Axel Haglund

Frågeställning Psykiatrisk tvångsvård är mer vanligt förekommande bland utrikesfödda i Sverige jämfört med majoritetsbefolkningen. Syftet med detta projekt är att undersöka hur skillnaderna ser ut och varför det finns skillnader genom att besvara följande frågeställningar: 1. På vilket sätt skiljer sig bruket av psykiatrisk tvångsvård i psykiatrin mellan patienter som är utrikesfödda, barn till utrikesfödda och svenskfödda med två svenskfödda föräldrar, och bland utrikesfödda: vad är skillnaderna beroende på ursprungsland, att ha flyktingerfarenheter, tid i Sverige och ålder vid tidpunkten för immigration? Finns det skillnader vad gäller ålder, kön och socioekonomi och/eller var i Sverige personerna bor? 2. Vad skulle kunna ligga bakom skillnaderna? Vi tänker undersöka följande möjliga förklaringar: - Variationer i förekomst av psykiatriska diagnoser och suicidförsök - Lägre användning av frivillig psykiatrisk öppen- och slutenvård eller användning av psykofarmaka bland personer med högre förekomst av tvångsvård - Faktorer som ökar sannolikheten att framstå som en person som utgör en omedelbar fara för sig själv eller andra Data och metod Vi planerad att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder. För de longitudinella epidemiologiska studierna planerar vi att använda vår stora registerläkning som inkluderar hela befolkningen 18–65 år med uppföljning under åren 2006–2020. I den kvalitativa delen kommer vi att genomföra fokusgrupper med allmänläkare och psykiatriker och analysera detta med tematisk analys. Samhällsrelevans och nyttiggörande Vid omedelbar fara för patienters eget och andras liv, och hälsa, behöver läkare väga personens grundlagsskyddade mänskliga fri- och rättigheterna mot skydd av patientens och medmänniskors liv genom att besluta om psykiatrisk tvångsvård. Projektet ska undersöka varför utrikesfödda tvångsvårdas i större utsträckning än svenskfödda, för att på detta sätt möjliggöra en mer jämlik psykiatrisk vård och att redan utsatta grupper får den hjälp de behöver i tid. Genomförande Projektet kommer att genomföras inom forskargruppen EPiCSS vid Institutionen för Global folkhälsa vid Karolinska Institutet. Vår tvärvetenskapliga grupp har lång forskningserfarenhet inom psykiatrisk epidemiologi, kvalitativa metoder och klinisk- och transkulturell psykiatri. Den totala budgeten för de tre åren kommer att vara 4,9 miljoner kronor vilket inkluderar löner och sociala avgifter på 3,9 miljoner kronor.