Barriärer på KM:s djuranläggningar

Barriärnivåer på KI:s djuranläggningar syftar till en god djurvälfärd, effektivt resursutnyttjande och tillförlitliga forskningsresultat.

Karolinska Institutet ska vara ett av världens främsta universitet inom forskningen för att förbättra människors hälsa. Ett viktigt led i detta är att forskare kan arbeta i en modern och säker miljö som på bästa sätt bidrar till pålitliga forskningsresultat.

God djurhälsa är avgörande

För forskningen med djurförsök är god djurhälsa avgörande och att vi måste förhindra spridning av smittor som kan påverka djurvälfärden och forskningsresultaten. Vi måste också kunna hantera och transportera djuren så säkert och effektivt som möjligt.

För att nå dessa mål har KI tagit fram ett barriärkoncept med olika ”barriärnivåer” för djuranläggningarna. Barriärnivåer har stor betydelse för att förfina djurförsöken (refinement) och kunna minska antalet djur som används (reduction), enligt 3R-principen.

Exempel: För en doktorand med enbart några försök kvar innan disputation, eller för en postdoc som är på KI en kortare tid, kan en smitta på en djuravdelning få stora konsekvenser genom att hela projektet försenas eller att forskningsresultaten påverkas. Genom att erbjuda olika barriärnivåer skapar KI bättre förutsättningar för forskning med djurförsök genom att minska risken för smittspridning, och göra det möjligt att på ett smidigare sätt flytta djur mellan olika avdelningar inom samma barriärnivå eller till en lägre barriärnivå.

En standardisering av forskning med djurförsök

Barriärnivåer innebär också en möjlighet att standardisera forskningen med djurförsök på KI. Standardisering innebär att alla djuravdelningarna arbetar på samma sätt vad gäller djurskötsel, avel, procedurer och logistik. Ett standardiserat arbetssätt gör det lättare att:

  • redovisa hur djuren har hanterats under försöket
  • samla liknande forskning i kluster
  • förbättra förutsättningarna för kunskapsöverföring mellan projekt
  • dela på kostnaderna för yta, utrustning och personal
  • flytta djur mellan djuravdelningar

Exempel: En forskare som i sin vetenskapliga artikel ska redovisa alla parametrar som kan ha haft relevans för försöket, kan enklare göra detta när djurhållningen skett på ett standardiserat och transparent sätt. Forskningsresultaten kan lättare utvärderas och försöket upprepas av andra forskargrupper.

Vad är en barriär?

En barriär innebär i detta fall en lufttät, avgränsad djuranläggning under stabil och standardiserad miljö som gör det möjligt att forska med djurförsök under mikrobiologisk kontroll. Barriären upprätthålls genom ett noggrant styrt flöde av personal, djur, material och utrustning. Detta skapas bland annat genom att tillträdet till anläggningen sker genom olika slussfunktioner, att tillträdet för forskare och personal kontrolleras och att ventilationsflödet av sterilfiltrerad luft är strikt reglerat.

Olika typer av verksamhet har olika krav på forskningsmiljöer, därför behöver olika barriärnivåer upprättas. De olika nivåerna styrs ofta av:

  • djurens infektionskänslighet
  • typen av verksamhet (kärnavel, produktionsavel, långtids- eller korttidsförsök, akutförsök, infektionsförsök)
  • personalens (forskares, djurteknikers) möjlighet att ha tillträde till lokalerna.

Om barriärnivåer

För barriär B, C och D gäller att personal kan migrera till lägre barriärnivåer (B → C → D) utan paus. Migration till högre nivåer kräver en karantäntid om 24 timmar inklusive vattendusch.

För barriär A styrs möjligheten för personalen att migrera av vilken verksamhet som bedrivs. För A+ är det ofta fallet att personal kan gå direkt till C och D, medan från barriär A- krävs vattendusch innan man migrerar till annan barriär.

Djur får flyttas till lägre barriärnivå (ex B till C, eller C till D) utan rening eller karantänvistelse, efter medgivande från djuranläggningens ledning och registrering i databas.

