Projekt i COMBAT-MS studien
Bilden speglar den initiala fasen av COMBAT-MS, som omfattade flera projekt baserade på olika register och databaser.
COMBAT-MS ”core” (röd cirkel på bilden) var en prospektiv, det vill säga framåtblickande, studie där närmare 4 000 personer med MS följdes under åren 2017–2022. Studien bedrevs vid samtliga sju universitetskliniker i Sverige. Olika mått på sjukdomspåverkan, inklusive patientrapporterade mått, samlades in minst årligen. Därutöver samlades blodprover och resultat från magnetkameraundersökningar in. Merparten av uppgifterna registrerades i Svenska MS-registret, som är en del av Svenska neuroregister.
Studien innehöll även en registerlänkningsbaserad del (gul cirkel på bilden), som omfattade alla personer med skovvis MS som påbörjade sjukdomsmodifierande behandling mellan 2011 och 2018, uppskattningsvis 6 000 personer.
I en utvidgad del genomfördes flera epidemiologiska studier (de blå och svarta cirklarna på bilden), där alla personer med MS som samtyckt till deltagande i Svenska MS-registret potentiellt kunde ingå.
Slutligen genomfördes även studier baserade på medicinska data från Kaiser Permanente Southern California (KPSC). KPSC är en sjukvårdsorganisation som erbjuder hälso- och sjukvård till flera miljoner invånare i södra Kalifornien, däribland närmare 4 000 personer med MS (orange cirkel på bilden).
I den nuvarande fasen fortsätter vi att följa den stora svenska deltagargruppen, samtidigt som ytterligare datakällor inkluderas. Syftet är att mer detaljerat beskriva sjukdomsförloppet, förstå hur sjukdomsmekanismer utvecklas över tid och kartlägga nytta–riskbalansen för olika MS-behandlingar.
Under 2026 har en databas med flera tiotusentals MR-undersökningar av deltagare i COMBAT-MS i Stockholm byggts upp. Målet är att kvantitativa mått från dessa undersökningar ska ha genererats under 2027. Arbetet leds av Tobias Granberg och Russell Ouellette och bygger bland annat på AI-baserad bildanalys av hjärnans MR-undersökningar.
Parallellt leder Thomas Frisell arbetet med att få tillgång till anonymiserade hälsodata direkt från journalsystemen. Uppgifterna omfattar bland annat laboratorieresultat, administrerade läkemedel och diagnoser. Genom att kombinera dessa data med kvantitativa MR-mått, biomarkörer i blod, genetisk information, registerdata samt kliniska och patientrapporterade mått kan vi undersöka effekter och risker med olika MS-behandlingar med betydligt större detaljrikedom än tidigare.
Grunden för arbetet är COMBAT-MS-studien och dess kliniska och patientrapporterade mått, som gör det möjligt att tolka de olika datakällorna i ett tydligt kliniskt sammanhang.
De fortsatta undersökningarna stöds av Erling-Perssons Stiftelse, Hjärnfonden, Region Stockholm och Vetenskapsrådet.