudier utgör en viktig grund för min forskning. Kombinationen av praktisk erfarenhet från genomförande av kliniska studier och egen forskning ger mig möjlighet att identifiera kliniskt relevanta frågeställningar och studera dessa med vetenskapliga metoder.

    Jag arbetar idag som forskningssamordnare inom VO Neuro vid Danderyds sjukhus och är även enhetsansvarig för supportfunktionen vid Kliniskt forskningscentrum (KFC). Genom dessa roller är jag fortsatt nära klinisk forskning och kliniska studiers praktiska genomförande. Jag arbetar bland annat med att utveckla strukturer och arbetssätt som stödjer forskare och kliniska verksamheter genom hela studieprocessen, från planering och uppstart till genomförande och avslut.

    Akademisk meritering

    Medicine doktor (PhD), 2021
    Karolinska Institutet

    Avhandling: Recruitment to multicentre randomised controlled trials in stroke. Lessons learnt from the EFFECTS trial.

    Diploma in Clinical Trials / Certified Research Nurse, 2009
    Utbildningsrådet

Artiklar

Alla övriga publikationer

Forskningsbidrag

  • Swedish Research Council
    1 januari 2024 - 31 december 2027
    The purpose of the trial is to study the prognostic impact of ECG investigation after stroke or Transient Ischemic Attack (TIA).The aim is to investigate if extended ECG screening after stroke or TIA as compared to standard ECG screening for atrial fibrillation reduces the occurrence of the primary composite endpoint of stroke, death and intracranial bleeding.P: Patients aged ≥70 years and admitted for ischemic stroke/TIA in Swedish stroke units. I: Extended long-term ECG-recording of 14 + 14 days duration using patch ECG, read in a core facility. Oral anticoagulation treatment will be suggested to all cases detected with atrial fibrillation in intervention and control arm unless contraindicated.C: Standard ECG recording of 48 hO: Primary outcome is a composite of stroke, all-cause mortality and intracerebral bleeding. Secondary and exploratory oucomes include the individual components of the primary endpoint, intracranial bleedning, myocardial infarction, major bleeding and pacemaker implantation. Endpoint and majority of baseline data will be collected from Swedish health care registers, mainly Riksstroke but also inpatient, drug prescription and cause of death register. Sample size is estimated at 2700. Pilot study commenced ni 2022, main trial is planned to recruit 2023-2026 and follow-up 2027-2028.Given a positive result, the study will give evidence to an investigation and treatment that will improve prognosis in a large group of patients with very poor prognosis.

Anställningar

  • Anknuten till Forskning, Kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, 2024-2027

Examina och utbildning

  • Medicine Doktorsexamen, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, 2021

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI