Medicinhistoriska samlingar

This page in English

Karolinska Institutets medicinhistoriska samlingar vårdas och bevaras av enheten för medicinens historia och kulturarv. Samlingarna är – precis som verksamheten vid Karolinska Institutet – omfattande och varierade. Här finns experimentell utrustning, instrument och dokumentation från den forskning som bedrivits vid KI, men också mänskliga kvarlevor, naturalier, konst – och flera mumier!

Experimentell utrustning

Instrumentverkstaden vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

I Karolinska Institutets samlingar finns mätutrustning och maskiner som specialbyggts för forskning som bedrivits på KI. Maskinell utrustning är av stort historiskt värde då teknik och naturvetenskap går hand i hand. Teknikens möjligheter är ofta också forskningens, och omvänt: tekniska begränsningar har utgjort gränslinjer för de experimentella möjligheterna. Samlingarna dokumenterar hur forskningens materiella villkor förändrats över tid.

Instrument

Äldre mikroskop, MHK

Instrument är en självklar del i den medicinska forskningen – vad vore laboratoriet utan mikroskopet? – och ofta är gränsen mellan enklare instrument och mer komplicerad mätutrustning svår att dra. I samlingarna finns bland annat ett stort antal äldre mikroskop. Genom mikroskopens förändring över tid åskådliggörs vad som varit möjligt för forskaren att se, från upptäckten av mikroberna till vår tids avancerade elektronmikroskop.

Forskningsrelaterad dokumentation

Kromosomer i närbild, 1938.

När forskningsresultat publiceras i den vetenskapliga pressen kan det tyckas som att vägen dit varit spikrak. Forskaren, eller som oftast, forskargruppen, hade en hypotes och med hjälp av mätningar, iakttagelser och beräkningar prövades den. Så enkel och linjär är sällan den verkliga historien. Bakom prydliga publiceringar döljer sig många timmar hårt arbete, bakslag och felberäkningar men också lyckokast och plötsliga eureka-ögonblick, komplicerade nätverk av samarbeten och personliga förbindelser. Via den dokumentation forskarna vid Karolinska Institutet lämnat efter sig kan vi kartlägga och undersöka deras arbete i efterhand. Bevarad dokumentation utgör med andra ord en förutsättning för verkligt initierad vetenskapshistoria.

Naturalier

Retzius gök, preparerad av Anders Retzius.

När Karolinska Institutet låg på Kungsholmen fanns där ett stort anatomiskt museum, som användes i forskning och undervisning. Det var också öppet för allmänheten.
En stor del av samlingen bestod av djurskelett, eftersom jämförande anatomi var ett viktigt ämne under 1800-talet. Bland annat fanns ett skelett av en afrikansk elefant, som nu finns att se på Naturhistoriska Riksmuseet. Vid flytten till Solna på 1940-talet gjorde man sig av med det mesta av samlingarna, och bara en bråkdel finns kvar idag. Den lilla göken kommer från det anatomiska museet och finns i dag på enheten för medicinens historia och kulturarv.

Mänskliga kvarlevor

Mumie, datortomografi.

Som de flesta äldre medicinska institutioner har också Karolinska Institutet samlingar av mänskliga kvarlevor; kranier och ben, våt- och torrpreparat samt flera mumier. Dessa samlingar har tillkommit på olika sätt, men har det gemensamt att de skapades och hamnade vid Karolinska Institutet vid en tid då samlingar av detta slag tillmättes högt vetenskapligt värde. Delar av samlingarna är en produkt av rasbiologi. I dag är samlingarna viktiga påminnelser om hur vetenskapens etiska gränser kontinuerligt förändras, men utgör också värdefulla nycklar till andra tiders vetenskapliga perspektiv. Enheten för medicinens historia och kulturarv arbetar med att bevara samlingarna i gott skick, kartlägga och förteckna dem samt med repatriering av mänskliga kvarlevor.

FAQ om mänskliga kvarlevor i samlingarna 

Samlingar av mänskliga kvarlevor är etiskt komplicerade, och väcker många frågor. Varför finns de? Vad gör Karolinska Institutet med samlingarna? Hur förvaras och hanteras de? I vår FAQ finns svar på övergripande frågor om KI:s samlingar av mänskliga kvarlevor. 

Historia