David Clinton

David Clinton

Adjunkt | Docent
E-postadress: david.clinton@ki.se
Besöksadress: Nobels väg 12a, 17165 Solna
Postadress: C8 Medicinsk epidemiologi och biostatistik, C8 MEB Bulik Projektgrupp, 171 77 Stockholm

Om mig

  • Jag är docent i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet där jag
    arbetar halvtid med forskning och utbildning. Jag är också leg.psykolog,
    leg.psykoterapeut och psykoanalytiker och arbetar kliniskt och med
    handledning. Med ätstörningar har jag arbetat sedan 80-talet och jag var en
    av grundarna för Kunskapscentrum för Ätstörningar. Jag anser att
    forskning om ätstörningar och klinisk verksamhet kan berika varandra och
    att det är väsentligt att sprida kunskap om och förståelse av
    ätstörningar till kliniker och allmänheten. Jag har varit ansvarig för
    KI:s Uppdragsutbildning om ätstörningar sedan kursstarten 2002 och har lett
    utvecklingen av internetutbildningar vid Kunskapscentrum för Ätstörningar.
    Under nio år var jag styrelseordförande för brukarorganisationen Frisk &
    Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) som gav mig viktiga inblick
    ätstörningsområdet från patienters och anhörigas perspektiv. För
    närvarande samarbetar jag med Studentlitteratur och docent Rasmus Isomaa i
    Finland om Förstå och bemöta ätstörningar, en bok med bidrag från
    viktiga ätstörningsexperter i Sverige som vänder sig till behandlare och
    allmänheten. Utgivning är planerad till årsskiftet 2021-22.
    * M.A. (Hon.) i psykologi vid Edinburghs universitet, 1981.
    * M.App.Sci. i klinisk psykologi vid Glasgows universitet, 1983.
    * Ph.D. i psykologi vid Stockholms universitet, 1994.

Forskningsbeskrivning

  • Under åren har min forskning kretsat främst kring psykologiska faktorer vid
    ätstörningar. Jag har varit intresserad av hur självbild, anknytning,
    affekt reglering och mentalisering påverkar utveckling och tillfrisknande
    från ätstörningar. Jag har även varit intresserad av frågor som rör
    förväntningar och upplevelser av behandling, klassificering av
    ätstörningar, graviditet och ätstörningar samt behandling av
    ätstörningar med hjälp av drop-in verksamheter och mobila team. Här på
    CEDI arbetar jag bland annat nära projektet Polygenic Risk of Anorexia
    Nervosa and its Clinical Expression (PACE) som är ett tvärvetenskapligt
    projekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan genetiska
    faktorer i anorexia nervosa och patienters subjektiva upplevelser av sin
    sjukdom. PACE bygger vidare på genetisk forskning på CEDI som tyder på att
    en benägenhet att reagera på ”negative energy balance” (dvs. svält och
    hunger) på ett positivt sätt kan öka risken att utveckla anorexia nervosa.
    PACE kommer att använda ”polygenic risk scores” för att definiera fyra
    grupper av patienter med anorexia nervosa: 1) hög risk - fortfarande sjuk,
    2) hög risk - frisk, 3) låg risk - fortfarande sjuk, 4) låg risk - frisk.
    Dessa fyra grupper kommer att djupintervjuas om sina subjektiva upplevelser
    av ”negative energy balance”, ätstörningssymptom, självbild,
    relationer i familjen och erfarenheter av behandling. Kvalitativ analys av
    intervjuerna kommer att identifiera teman i de olika grupperna och resultaten
    kommer att användas för att bättre förstå utmaningar som uppstår i
    behandling av anorexia nervosa och för att utveckla nya
    behandlingsinterventioner och utbildningsprogram som kan leda till bättre
    utfall.
    *Utvalda publikationer*
    * Clinton, D. N. & Norring, C., red. (2002) Ätstörningar: Bakgrund och
    aktuella behandlingsmetoder, Stockholm, Natur & Kultur.
    * Clinton, D. (2010). Towards an ecology of eating disorders: creating
    sustainability through the integration of scientific research and clinical
    practice. European Eating Disorders Review, 18, 1-9.
    * Clinton, D., Almlöf, L., Lindström, S., Manneberg, M. & Vestin, L.
    (2014). Drop-in access to specialist services for eating disorders: A
    qualitative study of patient experiences. Eating Disorders: The Journal of
    Treatment and Prevention, 22, 279-291.
    * Brundin Pettersson, C., Zandian, M. & Clinton, D. (2016). Eating disorder
    symptoms pre- and postpartum. Archives of Women’s Mental Health, 19,
    675-80.
    * Clinton, D. & Birgegård, A. (2017). Classifying empirically valid and
    clinically meaningful change in eating disorders using the Eating
    Disorders Inventory, version 2 (EDI-2). Eating Behaviors, 26, 99-103.
    * Holmqvist, R. & Clinton, D., red. (2018). Relationella perspektiv på
    handledning. Stockholm: Liber.
    * Forsén Mantilla, E., Clinton, D. & Birgegård, A. (2019). The unsafe
    haven: Eating disorders as attachment relationships. Psychology and
    Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 92: 379-393.
    DOI:10.1111/papt.12184.
    * Levallius, J., Clinton, D., Högdahl, L. & Norring, C. (2020). Personality
    as predictor of outcome in internet-based treatment of bulimic eating
    disorders. Eating Behaviors, 36:
    https://doi.org/10.1016/j.eatbeh.2019.101360

Artiklar

Alla övriga publikationer

Anställningar

  • Adjunkt, Medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, 2020-

Examina och utbildning

  • Docent, Medicinsk psykologi, Karolinska Institutet, 2008

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI