Erica Sundin

Research problem and specific questionsSubstance use such as alcohol consumption and illicit drug use are major public health concerns in Sweden and globally. Substantial proportions of the population (4-15%) have also experienced harm from others’ substance use (HFOSU) in the previous year in Sweden. Family members are most affected, but friends and colleagues can also suffer. Being a concerned significant other (CSO) to a person with substance use problems is commonly attached to experiences of stress and strain with an increased risk of mental illness. However, there is a dearth of national and international research addressing the risk of mental health problems among CSOs. Existing studies are based on cross-sectional surveys or non-representative clinical samples. The project aims to increase the understanding of mental health problems among adult CSOs in Sweden, and differences in mental health between groups of CSOs, by linking data from a general population survey with longitudinal register data from the same individuals. This will, for the first time, show how self-reported HFOSU is connected to different types of mental illness over time based on an adult population sample.Data and methodParticipants from a large general population survey among adults in Sweden (n=11,043) on HFOSU will be linked with information on mental disorders from national health registries. The participants´ mental health will be followed for the four years before and three years after they participated in the survey. Changes in the outcomes over time will be estimated and compared between individuals experiencing HFOSU with those that do not experience such harm while accounting for relevant confounders.Societal relevance and utilizationImproving the situation for individuals suffering from HFOSU is one of the goals in the government´s strategy including alcohol and illicit drugs (Skr. 2021/22:213). The project will provide new insights into the mental health impact of HFOSU in the population. This knowledge is important for revealing the problematic situation for CSOs and the development of preventive measures aiming at reducing the suffering of HFOSU.Plan for project realizationThe project will be planned and implemented in collaboration with a reference group consisting of representatives from research, civil society and the healthcare sector. The budget mainly covers the salary of the project leader and administrative costs for the data linkage.

En stor del av befolkningen i Sverige (15%) drabbas inom en ettårsperiod av negativa konsekvenser av att närstående dricker för mycket alkohol. I första hand är familjemedlemmar utsatta men även vänner och kollegor kan drabbas. Studier om hälsorisker av alkohol inkluderar dock sällan den här typen av konsekvenser. Ur ett folkhälsoperspektiv är forskning som dokumenterar att alkoholskador drabbar fler än de som dricker viktig, eftersom det bidrar till en mer heltäckande bild av alkoholskadorna i samhället. Att vara närstående till någon med alkoholproblem innebär en situation med stress och påfrestning som kan öka risken för psykisk ohälsa. Till exempel förekommer det att närstående beskriver känslor som oro, ångest och nedstämdhet kopplat till sin situation som närstående. Den befintliga kunskapen om psykisk ohälsa i den här gruppen baseras dock främst på studier av icke-representativa urval som begränsar resultatens generaliserbarhet. Syftet med projektet är att öka kunskapen om risken för psykisk ohälsa bland vuxna i Sverige som är närstående till någon med alkoholproblem. Centrala frågor som ska belysas är: (1) varierar risken mellan kvinnor och män och utifrån vilken relation den närstående har till personen med alkoholproblem (t.ex. partner, barn, förälder)? (2) är risken kopplad till allvarlighetsgraden av problemen den närstående upplever? och (3) vilken typ av psykisk ohälsa riskerar de att drabbas av? Frågorna ska besvaras genom att koppla ihop självrapporterade uppgifter från en enkät om närståendeproblem i en grupp vuxna (n = 11 181) med registeruppgifter om deras vård för psykisk ohälsa och förskrivna läkemedel mot psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan följs i register under fyra år före och tre år efter deltagarna svarade på enkäten. Detta blir den första studien i Sverige som kopplar ihop självrapporterade problem från närståendes alkoholkonsumtion till longitudinella data om psykisk ohälsa i register. Projektet kommer att öka kunskapen om kopplingen mellan två stora samhällsproblem i Sverige – alkoholrelaterade skador och psykisk ohälsa. Trots att det är en stor grupp i Sverige som påverkas negativt av andras alkoholkonsumtion, har vi begränsad kunskap om hur den psykiska hälsan påverkas av den påfrestning som kan uppstå hos närstående. Om resultaten pekar på en risk för psykisk ohälsa i den här gruppen kan det motivera ytterligare insatser från samhällets sida som syftar till att förbättra situationen för närstående. Resultaten kan även tänkas vara relevanta i en klinisk kontext. Om det finns en ökad risk för psykisk ohälsa i gruppen närstående, är det kunskap som kan användas av professionella som möter dem. Till exempel kan kunskapen leda till att professionella, på ett mer systematiskt sätt, ställer frågor kring de närståendes psykiska hälsa och vid behov hänvisa till vårdinsatser.