Barriär A+

  • A+ är barriärnivån för till exempel kritiska kärnavlar, svårt immundefekta djur och gnotobiotiska djur.
  • Personal luftduschar in och ut. Minst 24 timmars karantän och vattendusch med hårtvätt och klädbyte efter besök i lägre barriärnivå eller om man varit i närkontakt med gnagare. Ej allmänt tillträde; särskild behörighet krävs.
  • Djur tas in efter bedömning från fall till fall.

Barriär A-

  • A- är barriärnivån för till exempel infektionsförsök, karantän av djur vid import, eller isolering av smittade djur som måste gå kvar i försök. Inom barriär A- kan BSL 3-försök genomföras om särskilda krav är uppfyllda.
  • Personal luftduschar in och ut. Minst 24 timmars karantän och vattendusch med hårtvätt och klädbyte efter besök i lägre barriärnivå eller om man varit i närkontakt med gnagare. Ej allmänt tillträde; särskild behörighet krävs.
  • Djur tas in efter bedömning från fall till fall.

Barriär B

  • Barriär B är en SOPF (specific-opportunistic-pathogen-free) enhet för kärnavlar; transgen och knockout-produktion; djur med mildare immundefekter.
  • Personal luftduschar in och ut. Minst 24 timmars karantän inklusive vattendusch med hårtvätt och klädbyte krävs efter besök i lägre barriärnivå, eller om man varit i närkontakt med gnagare. Forskare har endast tillträde ledsagade av djurtekniker efter överenskommelse. Ej allmänt tillträde.
  • Djur tas in via embryotransfer. Specialfall kan förekomma om barriären är avsedd för att ta emot levande djur från särskild leverantör (bara SOPF djur).

Barriär C

  • Barriärnivå C är typisk för en forskargrupps arbete, men kan också innehålla produktionsavel till forskning om kärnavel finns på högre barriär eller är överflödig.
  • Personal luftduschar in och ut. Minst 24 timmars karantän inklusive vattendusch med hårtvätt och klädbyte krävs efter besök i lägre barriärnivå, eller om man varit i närkontakt med gnagare. Tillträde beviljas för de som arbetar med eller forskar på djuren.
  • Djur tas in genom embryotransfer. Även levande djur från särskilda leverantör kan tas in om de har SPF status och godkänd transport.

Barriär D

  • Barriär D är en Open access/dead-end-enhet för samarbeten, fenotypning, core-faciliteter och liknande verksamheter. Denna barriärnivå erbjuder en tillfällig stallningsmöjlighet där djur inte hålls under längre tid och där produktionsavel för forskning inte förekommer. En typisk period för stallning är 1-4 veckor, men stallning kan förekomma under längre tid; dispens kan sökas för längre tider.
  • Personal luftduschar in och ut. Minst 24 timmars karantän inklusive vattendusch med hårtvätt och klädbyte krävs efter besök i lägre barriärnivå, eller om man varit i närkontakt med gnagare. Tillträde för alla som arbetar med eller forskar på djuren.
  • Djur som inte uppfyller FELASA standard tas in efter bedömning från fall till fall.

(Barriär) E

  • Barriär E är ingen barriär utan en öppen enhet som saknar skydd, avsedd för djur som går i terminalförsök. Djuren får inte hållas under längre tid än terminalförsökets längd enligt gällande etiskt tillstånd.
  • Tillträde är för alla som arbetar med eller forskar på djuren. Byte till labb-rock, hårskydd och handtvätt med handdesinfektion utförs i ett för-rum. När E-barriär lämnas sker detta via luftdusch så att allergen-spridning förhindras.
  • Levande djur kan tas in även om deras hälsostatus inte uppfyller rekommendationer enligt FELASA, med undantag för djur med zoonoser, endo‐ och ektoparasiter eller MHV, mycoplasma, Parvo-virus och andra agens enligt överenskommen lista.

Bakgrund

Mellan 2010-2018 förnyades djuranläggningarna på Karolinska Institutet. Äldre lokaler ersattes av nya eller ombyggda djuranläggningar. Inför arbetet med om- och nybyggnation samlades representanter från institutionerna CMB och MTC, samt veterinärenheten och fastighetsavdelningen på KI och definierade tillsammans barriärnivåerna A till D. Definitionerna av dessa barriärnivåer har senare kompletterats med barriärnivå E.